Vad kan man "förvänta sig" av sambon på morsdag?

Vad hårda ni är mot ts.

Jag blev heller inte firad och blev faktiskt ledsen. Men mina barn hade heller inte kommit ihåg. Min sambo kom ihåg eftersom han var noga med att vi skulle åka och fira hans mamma samt köpa present, men struntade i att påminna barnen att fira mig.

Klart man blir ledsen om man tycker det är en viktig dag.

nej sambon/maken är inte den som ska uppvakta men han ska hjälpa barnen med att uppvakta sin mamma. Ta med barnen ut på stan och köpa present, hjälpa barnen i köket eller så. Jag firas aldrig på morsdag. Det suger för jag brukar fira farsdag men jag ska sluta med detta. Sen visar alla mina vänner upp det ena och det andra dom får. Det handlar inte om vad man får, utan själva tiden och uppskattningen för mig.

Jag tycker att man ska förvänta sig samma som man själv ger. 

När min sambo fyller år planerar jag presenter och firande långt i förväg för att det ska bli en rolig dag för honom. På fars dag ordnar jag med barnen en present och frukost på sängen. På alla hjärtans dag fixar jag alltid något gott att äta och någon present. 

Allt detta gör jag för att jag älskar honom, vill visa min (och barnens) uppskattning för honom, för att han är en bra man, en bra pappa. 

Vad jag får tillbaka? Ingenting. 

Så ja, jag är ledsen. Vi har pratat om det, jag har förklarat att det är viktigt för mig att visa och visas uppskattning. Såklart i vardagen, men faktiskt lite mer på speciella dagar. 

Igår fick jag inte ens ett grattis. Barnen hade plockat blommor, köpt choklad och skrivit ett väldigt fint kort. 

Han satt hela dagen vid datorn. Min mamma kom förbi snabbt i ett ärende och HON fick en kram och ett glatt "grattis på mors dag" ?! Men inte jag. 

Intressant att de att alla dessa rötägg råkar vara just " sambo".

Sammanträffande? Eller inte...

. Jag förväntar mig ett muntligt Grattis av maken på namnsdagen men har nog aldrig tänkt att han ska göra något till mors dag. Barnen är 3 veckor samt 2.5 år så de är ju alldeles för små. Dock berättade maken att sonen hade hittat en sten som såg ut som ett hjärta. Han hade då föreslagit att han skulle ge den till mig men sonen ville ha den själv

Tänker att ni behöver prata om det då man kan ha så olika idéer och förväntningar.

Jag firade min första morsdag igår. Min sambo lät mig sova någon timma extra och gick upp och matade vår son och gjorde frukost på sängen. Jag fick en present och han hade försökt få sonen på 7 månader att måla en liten teckning. Sedan åt vi brunch i stan, det hade visserligen jag själv planerat men ändå mysigt att hitta på något.

Min sambo firades på ungefär samma sätt på farsdag.

Jag tycker egentligen inte att en present är nödvändigt, men att bli uppvaktad på något sätt är trevligt. Det visar ju ändå att man uppskattar sin partner och att denne är en bra förälder till sitt barn.

Känner man sig inte sedd i relationen brukar det ställas på sin spets på morsdag, födelsedagar eller andra tillfällen när uppvaktning kan "förväntas". Eftersom vi inte lever isolerat från andra så blir vi varse att andra firar eller att man uppmuntras att fira. Känner man sig inte sedd kan man hoppas extra mycket på att bli motbevisad, att man ska få bevis på uppskattning och omtanke. Uteblir det så kommer besvikelsen som ett brev på posten. Är relationen bra så blir det mindre viktigt för då får man så mycket helt vanliga dagar ändå.

Mitt tips är att inte fokusera på mors dag, TS, utan att förklara att du inte känner dig uppskattad överlag. Prata om hur du skulle vilja ha det i vardagslag för att känna dig älskad och uppskattad.   

Egentligen kan man inte förvänta sig något. Du måste vara tydlig med dina önskningar. Dock låter din man inte så trevlig till att börja med...