liv10 skrev 2009-04-30 22:55:56 följande:
då har vi uppfattat AW´s metoder olika. (men jag är absolut ingen expert på dem, har bara läst hennes böcker av ren nyfikenhet- läser det mesta jag kan komma över om föräldraskap då man alltid lär sig nåt)jag uppfattar absolut inte att det handlar om att visa vem som bestämmer, snarare att konsekvent stå fast vid att sömn skall vara något rutinartat, tryggt och något som skall komma naturligt istället för att som många barn få skrika sig till sömns...
och vad är shn - om inte en skrikmetod? Och en metod att ignorera barnets signaler eller i "bästa" fall omformulera dem till "frågor"?
Mamma 1 skriver i AW-forum:
I natt gjorde jag så att jag lät honom stå så, men gick in efter ett tag när han inte alls lugnade sig, lade tillrätta, lugnade, ramsade mig ut..... Vi höll på i 1 timme och 45 minuter!!! Skall det vara så??? När han äntligen somnade låg han och snyftade i sömnen i en halvtimma efteråt!
Mamma 2
På morgonen skrek han i över två timmar innan jag gjorde morgon och tog upp honom, utan att han hade somnat om. Jag var redo att ge upp altihopa och tyckte jättesynd om honom.
Mamma 3:
Inatt blev en mardrömsnatt. Hon vaknade vid kvart i elva när jag precis hade lagt mig. Sedan skrek hon i omgångar (tyst max en minut emellan) och det blev MÅNGA ramsor och tilloch med två gånger när jag gick in för jag FICK NOOOOOOOG Hon höll på i sammanlagt två timmar. Klockan ett sov hon först.
Mamma 3 ? återigen:
Som det är nu, är det oftast c:a 15-30 minuters skrik och ibland ramsande innan hon somnar.
Det har snart gått tre veckor på kuren så jag tycker nog att det borde sitta bättre än så.
Anna Wahlgren svarar mamma 3:
Du jamsar, fastnar och dröjer dig kvar. Gör inte det Säg ifrån på skarpen och gå INTE in. Lyssna inte mer på eländet. Hon slutar gapa när det inte "lönar" sig Dags alltså för kurens brutalare sidor Öva upp ramsan så den sätter punkt för själva jordklotets rullningar. Gör andra ljud i huset som inte har ett skvatt med henne att göra och som får grannarna att fly. Hon ska inte ha någonting för en sådan cirkus som du låter henne hålla på med nu. Du ska verkligen inte höra henne över huvud taget (som hon ska tro) och inte göra ett dugg mer än ramsa högst två ilskna gånger (x4) per kväll och per ev. gång på natten. Ge henne "den tomma tiden" att TRÖTTNA
PS Mörkret skrämmer henne inte alls Du går ju vakt Var inte så jä-a blödig, ÅT henne Det är det hon spelar på, och det gör ju ingen människa glad, eller hur
Mamma 4 skriver:
Hjäälp!! Nu är vi desperata!! Vad ska vi göra?? Att lägga tidigare och ge mer mat på kvällen fungerar inte. Nu när det är vintertid vaknar sonen 4.30. I morse skrek han mer eller mindre hysteriskt från 4.30 till 6, då vi gjorde morgon. Jag grät och känner mig nu väldigt uppgiven. Vi kan inte ha det så här.
Anna Wahlgren svarar:
Du har tagit upp honom för att amma honom, eller hur, och då när han "skrikit mer eller mindre hysteriskt", eller hur Det räcker. Det är fel svar. Tvätta rent vad gäller 1. begreppet hysteri (en hysterisk unge antingen kräks eller svimmar eller båda delarna), 2. din attityd. Han står inte ut med din osäkerhet. Betrakta hans skrikande som frågor, inte missnöjesyttringar. För det är vad det är: frågor. Bestäm dig för vilka svar du ska ge. Motsägande och förvirrande, eller säkra och betryggande Läs på! Du tycker synd om både honom och om er ömma själva. Alltså tycker han synd om sig själv. Ta ur honom det