Varför får jag inget jobb ?!?

Fast det hjälper ju inte om man har en bra far till barnen eller inte, dom som sitter där och läser cv:n TROR ju att ALLA kvinnor vabbar ALLA gånger... så trött på det.

I mitt CV står det att jag har barn, varför ska jag behöva dölja det? Nää samhället handlar på tok för mycket om pengar. 

Jag kan svara helt ärligt att när jag var arbetsgivare och hade två likvärdiga sökande till samma tjänst, valde jag alltid den utan barn. Sen om det var man eller kvinna spelade ingen roll.
Småbarnsföräldrar vabbar (helt enkelt) och beroende på verksamheten så kan det vara oerhört tufft att driva verksamheten med vakanser. 

Ni kan komma med massa exempel på människor med småbarn som inte vabbar, det förändrar inte min erfarenhet eller min syn på det.

Jag får bara mer och mer belägg för att arbetsgivare inte tänker längre än näsan räcker. Lägg ner tid på ansökningarna och intervjuerna och försök se vad det är för typ av person bakom ansökan. SLUTA läs mellan raderna och tro en massa. Någon vill inte anställa en kvinna för hon kan bli gravid, men anställer en manlig extremskidåkare eller hockeyspeklare istället. Risken för frånvaro beror på personen inte på könet. *mutter* Dessutom är det inte alltid den som skriver den bästa ansökan som är bäst lämpad för jobbet. Det hade i alla fall min brorsa fattat när han rekryterade sist, men han gick i bra-CV-fällan först. Suck! 

Vet inte om du syftade på mig, men om du nu gjorde det:
Jag tar alla intressanta kandidater till intervju och försöker läsa personen. Men där går gränsen, jag tänker inte flytta hem till dem för att få reda på vilken typ av person som ligger bakom ansökan.
När jag har LIKVÄRDIGA kandidater väljer jag den utan barn.

Näpp syftade inte på dig. Jag hade inte hunnit läsa ditt inlägg. Jag är irriterad rent generellt och tycker att arbetsgivare tror för mycket. Det hörde man när det diskuterades kandidater i korridoren på mitt förra jobb ibland. Det handlade inte bara om barn, det handlade om allt möjligt. Att någon nog egentligen inte ville pendla. De var nog bara anvisade av AF att söka jobbet. I övrigt tyckte de att det verkade vara en bra person. Ska man behöva vara övertydlig med att man är villig att flytta eller pendla för att inte bli bortsorterad på antaganden?

Men har ni råd med att du inte har jobb pga ert nuvarande system då?

Jag har inga barn ännu men jag kommer inte under några som helst omständigheter låta min kille slippa VAB för att han tycker att hans karriär är viktigare än min eller till och med våra gemensamma barn! Det är ju inte riktigt klokt!

Som arbetsgivare skulle jag nog inte alltför gärna anställa någon som tar all VAB för 3 barn och dessutom går ned i tjänst i flera år.

Nej, det ska man inte behöva vara, men det kan ju aldrig skada att vara tydlig med sånt man misstänker att de kan reagera på.
Exempel: Får jag in ansökningar till ett jobb i Stockholm från någon som bor i Lund vill jag gärna läsa att personen har en flytt inplanerad eller liknande. Står det inget så antar jag att personen inte sett att jobbet ligger i Stockholm, blivit tvungen att söka jobb eller bara inte bryr sig om att förklara varför de söker ett jobb i annan ort. Den personen sorterar jag bort direkt, spelar ingen roll om jag riskerar att sortera bort någon som skulle kunna passa utmärkt för tjänsten.

Du är medveten om att du diskriminerar med dina handlingar. Om du _endast_ väljer bort en kandidat pga dennes familjeliv, att den har barn. Visst verkligheten ser väll troligen ut så tyvärr, men skulle detta komma fram, svart på vitt, så har du nog inget jobb kvar...

Så länge jag väljer en likvärdig kandidat så finns det inget att gå på. (Och nu är jag inte arbetsgivare längre)
Och det är synd att verkligheten ser ut så, men så är det.

Under en intervju fick jag direkt höra;  "Du har intressanta meriter,  men vi tror inte att du orkar arbeta heltid här eftersom du är ensam småbarnsförälder...."    Småbarnsstadiet brukar vara övergående!

Det är ju det vi måste få stopp på.

Och om man då har valt en bra pappa som vabbar lika mycket, ska man behöva poängtera det på intervju/ i sitt brev då och tror du det hjälper? Jag förstår om vissa menar att man inte ens ska nämna i vare sig cv eller brev att man har barn, men det funkar ju bara om man varit föräldraledig under pågående anställning, för alla dem som fått barn mellan två vikariat/ mellan vikariat och fast jobb går det ju inte att göra så för då ser det ju ut som att man varit arbetslös. Jag kommer exempelvis kanske åka med min sambo utomlands i två år pga hans jobb och då är tanken att jag ska vara föräldraledig om jag blir med barn, och jag har inget fast jobb att vara tjänstledig ifrån, ska jag då behöva skriva att jag gjort en massa annat under utlandsvistelsen då för att inte skriva att jag varit föräldraledig och riskera att bli missgynnad för att jag har barn? För om jag skriver det i ansökan kanske jag inte ens får komma på intervju där jag kan berätta om min jämställda man med flexibelt arbete som oftast troligen inte ens behöver vabba utan bara kan jobba hemifrån om barnet är sjukt.

AF skrev tidigare i sin mall för hur man söker jobb att man skulle uppge familjeförhållanden.   Undrar om det var en kvarleva från tider när det mest var män som sökte de "fina"  jobben,  som krävde meritföteckning och personligt brev.   Eller ogifta,  barnlösa karriärkvinnor.   För en man verkade det nog stabilt och bra om han var gift.   Fanns barn i familjen var det säkert underförstått att hustrun tog allt besvär med dem.

Jag följde slaviskt mallen och uppgav att jag var skild med litet barn -  väldigt dumt insåg jag snart!

Föräldraledigheten räcker ju att ha som punkt i cv, i brevet är det inte relevant. Oavsett om man varit anställd eller arbetslös menar jag.

Om man varit anställd -  varför nämna föräldraledigheten?