Solen skiner och i ditt flöde fylls av semesterbilder där alla verkar ha det perfekt. Men du känner dig allt annat än lycklig, snarare låg och stressad. Men du är inte ensam. Sommarångest och sommardepression är vanligare än man tror, trots årstidens glättiga yta.
Sommaren bär på ett löfte om vila, glädje och gemenskap. Men för många innebär den raka motsatsen: en årstid fylld av press, ensamhet och förväntningar som är svåra att leva upp till. När det känns som att alla andra njuter av livet medan man själv kämpar för att hänga med, är det lätt att börja ifrågasätta sitt eget mående, för varför har jag ångest när jag borde vara som mest lycklig?
Därför pratar man inte om sommarångest
Bakom fasaden av grillkvällar och semesterresor döljer sig ett vanligt men sällan omtalat tillstånd: sommarångest. Det handlar om känslor av oro, nedstämdhet och utanförskap som ofta förstärks under sommaren, när tempot saktar ner och våra inre känslor får mer utrymme.
–Många känner skuld för att de inte njuter som ”alla andra”. Men det är fullt rimligt att må dåligt även när solen skiner. När tempot sänks får tankar och känslor mer plats, då kan både stress och nedstämdhet bli mer påtagliga, säger Andrea Kööhler, psykolog på Din Psykolog i ett pressmeddelande.
Sociala medier spelar en stor roll i detta. De välpolerade bilderna av sommaridyller kan förstärka känslan av otillräcklighet hos den som inte mår bra – men det är viktigt att komma ihåg att det vi ser i flödet ofta bara är utvalda ögonblick.
Sommardepression – när årstiden skaver
Utöver sommarångest finns också sommardepression, en mindre känd form av årstidsbunden depression, eller SAD (Seasonal Affective Disorder). Till skillnad från den mer välkända höst- och vinterdepressionen kan sommardepression innebära oro, sömnproblem och en känsla av att inte vara i takt med omvärlden.
– Sommardepressionen är mindre omtalad, men väldigt verklig för den som drabbas. När allt omkring signalerar glädje kan kontrasten bli ännu svårare. Det är inte ovanligt att känna sig nedstämd, ur fas eller överväldigad just när man “borde” må som bäst, säger Andrea Kööhler och fortsätter:
–Om du märker att nedstämdheten inte går över, att det påverkar din vardag eller att du börjar dra dig undan, är det viktigt att söka hjälp. Du behöver inte må ”tillräckligt dåligt” för att få stöd, det räcker att du inte mår bra, säger hon.
Det är vanligt att man upplever sommarångest och sommardepression, men känslorna är osynliga och kanske svåra att förstå sig på. Genom att förstå vad som ligger bakom och våga prata om det blir det lättare att hantera. Måendet förändras och med rätt stöd kan även sommaren kännas lättare.
Så hanterar du din sommarångest
- Bekräfta det du känner. Det är okej att känna oro eller nedstämdhet även när solen skiner. Känslorna blir ofta lättare att hantera när du slutar kämpa emot dem.
- Släpp kraven på perfekta dagar. Din sommar behöver inte vara fylld av aktiviteter, skratt och socialt liv. Tillåt dig själv att ta det lugnt, på ditt sätt.
- Begränsa jämförelsen. Sociala medier visar bara utvalda ögonblick. Undvik att mäta ditt mående mot andras bilder, det är sällan en rättvis spegling.
- Skapa struktur. Även enkla rutiner som sömn, mat och rörelse kan ge trygghet. En viss förutsägbarhet kan minska ångest och skapa lugn.
- Gör saker som känns meningsfulla. Läs en bok, plantera om en växt, lyssna på en podd. Små saker du tycker om kan göra stor skillnad för din återhämtning.
- Sätt gränser – även mot omgivningen. Du måste inte säga ja till allt. Våga tacka nej till det som tar mer än det ger, även om andra förväntar sig något annat.
- Prioritera återhämtning. Sommarångest triggas ofta av höga inre krav. Försök att inte fylla dagarna med ”måsten” bara för att du är ledig. Vila är också värdefullt.
- Prata med någon. Om ångesten känns tung, dela dina tankar med någon du litar på eller kontakta en psykolog. Du behöver inte hantera allt själv.
Då ska du söka hjälp
- Om ångesten eller nedstämdheten håller i sig under flera veckor.
- Om du börjar undvika vardagliga saker som du annars klarar av.
- Om du känner hopplöshet, förlorad livslust eller har svårt att fungera i vardagen.
Om ovan stämmer in kan det vara dags att prata med en psykolog eller kontakta en stödlinje.
