Vidriga hemska fördomsfulla förskollärare!

Det handlar inte om att barnen ska foga sej, snarare att förskolan ska klara av att se till att alla barnen får en miljö som fungerar under hela dagen dom har behov av omsorg. Blir barnen trötta och utåtagerande så kanske det snarare är konsekvensen av miljön dom tvingas vistas i snarare än att barnen inte passar in.

Det är såklart enklare att skuldbelägga föräldrarna och få dom att ha barnen mindre tid på förskolan, men det är inte alltid det är antal timmar som är grundproblemet.

Lösningen ligger i att göra det ekonomiskt möjligt för åtminstone en förälder att jobba mycket mindre, och likaså ensamstående ska ha den möjligheten.

Jag anser att det är här problemet ligger, nämligen att dagens system förutsätter att det är två föräldrar som bägge jobbar heltid, annars får många det svårt att gå i hop ekonomiskt. Detta i jämställdhetens namn. Missförstå mig inte, jämställdhet är bra, men inte till vilket pris som helst (i detta fallet barnens väl och ve, och även föräldrarnas). Tyvärr är detta en helig ko hos många partier, främst de åt vänster, och det finns varken insikt eller vilja att lösa detta problem.

Hur detta ska lösas, med skattelättnader, bidrag eller något annat, har jag inte någon egentlig åsikt om. Men detta ekorrhjul som skapar psykiskt dåligt mående, stressrelaterade sjukdomar och ekonomiskt utanförskap, det måste förändras.

Jag tror att vi kommer att få se fler och fler angrepp på mödrar som lämnar sina barn på förskola då de jobbar. Inte på fäderna, oh nej. Men mödrarna. Det är ett sätt att genom skuldbeläggning stoppa kampen för jämställdhet. 

Jag delar inte den uppfattningen att barn generellt far illa på förskolan. 
Förskolan är i mitt tycke en bra pedagogisk verksamhet där barnen utvecklas bra mycket bättre än vad de gör hemma i ensamhet med en hemmavarande förälder. Barn behöver vara med andra barn och lära sig socialt samspel. Alla barn har inte syskon att umgås med. Barnen lär sig betydligt mer på förskolan idag, utvecklas betydligt mer, än vad som var fallet då jag gick på dagis, som det hette då. 

Jag tror snarare att den isolering som kärnfamiljen innebär idag, om barnen skulle vara hemmavarande länge istället för att gå i förskola, är skadlig för barnens sociala utveckling. 

Du har misstolkat mitt inlägg. Jag svarade två inlägg (de finns citerade i mitt), varav ena frågade hur man skulle lösa det för de barn som faktiskt behöver kortare dagar.

Kärnfamiljen innebär per automatik verkligen inte någon isolering. Bara för att man är en kärnfamilj, och inte har barnen i förskola, betyder inte det att man sitter hemma hela dagarna med fördragna persienner och inte träffar andra barn. Dessutom, om fler som vill ges möjlighet att vara hemma med barnen, så kommer det ju också att finnas fler hemmavarande barn att umgås med.

Det finns ju undersökningar på det där också, som säger att barn som varit i förskola visserligen har ett försprång gentemot de barn som varit hemma när de börjar första klass, men att det försprånget kommer "hemmabarnen" ifatt mycket snabbt.

All förskolepersonal är nog inte sådan och det gör mig ledsen att läsa att det finns sådana som sitter och gnäller över föräldrarna.

De allra flesta föräldrar vill nog umgås så mycket som möjligt med sina barn och gör så gott de kan med de förutsättningar de har.

Vi har vår tvååring på världens bästa förskola. Pedagogerna är fantastiska och verkar älska sitt jobb. Det är en ur och skurskola som vårt barn älskar att vara på. Han går 8-16 och vill i de allra flesta fall inte gå hem när vi hämtar. På fredagar går han bara till 14 och då vill han aldrig gå hem. Det är så mycket fight när vi hämtar att vi på allvar funderar på att hämta 16 även på fredagar. Han har inga syskon men är väldigt social så han behöver förskolan. Vi bor tyvärr inte så att vi kan tillgodose det sociala behovet med andra barn med lätthet. Våra vänner med jämnåriga barn bor i en annan stad så det är svårt att umgås med andra på vardagar. Skulle vi ha honom färre timmar på förskolan, skulle han gå miste om mycket. Det är vansinnigt stor skillnad på hur han är nu när han går på förskolan och hur det var för ett halvår sedan när vi var hemma med honom. Vi var aktiva och sökte upp öppna förskolor och mammagruppen mm, men det räckte inte.

Ska vi då hämta vår som kl 14 varje dag för att en del av ER tycker så? Bara för att ERT barn fungerar bättre med korta dagar?

Min mamma var hemmafru på det glada 80-talet, men även hon satte mig på förskola just på grund av det sociala. Och då hade vi ändå andra hemmabarn omkring oss.

Ni som klagar på föräldrarna måste inse att det finns olika skäl, ekonomiska och sociala som gör att man väljer att göra som man gör.

Alla har olika förutsättningar och olika slags barn.

Och alla förskolepedagoger är inte onda. Våra är underbara, skulle aldrig byta förskola!

Jag tycker inte att jag har misstolkat ditt inlägg.

Alla är inte isolerade. Men kärnfamiljen är generellt bra mycket mer isolerad idag än vad den var förr. Numera är familjen generellt mindre, ofta består den av 3 eller 4 personer. 

Även om de hemmavarande barnen kommer ifatt, innebär det inte att det är att föredra att hålla dem hemma. Förskolan stimulerar barn, även om många verkar vilja demonisera förskolan. 

Jo, eftersom du verkar läsa mitt inlägg som att jag anser att barn generellt sett far illa på förskolan. Som sagt, det jag skrev var ett svar på undran hur man ska lösa det för de barn som har behovet att vara mer hemma.

Jag tycker att föräldrar ska kunna välja om de vill vara hemma eller jobba, allt utifrån just den familjens behov. En förskoleplats kostar stora pengar, och föräldrarna betalar endast en bråkdel av vad det kostar. De som väljer att vara hemma längre får ingenting av dessa pengar, utan får bekosta det själv. Det vore skillnad om föräldrarna betalade förskoleplatserna ur egen ficka, då kan man prata om att ha ett val på ett annat sätt.

Familjerna är mindre idag, ja, men hur det skulle vara samma sak som isolation förstår jag inte.

 Man kan inte prata om vilka behov "barn" har i detta sammanhang, eftersom det är sådan otrolig skillnad vad en ettåring och en femåring behöver, förutom rent individuellt. Barn kan få tillräckligt med stimulans hemma också, speciellt små barn (typ 1-3 år).

Läs om och läs rätt! Jag har inte skrivit något om h e l a yrkeskåren utan om de råttor som arbetar inom förskolan och som inte hör hemma där!

Jag läser om och detta är vad jag läser:

Rubriken: "Vidriga hemska fördomsfulla förskollärare!" - alltså förskollärare generellt

"Jag läser ofta på ett forum där många förskollärare hänger. Det är skrämmande att många av dessa usla människor är de som tar hand om våra barn." - alltså att förskollärare generellt är usla människor (åtminstone alla som hänger på det forumet)

"Fy fan för människor som arbetar med våra barn, men som ser ner på föräldrarna så mycket som så många av dem gör." - här skäller du på de människor som arbetar med dina barn, och av kontexten utläser jag att du menar förskolepedagoger eller förskollärare

Nej.

Jag skriver om de många förskollärarna på det forumet, inte alla. Ja, de som skriver om hur hemska föräldrar är som lämnar barnen i förskolan förtjänar inte mina sympatier.

Som sagt, de som skriver om hemska föräldrar är de jag syftar på med inlägget. Förstår du inte det så kan jag bara beklaga.