30+ som kämpat mer än ett år för syskon

johlinn - Jag blir alldeles tårögd när jag läser ditt inlägg om att radera tråden. En stor, stor kram härifrån! Sen känner jag också igen det där med att inte orka med en utredning ovanpå alla andra sjukhusbesök. Vi orkar inte heller en till utredning just nu och misstänker att vi kommer att skjuta på vår tidigare gräns som var "efter sommaren".

För er som inte känner mej sen tidigare så går vi på utredning med sonen för att se om det finns några medicinska orsaker till en utvecklingsförsening han har plus att vi står i kö för autismutredning. Ni kan kolla min blogg om ni vill läsa mer.

Cheeky - Jo, nog kan man få lite skruvad inställning till hela försöka-verkstaden efter ett tag. Det är ju inte helt ovanligt att man känner "inte ens ett missfall får vi"... På nåt sätt är det nog oxå därför som vi inte blev ledsna nu senast, nu vet vi iaf att vi kan bli gravida ännu även om det tar en jäkla tid. Vi är lika gamla du och jag men jag har peppar, peppar inte börjat känna att tiden rinner iväg utan känner mej rätt hoppfull över åldersaspekten, än så länge ska jag väl tillägga.

Småtussar - Jag tempar men jag måste erkänna att jag inte är någon expert. Sen tycker jag oxå att allas cykler är rätt olika men det är några grejer som man ska kolla efter - tempdipp vid ÄL och höjning när ägget släppt. Är det rätt Hormonstinn? Här är en länk till en temptråd där vi är några som hänger om du vill veta mer. www.familjeliv.se/Forum-11-238/m54226857.html

mmm, min förra gräns var ett år oskyddat. Den första var ett halvår oskyddat... Inte bestämt någon ny, har börjat tänka att 35 inte är någon ålder... Intalar mig själv det iaf, det får lugna sig rejält innan jag orkar boka in fler tider. Det har varit helt hysteriska år de senaste tre med besök här och där och bara o boka in ett "vanligt" vårdcentralsbesök för mig är supersvårt!!

johlinn - Låter vettigt att skjuta på gränserna för man måste ju hela tiden fundera på känslan - vad är det som känns rätt. Det finns ju ingen anledning att ge sig in i nåt som bara känns jobbigt. Situationen med utredning och ytterligare sjukhusbesök ska ju kännas okej, allra minst, annars blir det bara ett till ångestmoment. Jag kan mycket väl förstå att du/ni inte är det  minsta sugen på fler vårdbesök vad det än rör sig om.

Åh Johlinn: jag blev också tårögd när jag läste ditt meddelande. Glad att du sätter värde på tråden dock.

Jag förstår att det känns tungt att både tänka på bebisplanering och hantera sjukhusbesök och utredning på annat håll också. Man vill ju inte annat än att ens barn ska må och ha det bra, så det är klart att det tar mycket energi. Stora kramar till er!
Johlinn: måste bara säga att jag är så glad över alla små framsteg som E gjort på ordfronten i det sista

MrsFisk och Småtussar: jo det stämmer nog fint. En "normal" cykel går väl tempen ner någon dag före - efter mens och håller sig oftast därikring till ÄL då den ofta dippar ännu mer och därefter går upp minst 0,2 grader och därefter ännu mer upp oavsett graviditet, men håller den sig fortsatt hög efter bim kan det tyda på något litet och positivt.
Så har i à fall mina cykler varit innan jag fick Agnes, men det kan säkert variera. Numer finns dock inga tydliga mönster så därför tror jag att jag har hormonell obalans och utebliven ÄL..

Bra initiativ Hormonstinn! Säger som de andra, att inte vilja ha decemberbarn är mer än jag orkar med...

Jag har en son som kom till via IVF FET och har nu gjort flera IVF'er, fått missfall men inte kommit längre. Börjar ge upp hoppet och funderar nu över om vi ska strunta i fler behandlingar men inte kommit dit än. Jag kommer nog hänga lite här i bakgrunden.

Johlinn, jag förstår att det känns jobbigt att gå igenom fertilitetsutredning men vill ändå tipsa dig (och kanske andra) om att i fall ni ska göra en så gå privat. Då får man göra hela utredningen snabbt och effektivt hos folk som vet vad de gör (istället för att gå till nån gyn. mott som inte har koll på det och då det garanterat drar ut på tiden). Det är inte så dyrt och om jag inte minns fel så gör Sophiahemmet det inom Försäkringskassans villkor, dvs. vanlig läkartaxa.

Bra råd!

Tråkigt att det inte har fungerat för er hittills. Det är så svåra beslut att ta, ska man gå vidare eller inte? Det finns ju inga rätt eller fel där heller, det måste kännas rätt för er! Många kramar!!

Hej Persefone! Jag funderade för ettpar dagar sedan hur läget låg hos er, i vilken fas ni var i men kände att det var lite känsligt att fråga. Och sen glömde jag bort det. Att man funderar på hur och om man ska gå vidare är väl vettigt, kan jag tycka. Bra att du hänger i bakgrunden lite. Så att man har lite koll. *kram*

Bra tips om privat utredning. I vårt landsting vet jag inte ens om man får göra utredning om man redan har barn. Eller det kanske man får, men man får iaf ingen hjälp sen. Eller hur det nu var. De prioriterar iaf de som inte redan har barn. Men nu flyttar vi ju snart så då får vi kolla upp nya alternativ. Vet att fler kompisar som haft problem att få barn gått till en viss läkare där nere.

Hoppas alla får en bra fredag!

Hej Persephone,
Känn dig välkommen, om du så håller dig i bakgrunden.
Bra tips om privat. Har ju inte alls koll på vad kraven för å få hjälp är här i Norge, men jag hoppas att de stöttar även befintliga mammor. Även om du redan har barn är ju längtan och frustrationen lika stor.

Hoppas alla får en fin fredag!!!

hormonstinn - hittills verkar det lovande med fredagen Inte alltför tungt på jobbet och soligt lite varmare väder!

Idag har jag tagit min näst sista tablett av provera. Känner mig sen igår riktigt konstig i nedre delen av magen, ungefär som att mensen är på gång. Men visst ska det väl ta några veckor efter att man är klar med proveran va? Jag kanske bara har hormonspöke som gör att jag känner mig uppblåst och begynnande mensvärk...