Du som Är feminist, se hit.

Fast män har det generellt bättre än kvinnor, de har högre lön, är mindre sjuka och få dessutom bättre sjukvård om de är sjuka. De sitter på fler maktpositioner etc.

Man behöver inte kladda aktivt för att dela den inställningen.

Det räcker med att de himlar trött med ögonen när de får höra något. Eller att de säger "Jag skulle bli glad om någon tafsade på mig, höhö!" Eller att de skrockar roat när någon man berättar om vad han har gjort, eller läser upp en nyhetsartikel om något övergrepp. De vinklar det som att det vore humoristiskt, och andra män hakar så gärna på den underhållningen. 

Inget av detta är några unika undantag som jag hittar på, utan helt vanliga standardkommentarer som går ut på att visa att kvinnor gnäller i onödan.

Som kvinna känns det obeskrivligt grisigt att behöva lyssna till sånt. Och man vet att det inte är någon idé att protestera, för då blir det bara ännu mer himlande med ögonen och ännu mer skrockande. 

Man behöver inte kladda aktivt för att dela den inställningen.

Det räcker med att de himlar trött med ögonen när de får höra något. Eller att de säger "Jag skulle bli glad om någon tafsade på mig, höhö!" Eller att de skrockar roat när någon man berättar om vad han har gjort, eller läser upp en nyhetsartikel om något övergrepp. De vinklar det som att det vore humoristiskt, och andra män hakar så gärna på den underhållningen. 

Inget av detta är några unika undantag som jag hittar på, utan helt vanliga standardkommentarer som går ut på att visa att kvinnor gnäller i onödan.

Som kvinna känns det obeskrivligt grisigt att behöva lyssna till sånt. Och man vet att det inte är någon idé att protestera, för då blir det bara ännu mer himlande med ögonen och ännu mer skrockande. 

Det är inte vad jag upplever. Jag har snarare noterat att Metoo nästan har blivit minerad mark. Infekterat. Det känns som att många män vill hugga reflexmässigt på minsta sak. Men det kan vi lämna därhän. Beroende på vilken inställning man har, kommer man alltid uppfatta det olika.

Nej, jag anser inte att det finns något motsatsförhållande mellan opinionsbildning och praktiskt jämställdhetsarbete. Men eftersom samhällsdebatten har blivit alltmer högljudd, resulterar det gärna i att det är de mest provocerande och rubrikskapande som tar hela scenen. 

Den mer eftertänksamma diskussionen har hamnat i skymundan i media, trots att den förmodligen representerar inställningen hos den största delen av befolkningen. Och ur den aspekten är det verkligen inte säkert att de som arbetar mest praktiskt med vardagsfrågor, är samma personer som driver opinion.

Inga sammanslutningar. Vanliga fikarum på vanliga arbetsplatser. Vanligt småprat i föreningslivet. Det är helt enkelt väldigt vanligt med sexistiska kommentarer där man "inte menar något illa" eller "bara skämtar, ju!" 

Trots att det sannerligen inte handlar om någon vits eller liknande, utan om verkliga fall med verkliga människor inblandade. Man anses som totalt humorlös om man säger ifrån. Och så kommer de obligatoriska menande blickarna och nåt mumlande om hur "känsliga" vissa är. 

Det är därför jag vågar påstå att det existerar ett kvinnohat ute i verkligheten. Men jag föredrar att kalla det kvinnoförakt. Det är inget aktivt hat, utan mer en allmänt nedlåtande syn. En inställning som går ut på att kvinnor ska tåla sånt. 

Det reella hatet, där man öppet pratar om att kvinnor ska tuktas med våld, har jag bara stött på i rasistiska kretsar samt i MRA/MGTOW-sammanhang. Alltså i kommentarsfälten på bloggar och liknande. Och det vägrar jag tro är representativt. Det är extremister som flockas där. 

För att de inte är tillräckligt jämställda ännu! 

www.forskning.se/2018/03/16/familjelivet-gor-man-i-norden-lyckligare-an-andra-man/

Ideologin och teorierna har inget stöd hos majoriteten så de låtsas att det är vanlig feminism.

"Det är därför jag vågar påstå att det existerar ett kvinnohat ute i verkligheten"

Men när det handlar om hatiska feminister så existerar de bara på bloggar?

Jag har redan förklarat att MRA inte är hatiska men de är väldigt less på att (radikal)feminister gör sig till offer och ska ha tolkningsföreträde i allt möjligt.

Umgås och umgås. Jag jobbar på en stor arbetsplats där många har starka åsikter, och jag knäcker extra som musiker på fritiden. Det betyder att jag pratar med väldigt många olika sorters människor i spridda sammanhang. 

Men jag bjuder inte hem dem på middag, om det är det du menar. Vi de tillfällena brukar jag å andra sidan inte diskutera så mycket politik och värderingar alls. Jag vet redan vad mina närmaste vänner tycker och tänker.

Menar du generellt?

Har varit mellanchef under ett par år och har inga problem att leda män. Men min chef är min chef oavsett kön.