Vidriga hemska fördomsfulla förskollärare!

En förskoleplats kostar en massa pengar men det gör också föräldrar som inte betalar skatt och går hemma på bidrag. Det är tyvärr inte så att de pengar man "sparar" går direkt till förskolan. Barngrupperna är fortfarande alldeles för stora och det även i kommuner där man testat det där med vårdnadsbidrag.
Jag tycker väl att mer bör satsas på förskolan, föräldrar som vill vara hemma med sina barn eller jobba deltid har det rätt bra i detta land redan.

Sorry men barnen trivs oftast väldigt bra på förskolan, det är inte samma sak som att verksamheten tröttar ut dem. Var med en vecka på förskolan och lev barnens liv så får du se! Jag som vuxen gör oftast färre timmar i veckan än de flesta barnen och  utan min 30 minuters rast så skulle jag inte klara jobbet...det ska barnen göra...även de som nyss fyllt ett år...jag gör 36 timmar i barngrupp per vecka som heltidsarbetande (har äldre barn) och barnen kan göra ända upp till 60 timmar.

Jag jobbar också med att se enskilda individer i gruppen, jag älskar både barnen och mitt jobb. Det tar inte bort det jobbiga med yrket. Bara det att vara 50 timmar i den höga ljudnivån är direkt skadligt både för öron och stressnivåer. Det påverkar anknytningen och utvecklingen av empatiska förmågor. Fortsätter det som det är nu, så lär psykolog vara framtidsyrket...om det nu finns pengar till sånt. De blir väl svikna av samhället även som vuxna.

Jag vill ha rätten till valfrihet eftersom jag är en vuxen människa som är kapabel till att ta mina egna beslut om vad som är bäst för mig och mina barn.

Det är sant att vi har en av de generösaste föräldraförsäkringarna, men den kan fortfarande bli bättre.

Redan nu ser man en ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. Alt för många timmar per vecka på förskola/för tidig förskolestart kan mycket väl vara en del av denna negativa utveckling.

Jag har flera vänner som är psykologer/liknande kompetens inom barn (som inte känner varandra inbördes), och de är rörande överens om att det är uppenbart att barn idag ofta sätts för tidigt på förskola/har för långa dagar för tidigt, men att det är "förbjudet" att tala om då det är viktigare att bägge föräldrarna arbetar. Inte heller får man "skuldbelägga" föräldrar eller "arbeta emot" jämställdheten, vilket denna åsikt genast stämplas som.

Håller med!

Om föräldrarna vore på vår sida skulle man kunna sätta tryck på politikerna att öppna fler avdelningar. Om barnantalet sjunker drastiskt i grupperna så skulle situationen bli helt annorlunda.

Det finns en formel som räknar ut relationer i en barngrupp (x*(x-1)) och den visar att antalet relationer ökar drastiskt i ökande grupper.

Enligt forskning klarar äldre barn grupper med 15 barn och det ger 15*14 relationer =182 relationer. Idag kan äldregrupper ha 25 barn, alltså 600 relationer. Viss skillnad eller hur!

Du kan säga att du inte önskar vara en del av denna generösa föräldraförsäkring  om det inte passar dig. Ingen tvingar dig.

Jag håller med, den kan bli bättre. När pappor också ses som likvärdiga föräldrar.

Jag anser att de flesta föräldrar inte är kapabla till att ta de rätta besluten. inte för att de inte har kompetensen, utan för att förskolan är belagd med munkavle och inte tillåtna att informera föräldrarna om den faktiska situationen. Dessutom är föräldrarna oftast stressade och fyllda av krav, så de kanske inte ens reflekterar över deras situation utan kör på så som det ska vara...villa, fin bil, fina kläder (gärna en massa funktionsmaterial så det syns att de bryr sig om sina barn), mobiltelefon, utlandsresor osv. Barnen får liksom bara följa med i farten vare sig de vill eller inte.

Så, har man någon typ av kritik eller förslag på förändring så ska man hålla tyst och/eller ställa sig utanför? Tänker du så i fler frågor och applicerar du det tänket även i de fall där du inte är nöjd med tingens beskaffenhet? Tvivlar på det.

Med tanke på hur det ekonomiska systemet ser ut har man i praktiken inget annat val än att vara en del av det. Om man nu inte råkar ha flera miljoner på banken så man kan leva på den räntan.

Man kan arbeta för att pappor ska ses som likvärdiga föräldrar och ändå vilja ha valfrihet. De två sakerna har inget med varandra att göra.

Jag antar att du inte räknar med dig själv i gruppen av föräldrar som inte är kapabla att ta egna beslut. Denna typen av resonemang brukar föras på detta "de flesta utom just jag"-tänket.

Om förskolan nu inte får informera föräldrarna, så är det där problemet ligger och det är där man måste börja jobba för en förändring. Annars blir saker såsom större personaltäthet och mindre barngrupper bara halvdant och löser inte allt. (Dessutom, beslut kan man ju faktiskt ta redan innan barnen börjat på förskolan, så dessa har ju ingenting att göra med vad personalen får informera om...)

Jag tror också att många föräldrar är stressade över alla krav som finns. Då måste man jobba för att få bort dessa krav. Man måste även här börja i rätt ände.

Var sa jag att du ska hålla tyst? Klaga är bra men vänd dig dit det bör.
Jag sa att du redan kan välja fritt, passar dig inte kan du säga nej. Ingen tvingas ta del av vår föräldraförsäkring.