Många apotek har sålt slut på jodtabletter.
Många apotek har sålt slut på jodtabletter. - Foto: Foto: Det är 25 år sedan kärnkraftverket havererade klockan tjugo över ett på natten den 26 april, 1986. /TT/Henrik Montgomery/Jodtabletter Torstein Bøe / NTB / TT

Hjälper jodtabletter vid en kärnvapenattack? – Experten svarar

Jodförsäljningen på svenska apotek skjuter i höjden och många undrar vad man som privatperson ska göra om Vladimir Putins hot om kärnvapen blir allvar. TT har pratat med två experter.


Relaterat:

Rysslands president Vladimir Putin gav i helgen order om höjd beredskap för bland annat landets atomvapenförband. Ännu ser många experter ingenting som tyder på att han faktiskt kommer att använda dem. Men bara hoten om ett eventuellt kärnvapenkrig skapar oro. Finns det saker att göra för att förbereda sig?

Behöver man köpa jodtabletter i förebyggande syfte?

Peder Kock, utredare på enheten för utveckling av skydd och beredskap på Strålsäkerhetsmyndigheten, vittnar om att de får många frågor från allmänheten. En hel del handlar om man ska köpa jodtabletter i förebyggande syfte. Hans svar på det är nej.

– Jodtabletter fyller en funktion vid en olycka vid ett kärnkraftverk när vi exponeras genom att andas in radioaktivt jod. Genom att äta jodtabletter så blockeras då upptaget av det radioaktiva jodet. Men vid en kärnvapenexplosion är det andra exponeringsvägar som dominerar, säger Peder Kock på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Bostäder och källare allra bäst

Att andas in radioaktivt jod ökar risken för sköldkörtelcancer. I Sverige delas det därför ut jodtabletter till personer som bor inom 15 kilometer från ett kärnkraftverk. Vid en eventuell olycka kan jodtabletter delas ut inom områden upp till 50 kilometer bort. Från och med den 1 juli utökats områdena till 25 respektive 100 kilometer bort.

– En kärnvapenexplosion kan leda till radioaktivt nedfall som hamnar på marken. I områden med större nedfall ska man då söka skydd inomhus. Ett vanligt bostadshus ger ett visst skydd, ett flerfamiljshus något bättre och källare eller skyddsrum allra bäst. Vid en kärnvapenexplosion i Ukraina blir nedfallet i Sverige lägre, då är det i första hand livsmedelsproduktionen som kan påverkas av nedfallet, säger Peder Kock.

Vid en eventuell atomdetonation är det stötvågen från själva explosionen, hettan från eldkloten och strålningen från kärnreaktioner som orsakar de mest omedelbara skadorna. Ju större explosion desto mer omfattande blir påverkan.

– De flesta tänker kanske på bomberna vid Hiroshima och Nagasaki som ödelade stora områden. Sådana kärnvapen och även betydligt större finns också. Men mindre kärnladdningar kan användas till mera precisa angrepp och då blir skadan runt om också mindre, säger Martin Goliath är kärnvapenforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) till TT.

"En spade är inte dumt"

Mindre, så kallade taktiska kärnvapen, har enligt honom en betydande plats. De mindre kärnladdningarna kan användas i olika typer av system, alltså vapen som annars har andra typer av laddningar. De kan också användas på närmare håll.

Martin Goliath säger att både vid mindre och större kärnvapenangrepp finns en hel del man kan göra för att skydda sig. Det främsta är att helt enkelt söka skydd.

— Att vara i en källare eller i ett skyddsrum är bättre än att vara ute i det fria. Försvaret brukar säga att en spade inte är dumt, och det är faktiskt så att med den kan du gräva en grop som ökar skyddet avsevärt.

Han tillägger att detta gäller vid ett begränsat antal kärnvapenexplosioner. Vid ett större atomkrig går konsekvenserna inte att överblicka.

— Annars är det bra att tänka i termer av vad jag behöver vid en kris och hur jag ska göra om något inträffar. Det finns bra information från bland annat MSB, säger han.

Petra Hedbom/TT

Radioaktivitet och jod

Från Apoteket AB, Apotek Hjärtat och Kronans Apotek uppger man till TT att jodförsäljningen ökat kraftigt senaste dagarna. Bland annat på Kronans Apotek är det helt slut. Men i nuläget finns det ingen anledning att ta extra jod.

När radioaktiva ämnen sönderfaller uppstår joniserande strålning som kan påverka kroppens celler. Radioaktiv jod samlas i sköldkörteln, vilket ökar risken för sköldkörtelcancer – mer för barn än för vuxna.

Jodtabletter innehåller icke radioaktiv jod och skyddar sköldkörteln under en begränsad tid genom att blockera dess upptag av radioaktiv jod. Tabletterna måste tas vid rätt tidpunkt i förhållande till ett utsläpp. Länsstyrelsen ger besked om när de ska tas.

Personer över 40 år behöver inte ta jodtabletter eftersom strålning inte ökar risken för sköldkörtelcancer i denna åldersgrupp.

Jodtabletter skyddar inte mot andra radioaktiva ämnen. Tabletterna ersätter därför inte andra skyddsåtgärder, som exempelvis att hålla sig inomhus.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

/
/
/
/
stats