Flygfotogen skrev 2015-09-11 11:27:08 följande:
Kan man försöka att se förbi det man klassar som gnäll och klagande och fundera vad som ligger bakom?
Vem ska ta strid för de småbarn i dagens samhälle som inte klarar av eller orkar med de stora krav vi vuxna ställer på dem? Vuxna som inte orkar arbeta heltid går ofta ner i tid. Barn som inte orkar 40-52 timmarsveckor då? Som gråter av trötthet från mellanmål till hemgång? Som har svårt att bli trygga? Som får 7-8 timmar vakentid med sina föräldrar i veckorna när de skulle behöva så mycket mer för att må bra... Vem ska prata för dem? Hur ska de få höras och få sina behov tillgodosedda?
Det viktiga är inte föräldrars skuldkänslor utan hur varje litet barn mår i sin situation. Det måste varje förälder förbise sina skuldkänslor och inse. Tycker jag.
Eller också kanske förskolepersonalen behöver se förbi sin egen arbetssituation och fundera över om föräldrar verkligen har sina barn på förskola för att de är onda, eller om det är för att kunna vara på jobbet?
Det är inte föräldrarna som är ansvariga för förskolepersonalens arbetsmiljö. Föräldrar har ytterst lite att säga till om, om något.
Sedan undrar jag över när du säger att förskolelärarna pratar för barnen, menar du att förskolepersonalen är bättre insatta i hur barnen mår än vad föräldrarna är? Är det verkligen förskolepersonalens plats att sätta sig till doms över familjer?
Gynnar det verkligen relationen till barnen och föräldrarna att döma dem ohörda?
Jag tycker att det strider mot allt som heter etik och professionalitet. Ni har betalt för att finnas där för barnen, inte för att prata skit om föräldrarna bakom deras ryggar!
Skrämmande!
Barn lever i nuet. Att vara trött och grinig på eftermiddagen innebär inte per automatik att barnen far illa av att vara på förskolan. Grinigheten är som bortblåst i bilen på väg hem många gånger.
Vad är det som gör att förskolan inte kan anpassa sin verksamhet efter att de upplever att barnen är trött och griniga på eftermiddagarna?
Samhället är uppbyggt på det här sättet. Vi behöver lönearbeta för att försörja oss, det är inte en lösning att återigen reducera kvinnan till att gå hemma med barnen, och många arbetsgivare vill inte anpassa sig till att föräldrar behöver mer flexibla arbetstider och möjlighet att arbeta hemifrån för att minska konflikten mellan arbete - familjeliv.
Hur är detta något som är okej att skuldbelägga föräldrarna för?
