Varför får jag inget jobb ?!?

Kan vara så.. sur för mig om det är så.. då jag inte direkt har några personliga kontakter som jag kan få en anställning genom..

Som det låter borde du ju vara riktigt eftertraktad på arbetsmarknaden. Du har ju fått dina barn dessutom så mammaledighet slipper dom ju också. Det skulle iförsig kunna vara så att de "enklare" jobben du söker vill ha en anställd för en längre tid, och de tänker att du tar deras jobb medan du söker ngt bättre. Så att det därmed inte är någon idé att lära upp dig, för du ändå kommer lämna snart.

Ja, det låter ju förvisso väldigt bra. Tänk dock på att inte vara så "kvinnlig" och skriva att du "försöker" utan att du faktiskt "ALLTID GÖR DET BÄSTA AV SITUATIONER", inte försöker göra det. Försök visa självförtroende i din text och försök att alltid avsluta med att du ser fram emot att få berätta mer om vad du kan bidra med på kommande intervju t.ex :) Det visar på att du är driven och VET att du är rätt för jobbet.

Jag önskar dig all lycka i jobbsökandet! :)

I mitt fall berodde det faktiskt på mitt eget uppförande under intervjuerna. Jag var sönderstressad av att springa på den ena intervjuven efter den andra. Ju längre tid det går ju mer stressad blir man ju. Sedan är jag en högpresterande kar riärmänniska som aldrig hade varit i den här situationen. Att gå arbetslös, vara sysslolös utan fasta rutiner var katastrof för mig. Jag gick hos en psykolog. En karriär coach som gick i genom mina ansökningshandlingar. Vikariatet hjälpte faktiskt mig att komma tillbaka på banan. Gick till en karriärcoach till o intervju tränade. Hon försökte hitta felet, då det ofta är intervjuven som avgör. Genom vikariatet fick jag tillbaka mitt självförtroende och plötsligt så lossade det ! Jag hade tillsist 3 fasta jobb att välja mellan. Det tog 1 och ett halvt år ! Och jag ansträngde mig verkligen. Det tipset jag fick var att söka brett. Bättre att inte få drömjobbet än att inte ha något jobb alls! Jag har blivit mycket mer ödmjuk. Mitt tips är att blir du erbjuden ett jobb som du inte vill ha. Ta det och fortsätt sedan att leta efter drömjobbet i lugn i ro! Det är alltid bättre att ha ett mindre kvalificerat jobb än att inte ha något jobb alls.

Ja frågan är bara vad, några tips?
Tidigare i det personliga brevet har jag ju även skrivit lite annat med såklart, familjesituation, intressen, tidigare utbildning/erfarenheter som känns viktigt att ta upp....

Anpassar du ditt personliga brev efter det specifika jobbet så det framkommer att du verkligen vill ha just DET jobbet och även justerar så att du betonar de kvalifikationerna de söker? Att du är överkvalificerad kan uppfattas negativt även på så sätt att man resonerar att du nog egentligen inte är så intresserad och förmodligen kommer försvinna igen så snart du hittar något bättre.

"Vi börjar med att sålla bort dom som har otur"

Ja det frågade faktiskt en rekyterare mig på en intervju, hon menade på att den risken fanns

Tack för tipset, det där sista med att jag ser fram emot att få berätta mer om vad jag kan bidra med har jag redan med i personliga brevet :)

Bor du i en mindre stad? engagera dig och försök att nätverka i föreningar och på annat sätt. 

Jag har själv "arbetslös" (eller rättare sagt timanställd och sjuk, så heltidsjobb är inget som går just nu), men jag får ofta förfrågan om jag vill ha jobb och jag vet att jag har ett väldigt gott rykte i min stad.  Och så tror jag att man måste jobba om man bor på ort eller i en mindre stad. Nätverka och skaffa dig ett namn "på byn".