Finns det nån som inte gillar sitt bonusbarn?
Finns det fler än jag som inte gillar sitt bonusbarn? Berätta hur det är för er!
-
-
Svar på tråden Finns det nån som inte gillar sitt bonusbarn?
-
Men är du verkligen säker på att hon vill umgås med er då? Det är kanske något hon gör för sin mans skull. Hon låtsas vara intresserad och engagerad för att inte såra honom. Kanske tycker hon att det är en befrielse om du föreslår att din pappa besöker er på egen hand.Anonym (ung) skrev 2019-02-27 15:46:11 följande:
Ungefär så känner jag för min pappas fru. Först tyckte jag om henne men nu går hon mig bara på nerverna. Lägger sig i en massa och ska ha åsikter om sånt hon inte har med att göra.
Rätt jobbigt också att hon tror att hon ska vara nåt slags extramormor till mina barn fast jag egentligen inte har lust att ha henne i mitt liv alls.
Vet inte hur jag ska prata med min pappa om det, att jag vill träffa honom utan att frun följer med alltid när vi ses. Tror du att man kan börja gilla papps fru igen? Orka ha henne med när vi ses och låta henne träffa ungarna? Har verkligen sjukt svårt för henne nu och vill inte ens vara i närheten av henne. Jag bryr mig inte ens om vad hon säger utan låter henne babbla på utan att jag lyssnar.
-
Undrar jag medAnonym (Äkta) skrev 2019-03-01 15:33:11 följande:Men är du verkligen säker på att hon vill umgås med er då? Det är kanske något hon gör för sin mans skull. Hon låtsas vara intresserad och engagerad för att inte såra honom. Kanske tycker hon att det är en befrielse om du föreslår att din pappa besöker er på egen hand.
-
Stackars dig.Hoppas det är värd det.Anonym (Lilly) skrev 2019-03-01 15:07:07 följande:
Så skönt att läsa era kommentarer. Jag har problem med min sambos YNGSTA son. Han är totalt fruktansvärd.. blir på dåligt humör direkt när han är hos oss. Han är bortskämd, han lyssnar inte, han förstår inte vad man säger. Dessutom är han efter i sin utveckling och hans biologiska hippiemorsa gör ingenting åt hans problem.
Skäms såklart över att jag känner såhär och har försökt ändra min tankegång men jag misslyckas. Gillar inte barnet. MEN jag respekterar honom och behandlar han därefter såklart..
-
Du ska och behöver inte skämmas. Du är inte ensam. Det är en väldigt onaturlig situation med andras barn. Det går igen genom historien. Har pratat med styvmammor och de flesta tycker det är jobbigt men detta är tyvärr fortfarande något man inte talar så öppet om. Och gör man det kan man få många påhopp från .människor som aldrig varit i en styvfamiljAnonym (Lilly) skrev 2019-03-01 15:07:07 följande:
Så skönt att läsa era kommentarer. Jag har problem med min sambos YNGSTA son. Han är totalt fruktansvärd.. blir på dåligt humör direkt när han är hos oss. Han är bortskämd, han lyssnar inte, han förstår inte vad man säger. Dessutom är han efter i sin utveckling och hans biologiska hippiemorsa gör ingenting åt hans problem.
Skäms såklart över att jag känner såhär och har försökt ändra min tankegång men jag misslyckas. Gillar inte barnet. MEN jag respekterar honom och behandlar han därefter såklart..
Jag var en av dem som hade synpunkter på detta när jag själv aldrig hade levt med andras barn.
Nä vi borde införa styvföräldrarnas dag. Vi gör vårat bästa så det så. -
Då tycker jag att det är en hemskt okänslig kommentar av din mamma som borde känna till läget.Anonym (Natalie) skrev 2019-02-28 23:19:31 följande:Jag kommer aldrig få egna ungar, tyvärr, så jag är extremt tacksam över min bonusdotter.Anonym (Äkta) skrev 2019-02-28 19:41:23 följande:Håller med! Kärleken till mina egna barn är gränslös och ovillkorlig. Jag skulle utan att blinka offrar mitt eget liv för att rädda dem. Det är först när man har egna barn som man förstår skillnaden mellan mina barn och andras ungar.
-
Jag tror att det är väldigt vanligt att ha svårt för sitt/sina bonusbarn.
Jag själv är inget undantag, i mitt fall handlar det om att min kille har curlat sina barn och är väldigt konflikträdd vilket har lett till att framför allt den ena bonusen är väldigt svartsjuk och otrevlig både mot mig och mina barn. Vi ses som ett hot mot hennes relation med sin pappa.
Vi har löst det hela med att vara särbo och bara umgås på barnfria veckor, det skulle ALDRIG fungera att bo ihop då jag har väl fungerande rutiner och ramar som skulle förstöras då särbons barn styr och ställer som små diktatorer hemma hos honom.
Det känns lite trist men jag kommer alltid att sätta mina egna barns välmående i första hand. -
Stort av dig att berätta det. Hur blev det för dig, du måste ju ha gått in i det med väldigt höga krav på dig själv?Anonym (Fd) skrev 2019-03-01 21:20:16 följande:
Du ska och behöver inte skämmas. Du är inte ensam. Det är en väldigt onaturlig situation med andras barn. Det går igen genom historien. Har pratat med styvmammor och de flesta tycker det är jobbigt men detta är tyvärr fortfarande något man inte talar så öppet om. Och gör man det kan man få många påhopp från .människor som aldrig varit i en styvfamilj
Jag var en av dem som hade synpunkter på detta när jag själv aldrig hade levt med andras barn.
Nä vi borde införa styvföräldrarnas dag. Vi gör vårat bästa så det så.
Jag hade aldrig tänkt på hur det skulle vara när jag gick in i min relation men ganska snart kände jag de där orimliga kraven på mig. Hade varit så skönt om man hade haft en coach som kunde hjälpa en med vad man får och inte får säga, får och inte får säga. Någon som varit med om det själv och som vet att det inte spelar nån roll hur försiktig och snäll man är, du blir ändå syndabocken för allt så det är lika bra att sätta sina gränser och säga vad man tycker och tänker utan omsvep för man mår bara sämre av att hålla allt inombords. -
Barnet borde lära sig att respektera vuxna.Tråkigt attdin styvson är respektlös mot dig,när du gör ditt bästa.Anonym (Lilly) skrev 2019-03-01 15:07:07 följande:
Så skönt att läsa era kommentarer. Jag har problem med min sambos YNGSTA son. Han är totalt fruktansvärd.. blir på dåligt humör direkt när han är hos oss. Han är bortskämd, han lyssnar inte, han förstår inte vad man säger. Dessutom är han efter i sin utveckling och hans biologiska hippiemorsa gör ingenting åt hans problem.
Skäms såklart över att jag känner såhär och har försökt ändra min tankegång men jag misslyckas. Gillar inte barnet. MEN jag respekterar honom och behandlar han därefter såklart..
-
"Får och inte får säga, får och inte får göra" menade jag att skriva.
-
Det är nog få människor som får höra att personen de fallit för har barn och tänker: Yes! Vilken BONUS!!!