Roliga förlossningshistorier?

LALALALALALA *håller för öronen* BINGOBINGOBINGO

Uch och bläh - vill verkligen inte veta. Jag är extremt nål/stick rädd, svimmar varje gång någon ska ta ett blodprov och klarar inte ens av att se sprutor på TV. Men kan villigt erkänna att de fick sätta två EDA nålar i min rygg. Jag brydde mig inte ett smack och minns inte att jag kände dem alls.

Kan vi berätta roliga saker nu?

ska jag berätta om hon som kom in samma dag som vi for hem, hon hade gått med värkar hemma i 5 timmar, inte speciellt onda för den delen. Åkte in vid 7 eftersom de kom med "rätt" mellanrum för inåkning (de tänkte att pappan skulle vara med på inskrivningen och sen fara på jobb, detta skulle ju ta till kvällen) och istället hamnade de till förlossnningen direkt, hon var 8cm öppen och bebisen föddes en timme efter att de for hemifrån. Hon hade inte speciellt ont alls.

eller hon i mammagrupppen som inget kände av krystvärkarna men nästan hotade BM till  livet om de inte omedelbart amputerade hennes vänstra ben, för det höll på att explodera... Visst, de misstänker att bebisen tryckte på en nervknut till benet, men uppenbarligen blev hon oxå lite i gasen av gasen

Märks det att vi diskuterade våra förlossningar på mammaträffen igår?

Med andra barnet vaknade jag mitt i natten och kände mig hungrig men när jag kollade i kylskåpet var jag inte alls sugen.

Jag hade ju gissat att killen skulle titta ut denna dagen så jag tänkte att jag sätter mig i fotöljen och spelar lite spel för jag var ju ändå inte trött och det kändes ju verkligen inte som det var på g.

Efter ett tag får jag världens värk och skriker på mannen som snabbt är på fötter.
Han ska sätta på dottern kläder och springa in till grannen men innan han hinner komma ut från rummet så kommer en rejäl värk och då flyger sonen ut som en raket.

Gissa om mannen blir paff när sonen redan tittat ut!=)

Nu till det roliga. Mannen ska ringa ambulansen och när han kommer fram så är han uppenbart chockad och ingen fattar något.
-vi har barn säger han
Kan ju undra vad personen i andra ändan tänker..
Så förklarar han då att sonen just fötts hemma med navelsträngen runt halsen i sin fostersäck men att han verkar må alldeles utmärkt. (med VISS hjälp från den nyförlösta mamman=))
Personen undrar ju vart hon ska skicka ambulansen
-Hit svarar han
-Det får vi inte in på gps:en, har du någon adress.
-44 tror jag (knappast nummer 44 men ändå)
-Har du något namn på gatan?
-Något med någon blomma svarar han
Jojo, det här går ju bra tänkte jag
Lyckligtvis dyker grannen upp och tar över och inom en halvtimme kom ambulansen
Men som vi har skrattat åt det efteråt=)

Tack, Erinny, för dagens garv! 

Haha älskar era roliga (och allra helst de positiva) förlossningshistorier. Tack alla som berättar om hur bra era förlossningar gått :)

erinny - fantastiskt. Snacka om skarpsinnig i kniviga situationer. Tur att någon av er behöll lugnet, eller det kanske var mer chock

Underbar tråd! Skrattat så jag har kramp i magen!

Får tacka sambon från dig=)Helt obetalbart såhär i efterhand. Tänk om det varit första barnet.

Sambon körde efter ambulansen på väg in till sjukhuset och han hade nog glömt borthur man kör för mitt på en väg fick ambulansen stanna och gå av och berätta att han inte var så förtjust att ha en annan bil halvvägs inne i ambulansen=)

När vi kommit in och allt lugnat ner sig lite ser jag att han sitter och ser bekymrad ut så jag frågar vad det är.
Han drar en djup suck och säger:
"men du, hur ska vi få bort fosterfettet från badrumsgolvet. Sånt är ju jättesvårt..

Snacka om att fokusera på fel grejer. Tog flera dagar innan han började bli normal (iaf som han brukar=))

Här är min!

http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.14386295

Nu ska jag ge er alla rolig läsning som kommer att räcka länge! För tre år sedan när jag väntade dottern plöjde jag genom dessa trådarna. Jag har länkat till den sista där alla andra finns länkade. Jag hoppas att länken fungerar! www.familjeliv.se/Forum-2-13/m26556018.html