• Anonym (Maria20år)

    Ständig misshandel men älskar han ändå

    Jag och min kille har varit tillsammans i lite mindre än två år. För ett år sedan började han förändras och jag fick se nya sidor av han, bland annat aggression, ilska, han tog sönder saker och de senaste månaderna har han börjat misshandla mig. Varför han gör det är för att han ständigt tycker jag gör fel i nästan allt. Jag kan ringa han när jag mår dåligt eller har ont i mina knän (som jag har problem med) så säger han "gå och säg det till din mamma då!" eller sluta var ett barn och ta tag i det". Saken är att jag varit hos olika läkare en del men detta problem är något som inte lindras på någon vecka eller månad. Utan det har blivit ett stort problem. Han misshandlar mig för det mesta för att han vill "få tyst på mig". Jag säger till han efter varje bråk och tjafs att vi inte kan ha det såhär oh att vi borde reda ut men han skriker och ber mig dra och när jag inte gör det så drar han i mitt hår ger mig örfilar eller slår mitt huvud på marken. När han är arg säger han att han är så äcklad av mig och aldrig vill se mig. Han svarar inte telefonen när han är arg för att han säger att han inte vill höra min "äckliga röst". Jag känner ibland att han liksom "kastar det i ansiktet på mig" att vi haft sex. För ibland säger han saker som hora och när han säger äcklig så vet jag att han menar detta. Men jag ÄLSKAR han lika mycket trots detta!

    Jag är en oerhört kärleksfull människa, det finns inget vackrare än kärlek hos mig och det finns inga pengar i världen som kan köpa kärlek enligt mig. Sen är jag en jätte känslosam människa, helt tvärtemot vad min pojkvän är. jag vill aldrig göra han besviken och försöker anpassa mig till det han vill. Jag kan berätta saker som jag tycker är intressanta och fascinerande men han svarar det mesta med "okej" eller aha jag vet inte" jätte kallt. Det sårar mig mycket. När han pratar så försöker jag alltid vara gullig och låta intresserad. Allt för att han ska må bra. Samma sak när det gäller hans yttre och inre allt! Jag säger allt för att han ska känna sig duglig och känna sig som världens vackraste människa.

    Jag har dock också ett problem när han misshandlar mig hemma hos honom eller när vi är hos mig så säger jag oftast mina ex's namn och säger att de aldrig någonsin gjort så och massa. Jag vet att det är fel men det kokar inom mig och brinner i hela mitt hjärta och jag kan ju inte slå honom så jag lättar mitt hjärta genom detta. Han slår mig självfallet ännu mer när jag får ut deras namn.

    Och min mamma avskyr vårt förhållande hon säger hela tiden att jag bör lämna honom på grund av att jag fortfarande är ett barn, för att jag gråter ständigt och ser deprimerad ut. Jag tror inte hon förstår hur mycket jag älskar honom. Jag älskar min mamma över allt annat men hon säger och berättar på ett sjukt elakt sätt. Hon kan säga "du är den sista han älskar" "ingen kommer stå ut med dig" och massa liknande. Det får mig att känna mig så oduglig och mer deprimerad.

    Jag skulle aldrig någonsin kunna berätta för någon annan att han slår mig, inte heller anmäla. Ingen vet det heller men några av mina vänner misstänker det och det de säger är att jag borde lämna han men INGEN förstår hur mycket jag älskar han och hur jag kommer känna mig som världens mest ensammaste människa på denna jord. Det känns just nu som om döden skulle föredras än att inte ha han i mitt liv. Han har såklart bra sidor, jätte generös och kan vara så mysig och kärleksfull ibland. Han festar inte och hänger inte med tjejer och det är precis det jag vill ha hos en kille. Men jag känner inte att jag kan vända mig till han när jag är ledsen eller behöver prata.. jag känner mig så ensam och vet inte vad jag ska ta mig till. Sist sa han att vår kärlek inte är tillräcklig men att han inte kommer lämna mig. Det är oftast jag som hör av mig, säger att vi ska hitta på saker och vara med varandra. Jag har pojkvän, familj, syskon, massa underbara vänner men jag känner mig så ensam. Så ENSAM. Det känns också som om min mamma snart kommer lägga sig i och förstöra mellan oss.

    Jag vet på riktigt inte vad jag ska göra JAG vill bara höra vad ni andra skulle göra om ni var i min situation. Och snälla förstå att jag har känslor för honom.

  • Svar på tråden Ständig misshandel men älskar han ändå
  • Stolt Farsa
    Anonym (Maria20år) skrev 2015-11-30 22:57:27 följande:

    Jag och min kille har varit tillsammans i lite mindre än två år. För ett år sedan började han förändras och jag fick se nya sidor av han, bland annat aggression, ilska, han tog sönder saker och de senaste månaderna har han börjat misshandla mig. Varför han gör det är för att han ständigt tycker jag gör fel i nästan allt. Jag kan ringa han när jag mår dåligt eller har ont i mina knän (som jag har problem med) så säger han "gå och säg det till din mamma då!" eller sluta var ett barn och ta tag i det". Saken är att jag varit hos olika läkare en del men detta problem är något som inte lindras på någon vecka eller månad. Utan det har blivit ett stort problem. Han misshandlar mig för det mesta för att han vill "få tyst på mig". Jag säger till han efter varje bråk och tjafs att vi inte kan ha det såhär oh att vi borde reda ut men han skriker och ber mig dra och när jag inte gör det så drar han i mitt hår ger mig örfilar eller slår mitt huvud på marken. När han är arg säger han att han är så äcklad av mig och aldrig vill se mig. Han svarar inte telefonen när han är arg för att han säger att han inte vill höra min "äckliga röst". Jag känner ibland att han liksom "kastar det i ansiktet på mig" att vi haft sex. För ibland säger han saker som hora och när han säger äcklig så vet jag att han menar detta. Men jag ÄLSKAR han lika mycket trots detta!

    Jag är en oerhört kärleksfull människa, det finns inget vackrare än kärlek hos mig och det finns inga pengar i världen som kan köpa kärlek enligt mig. Sen är jag en jätte känslosam människa, helt tvärtemot vad min pojkvän är. jag vill aldrig göra han besviken och försöker anpassa mig till det han vill. Jag kan berätta saker som jag tycker är intressanta och fascinerande men han svarar det mesta med "okej" eller aha jag vet inte" jätte kallt. Det sårar mig mycket. När han pratar så försöker jag alltid vara gullig och låta intresserad. Allt för att han ska må bra. Samma sak när det gäller hans yttre och inre allt! Jag säger allt för att han ska känna sig duglig och känna sig som världens vackraste människa.

    Jag har dock också ett problem när han misshandlar mig hemma hos honom eller när vi är hos mig så säger jag oftast mina ex's namn och säger att de aldrig någonsin gjort så och massa. Jag vet att det är fel men det kokar inom mig och brinner i hela mitt hjärta och jag kan ju inte slå honom så jag lättar mitt hjärta genom detta. Han slår mig självfallet ännu mer när jag får ut deras namn.

    Och min mamma avskyr vårt förhållande hon säger hela tiden att jag bör lämna honom på grund av att jag fortfarande är ett barn, för att jag gråter ständigt och ser deprimerad ut. Jag tror inte hon förstår hur mycket jag älskar honom. Jag älskar min mamma över allt annat men hon säger och berättar på ett sjukt elakt sätt. Hon kan säga "du är den sista han älskar" "ingen kommer stå ut med dig" och massa liknande. Det får mig att känna mig så oduglig och mer deprimerad.

    Jag skulle aldrig någonsin kunna berätta för någon annan att han slår mig, inte heller anmäla. Ingen vet det heller men några av mina vänner misstänker det och det de säger är att jag borde lämna han men INGEN förstår hur mycket jag älskar han och hur jag kommer känna mig som världens mest ensammaste människa på denna jord. Det känns just nu som om döden skulle föredras än att inte ha han i mitt liv. Han har såklart bra sidor, jätte generös och kan vara så mysig och kärleksfull ibland. Han festar inte och hänger inte med tjejer och det är precis det jag vill ha hos en kille. Men jag känner inte att jag kan vända mig till han när jag är ledsen eller behöver prata.. jag känner mig så ensam och vet inte vad jag ska ta mig till. Sist sa han att vår kärlek inte är tillräcklig men att han inte kommer lämna mig. Det är oftast jag som hör av mig, säger att vi ska hitta på saker och vara med varandra. Jag har pojkvän, familj, syskon, massa underbara vänner men jag känner mig så ensam. Så ENSAM. Det känns också som om min mamma snart kommer lägga sig i och förstöra mellan oss.

    Jag vet på riktigt inte vad jag ska göra JAG vill bara höra vad ni andra skulle göra om ni var i min situation. Och snälla förstå att jag har känslor för honom.


    Du har fått många kommentarer nu i tråden. Vad händer egentligen där hemma. Kan du inte skriva något.
  • tjej17
    Anonym (jobbigt) skrev 2015-12-01 03:32:28 följande:

    Hej, det låter som en ohållbar situation.

    Du måste sluta ta upp dina ex, uppenbarligen hatar han det. Jag försvarar inte våld på nåt sätt men man måste förstå att man kan bli galen av svartsjuka när man får nåt sånt slängt i ansiktet. 

    Vad är det för saker du gör som gör honom så arg tror du? Du säger att du försöker vara gullig osv, men kanske kan du anstränga dig mer?

    Hur gammal är han? Om ni är unga kommer han väl antagligen mogna och lugna ner sig när han blir lite äldre tror jag. 


    Han kan bli arg om jag sitter med mobilen mycket och pratar med vänner eller att jag är så aktiv på massa sociala medier. Då säger han att jag måste växa upp och en massa. Han är 23 år gammal och jag är 20 år. Jag vet att jag måste sluta nämna mina ex men jag gör det bara när han gör illa mig. Aldrig annars och FÖRKLARAR alltid att jag gör det för att jag blir så arg och sårad. Han säger också ibland att jag inte är någon "riktig kvinna"
  • sextiotalist
    tjej17 skrev 2015-12-01 11:37:05 följande:
    Han kan bli arg om jag sitter med mobilen mycket och pratar med vänner eller att jag är så aktiv på massa sociala medier. Då säger han att jag måste växa upp och en massa. Han är 23 år gammal och jag är 20 år. Jag vet att jag måste sluta nämna mina ex men jag gör det bara när han gör illa mig. Aldrig annars och FÖRKLARAR alltid att jag gör det för att jag blir så arg och sårad. Han säger också ibland att jag inte är någon "riktig kvinna"
    Och han är inte en riktig man, han är en feg ynkrygg. En riktig man behandlar sin flickvän/sambo/fru med respekt, lyfter inte sin hand mot någon annan. En riktig man behöver inte använda våld eller något annat för att visa att han är man. Det är bara fega kräk som gör det
  • Jag är bara jag

    En vän till mig levde i flera år med en man som misshandlade henne. De var gifta och fick även barn ihop. Till slut var det så illa att hon hämtade barnet på dagis och de drog 60 mil bort- i vad de stod och gick i! Det gick några år,han umgicks med barnet och därmed även mamman då och då. Hon trodde han förändrats. Hon blev gravid. De gifte om sig. Han misshandlade henne igen. Hon fick fly till kvinnojouren. Då äntligen efter alla år hon slösat på honom gick det upp att han kommer inte förändras. Han är den han är. Psykopater är såna! Och tro mig-du vill inte ha hennes liv och kasta bort flera år på denne man.

    Läs denna tråd om och om igen. Ta till dig vad vi skrivit. Agera och få ett liv du förtjänat. För det här har du inte förtjänat!

  • Anonym (0o0)

    Alltså de finns ingen ursäkt för att slå någon. Slår man har man inte den spärren å han kommer aldrig lämna dig då han har hjärn tvättat dig totalt att allt e ditt fel därför han slår. Men de där e inte normalt. Slår han dig varför skulle han inte slå era barn sen då? Vill du att dina barn skall se när han slår dig sunder å samman?


    tjej17 skrev 2015-12-01 11:37:05 följande:

    Han kan bli arg om jag sitter med mobilen mycket och pratar med vänner eller att jag är så aktiv på massa sociala medier. Då säger han att jag måste växa upp och en massa. Han är 23 år gammal och jag är 20 år. Jag vet att jag måste sluta nämna mina ex men jag gör det bara när han gör illa mig. Aldrig annars och FÖRKLARAR alltid att jag gör det för att jag blir så arg och sårad. Han säger också ibland att jag inte är någon "riktig kvinna"


  • Stolt Farsa
    tjej17 skrev 2015-12-01 11:37:05 följande:
    Han kan bli arg om jag sitter med mobilen mycket och pratar med vänner eller att jag är så aktiv på massa sociala medier. Då säger han att jag måste växa upp och en massa. Han är 23 år gammal och jag är 20 år. Jag vet att jag måste sluta nämna mina ex men jag gör det bara när han gör illa mig. Aldrig annars och FÖRKLARAR alltid att jag gör det för att jag blir så arg och sårad. Han säger också ibland att jag inte är någon "riktig kvinna"
    Men shit det går ju inte att diskutera med en kvinna som har normaliserats så i det grövsta. Jag skulle MYCKET hellre vara ensam än att vara med någon som misshandlar mig.
  • sextiotalist
    Stolt Farsa skrev 2015-12-01 13:40:09 följande:
    Men shit det går ju inte att diskutera med en kvinna som har normaliserats så i det grövsta. Jag skulle MYCKET hellre vara ensam än att vara med någon som misshandlar mig.
    Hoppas det går fram att hon inte på något sätt har rätt att utsätta ett barn för detta. Om hon skaffar barn med den mannen och stannar kvar, så utsätter hon barnet för barnmisshandel.
    Sedan håller jag med dig, hellre ensam än i ett dysfunktionellt förhållande.

    Hade jag varit ts mamma, så hade jag knatat in till polisen och anmält kräket och sedan beställt en resa för oss båda långt bort.
  • Anonym (tja)

    Vad finns att älska hos en sådan fähund? Ta dig samman och lämna honom NU!

  • Anonym (Lämna.)
    sextiotalist skrev 2015-12-01 11:44:24 följande:

    Och han är inte en riktig man, han är en feg ynkrygg. En riktig man behandlar sin flickvän/sambo/fru med respekt, lyfter inte sin hand mot någon annan. En riktig man behöver inte använda våld eller något annat för att visa att han är man. Det är bara fega kräk som gör det


    Och folk som är sjukt stressade och pressade.
Svar på tråden Ständig misshandel men älskar han ändå