• FinastE2010

    Utreda igen? Ang autism

    Har en son som blir 2,5 i augusti. Han har några mån innan sin 2årsdag blivit utredd inom autismspektrat, han fick ingen diagnos dock hade han vissa sådana drag enligt dom. Vi går numera på lektotek och logoped då han bedömdes behöva hjälp med lekbeteende samt språk. De har ju även sagt att man får se i framtiden om det behövs ny utredning eller ej. Både lekoteket och utredarna gav en beskrivning som att "han gör det barn brukar göra men i mindre utsträckning". De kunde även se att han inte har så många ansiktsuttryck samt gester.

    Det har hänt mycket sen utredningen och han pratar nu i 3-4 ordsmeningar (typ "grävskopa gräva där") men han har forfarande ibland ett märkligt beteende. Det känns som han är som "barn är mest" men att just vissa beteenden känns avvikande mot andra jämnåriga och även yngre. Förskolan märker inte detta, kan dock också bero på att det har många barn och inte hinner lägga märke till det eller hur jag ska uttrycka mig. De med gester och ansiktsuttryck är fortfarande detsamma. Pekar och så gör han dock mycket numera. Han ler nästan aldrig då han träffar folk eller om någon han tycker om kommer etc (gäller alla han känner) och så har det avri sen 9mån ålder ungefär. Har fått höra av utredarna, logoped samt lekotek att han är ju en väldigt glad kille i sig (vilket han är) men han har lite längre till skratt och leende än många andra barn. Sen är det ju svårt att veta om det bara helt enkelt är hans personlighet eller beror på ngt.

    Några saker som att han ofta kan göra är att tex "mima".. det ser ut som han låtsas prata fast tyst och sen brukar han börja skratta efter en liten stund.

    Han går fortfarande lite på tå emellanåt'

    Han går stadigt men när han går o springer så flaxar han väldigt med armarna på ett lustigt sätt. Springer dock väldigt ostadigt och snubblar ofta.

    Han är tillbakadragen och försiktig men väldigt nyfiken av sig. Närmar sig dock barn på ett ibland udda sätt, genom att komma väldigt nära med ansiktet och kan bita ihop som ett underbett och skratta samtidigt fast som på ett "tillgjort sätt" jätte svårt att förklara men han kan ju även hälsa precis "vanligt". Han kan kramas ibland snabbt men vill oftast inte ha kramar o pussar så mkt men vill gänra dock ligga nära o sova. Samma där kan han ofta närma sig även de han känner bäst på ett lustigt sätt. Liksom trycker ansiktet och munnen hårt mot mitt. Inte behagligt precis.

    Har nu sista månaden eller 1,5 även börjat att slå både mig helt från ingenstans och även sig själv i ansiktet. Biter även sig själv i armen ibland samt får ibland utfall då han skriker rakt ut de högsta han kan om och om igen utan att han är arg eller något, bara något han gör. Det här är ju svårt också att veta om det är ngt slags testande.

    Upprepar också ofta tidigare händelser etc. (som att det stod en gran utanför tbanan vid jul och att en ambulans stod på en viss uppfart för 2 mån sen etc)

    rädd för ljud så som dammsugare, elvisp etc

    Någon som har ngt att säga om detta vad ni tror? Antar det bara är att vänta och se vad tiden utvisar, eller?

    Jag tror ju som så att det kan vara ngt men jag är inte säker då han utåt sett kan bete sig helt normalt enligt de flesta men att han har ju en del märkliga beteenden som man dock inte märker förrän man är med han ständigt. Så även om det skulle vara ngt så tror inte jag att det kanske skulle vara ngn slags "allvarlig autism" (lät säkert helt fel men kunde inte komma på ngt bättre). Kan tillägga jag tror det är ngt med hans pappa också, vet dock inte vad. Däremot är det tydligt på många sätt att hans pappa inte är helt normalbegåvad. Jag är givetvis ingen expert men jag är långt ifrån den enda som tror han har ngn form av diagnos. (det är dock en annan historia)

    Tacksam för svar o lite råd!

  • Svar på tråden Utreda igen? Ang autism
  • FinastE2010
    cruz skrev 2012-07-05 21:40:51 följande:

    Intressant. Min son på 5 år har högfungerande autism och han gör samma saker som normala barn i den åldern gör MEN i mindre utsträckning. Han kan kommunicera, han kan samspela socialt och han visar prov på fantasilek ibland, men kvantitativt så ligger han ju under det normala så att säga. Autism är ju ett spektrum och de barnen med mildare autism uppfyller även de kriterierna för ASD med MINSKAD (inte utebliven) förmåga till socialt samspel, kommunikation och flexibilitet. Det finns flera barn med autismspektrumdiagnos på min sons dagis och jag tycker tex att alla barnen ändå har förmåga till samspel, men jag kan känna att kontakten och samspelet är lite flyktigt och inte lika "uthålligt" som för normala barn.


    Tack för att du berättar! Högfungerande autism är väl samma sak som aspberger? Dvs man är normal/högintelligent men fortfarande vissa svårigheter då inom socialt samspel etc?

    Om det nu skulle vara ngn diagnos som visar sig i framtiden, tror jag det är just asperger (vilket jag för övrigt TROR att pappan har, är dock inte övertygad om det.) Också eftersom jag märker att pappan inte är helt normalbegåvad så talar det väl emot asperger?

    Vad gäller högfungerande autism/asperger så får man väl ändå vänta ett par år innan man isf kan få reda på det eftersom han är så pass fungerande i vardagen så att säga. Ingen skulle ju någonsin tänka att han var avvikande på ngt sätt som inte lever inpå honom. Han är otroligt duktig på mkt och snappar upp mkt saker numera, samt har ett otroligt minne! Känns alltid som man måste försvara sig ang vissa udda saker han har för sig då andra oftast inte märker av det. Läste utrednings papprena igen för att påminnas lite och där står det mkt om att att han gör de barn gör mest, men i mindre utsträckning samt inte så mkt gester/anisktuttryck och att han inet tydligt visar glädje när han lyckas o får beröm. Ngt vi lagt märke till nu när han blivit några mån äldre är att han inte tar för sig som är typsikt för ålder som "min leksak" utan han ger alltid upp och släpper, något vi tränar på, att han har rätt att få ha sin sak när det var hans tur etc.

    Det är fler saker än de jag skrivit här som låg till grund för tidigare utredning men det var för att nämna lite.
  • cruz

    Högfungerande autism är snarlikt asperger med undantaget att man upptäcker symptomen före tre års ålder vid HFA  (vilket man inte gör med asperger i teorin iaf). Idag skulle nog min son uppfattas mer som asperger men då han var två år och fick sin diagnos liknade hans symptom mer klassisk, infantil autism. Om din son utvecklas på ett bra sätt och fungerar i vardagen behöver han ingen diagnos. Men om han halkar efter så är det viktigt att han får en diagnos för annars uteblir hjälpen från kommun, förskola och LSS. Du verkar jobba mycket med din sons utveckling och jag tycker att du ska ställa krav på förskolan att de gör likadant. På sonens förskola (en stor vanlig kommunal förskola) går det tre barn förutom min pojke som har diagnos inom autismspektrumet. Två har asperger, en har autismliknande tillstånd och så min pojke då som har full autismdiagnos. Vår son var ju ganska "illa däran" utvecklingsmässigt och eftersom han fick diagnos så tidigt började vi med IBT och krävde därför heltidsresurs, plus extratimmar för handledning av resursen i IBT. Vår förskolechef var väl inte jätteglad och vår son är nog den dyraste ungen på förskolan, men vi har bevakat varje resurspeng för att de ska utnyttjas på rätt sätt (skitjobbiga föräldrar m a o). Ett av barnen med asperger har också heltidsresurs, precis som vår son. Det tredje barnet saknar resurs helt och det beror på att hon precis har fått sin  diagnos. Men mitt hjärta blöder för denna lilla tös som har fått så mycket skäll och så lite förståelse från både personal och andra vuxna i omgivningen. Hoppas att diagnosen gör att folk börjar fatta att det inte handlar om att hon är ouppfostrad och elak utan behöver hjälp. För henne är aspergerdiagnosen en välsignelse.  Det fjärde barnet har en underbar resurs på halvtid. Jag är förvånad över att han inte har hjälp på heltid då han inte har något talspråk fast han är fyra år. Å andra sidan är den ordinarie personalen mer involverad i det pedagogiska arbetet med den pojken än vad personalen har varit med vår son. Även om jag tror att heltidsresurs absolut har varit nödvändigt för vår son så har det också hämmat integreringen. Inte integreringen bland barnen, där har det funkat toppen, men just detta att ingen av ordinarie personalen tar sig an vår son (han har ju sin resurs så de behöver inte ta hand om honom). Det finns fördelar och nackdelar med allt.

    När det gäller asperger så har man oftast normal och hög begåvning men det finns undantag. Jag tror öht att det är svårt att förstå begåvning hos folk med asperger/autism. De kan vara jätteintelligenta inom vissa områden och totalt hjälplösa inom andra. Min son som alltså är fem år kan läsa flytande och räkna ut tal som 28 + 32, men han kan inte följa med i fantasilekar, han kan inte förså att andra människor kan ljuga och manipulera, han har svårt att se orsak-verkan sammanband och helheter. Han kan fortfarande inte rita en huvudfoting. Är han dum eller är han smart? Svårt att säga.

  • FinastE2010
    cruz skrev 2012-07-05 23:18:03 följande:
    Högfungerande autism är snarlikt asperger med undantaget att man upptäcker symptomen före tre års ålder vid HFA  (vilket man inte gör med asperger i teorin iaf). Idag skulle nog min son uppfattas mer som asperger men då han var två år och fick sin diagnos liknade hans symptom mer klassisk, infantil autism. Om din son utvecklas på ett bra sätt och fungerar i vardagen behöver han ingen diagnos. Men om han halkar efter så är det viktigt att han får en diagnos för annars uteblir hjälpen från kommun, förskola och LSS. Du verkar jobba mycket med din sons utveckling och jag tycker att du ska ställa krav på förskolan att de gör likadant. På sonens förskola (en stor vanlig kommunal förskola) går det tre barn förutom min pojke som har diagnos inom autismspektrumet. Två har asperger, en har autismliknande tillstånd och så min pojke då som har full autismdiagnos. Vår son var ju ganska "illa däran" utvecklingsmässigt och eftersom han fick diagnos så tidigt började vi med IBT och krävde därför heltidsresurs, plus extratimmar för handledning av resursen i IBT. Vår förskolechef var väl inte jätteglad och vår son är nog den dyraste ungen på förskolan, men vi har bevakat varje resurspeng för att de ska utnyttjas på rätt sätt (skitjobbiga föräldrar m a o). Ett av barnen med asperger har också heltidsresurs, precis som vår son. Det tredje barnet saknar resurs helt och det beror på att hon precis har fått sin  diagnos. Men mitt hjärta blöder för denna lilla tös som har fått så mycket skäll och så lite förståelse från både personal och andra vuxna i omgivningen. Hoppas att diagnosen gör att folk börjar fatta att det inte handlar om att hon är ouppfostrad och elak utan behöver hjälp. För henne är aspergerdiagnosen en välsignelse.  Det fjärde barnet har en underbar resurs på halvtid. Jag är förvånad över att han inte har hjälp på heltid då han inte har något talspråk fast han är fyra år. Å andra sidan är den ordinarie personalen mer involverad i det pedagogiska arbetet med den pojken än vad personalen har varit med vår son. Även om jag tror att heltidsresurs absolut har varit nödvändigt för vår son så har det också hämmat integreringen. Inte integreringen bland barnen, där har det funkat toppen, men just detta att ingen av ordinarie personalen tar sig an vår son (han har ju sin resurs så de behöver inte ta hand om honom). Det finns fördelar och nackdelar med allt.

    När det gäller asperger så har man oftast normal och hög begåvning men det finns undantag. Jag tror öht att det är svårt att förstå begåvning hos folk med asperger/autism. De kan vara jätteintelligenta inom vissa områden och totalt hjälplösa inom andra. Min son som alltså är fem år kan läsa flytande och räkna ut tal som 28 + 32, men han kan inte följa med i fantasilekar, han kan inte förså att andra människor kan ljuga och manipulera, han har svårt att se orsak-verkan sammanband och helheter. Han kan fortfarande inte rita en huvudfoting. Är han dum eller är han smart? Svårt att säga.
    Intressant att läsa.. Visste inte att det var den skillanden mellan HFA och asperger, tack för info! :) Nu är ju min son fortfarande så pass liten och det finns ju alltid ett normalspann på hur efter man "får vara" i utvecklingen. I utredningen hade det uppskattat att han hade en försening på ca ½ år inom VISSA områden och jag vet ju att han har utvecklats en hel del sen dess så för mig är det svårt att bedömma. Jag märker ju av att han är lite senare i utvecklingen mjen har svårt att avgöra om det är av normal grad och egentligen vad. Märker det rent allmänt, svårt att sätta fingret på vad förutom att man ibland mest märker av udda beteenden etc som sagt.

    Vad är egentligen fantasilek? Att man låtsas t.ex. en stol är en häst eller dylikt? Min son kan leka att han lagar mat, att dockan ska äta och kör bilar som krockar, samt ÄLSKAR grävskopor. Han kan i sandlådan ibland säga att sanden är en köttbulle elelr att han gör kaffe men ananrs när han leker dess lekar så sägr han just precis det han gör, dvs har han låtsasmat som ser ut som ett ägg säger han att han kokar ägg/steker ägg. Han låtsas alltså inte att sakerna han använder är något annat utan leker bara med det som just för vad det är, om du förstår?

    Dock fungerar han väl i rutiner och vet ofta hur saker o ting ska göras.

    Hur märkte ni att det var ngt med er son? kanske ngn beskrivning på hur ngt fungerande avvikande i vardag eller kändes märkligt?
  • viljestarkmamman

    Oj! Detta känns som en tråd för mig detta, jag har själv frågor ang min son och ska ta upp med bup på måndag, Min son kan visa vissa "drag" som jag uppmärksammat på sista tiden, men samtidigt så fantasileker han och kan vist vara social men som du beskrev ts, svårt till leende osv även när vi får besök av folk han tycker om, andra ggr är han glad och lättare i kontakten, kan verkligen variera, men han har blivit mer inbunden bara på sista månaden, emellanåt jättesvår att fÅ svar ur osv, men han är bra på att tala om vad han vill och förväntar sig, han är försiktig i kontakt med andra men är ändå med och har deltagit aktivt i lek som att springa o jaga osv med andra barn. Nyligen började han med 3hjuling men cyklar bara mellan punkt à till b och framme vid b måste han sätta upp benet på avsatsen innan han vänder tillbaka till a. Detta är den första "rutin" jag uppmärksammat, min son gosar bara när det passar men är ändå gärna nära. Sitta i knä o hålla hand, min son har vist drag men känns inte "typisk"

  • tjoohalia

    har läst tråden men har inte riktigt tid att svara just nu. såg dock att du hade gått hos
    bup i farsta så jag gissar att din son går förskola där?
    jag kan isf rekommendera treklöverns förskola murgrönan. mina barn går där
    (och ska stanna trots att vi flyttat till rågsved) och dom är verkligen engagerade
    min yngsta son har resurs (sen motorisk utveckling, muskelsvag etc) och äldsta
    sonen ska ev få och ska utredas för, ja jag vet inte, autism gissar jag även om jag
    inte tror att han kommer få den diagnosen.
    du kan inboxa mig om du vill
     


  • FinastE2010
    viljestarkmamman skrev 2012-07-06 10:13:28 följande:
    Oj! Detta känns som en tråd för mig detta, jag har själv frågor ang min son och ska ta upp med bup på måndag, Min son kan visa vissa "drag" som jag uppmärksammat på sista tiden, men samtidigt så fantasileker han och kan vist vara social men som du beskrev ts, svårt till leende osv även när vi får besök av folk han tycker om, andra ggr är han glad och lättare i kontakten, kan verkligen variera, men han har blivit mer inbunden bara på sista månaden, emellanåt jättesvår att fÅ svar ur osv, men han är bra på att tala om vad han vill och förväntar sig, han är försiktig i kontakt med andra men är ändå med och har deltagit aktivt i lek som att springa o jaga osv med andra barn. Nyligen började han med 3hjuling men cyklar bara mellan punkt à till b och framme vid b måste han sätta upp benet på avsatsen innan han vänder tillbaka till a. Detta är den första "rutin" jag uppmärksammat, min son gosar bara när det passar men är ändå gärna nära. Sitta i knä o hålla hand, min son har vist drag men känns inte "typisk"
    Ska inte skriva kul för det är det ju inte men skönt att någon är i samma sits ändå! Just det angående att få svar på saker och ting får inte jag heller alltid och det är som att han bara slutar lyssna, men jag tror att det också kan höra till åldern och att de blir allt mer självständiga. Därför är det ju också så himla svårt att veta just i den här åldern vad som hör till den normala utvecklingen och inte då man också tidigare sett udda beteenden, så vet man inte vad man ska tro när ett nytt beteende dyker upp. Min son intresserar sig också för barn men på ett ofta speciellt sätt. Oftast blir han mer intresserad av äldre barn än barn i hans ålder. Men på förskolan får jag som sagt inte höra att ngt skulle vara annorlunda, bara att det går framåt för honom. Han leker inte med barn (ngt man inte kan begära i den här åldern heller) men kan ibland säga ngt till ett barn men det är inte som att det är ngn konversation direkt. Får jag fråga på vilket sätt din son fantasi leker? Gör han som min son eller låtsas att då t.ex. en stol är en häst eller liknande? Jag vet ärligt talat inte riktigt vad det innebär som sagt. Det enda de uppmärksammat på dagis är att min son kan bli lite orolig inför nya situationer eller nya personer (vikarier). De sist nämnda kan man ju dock förstå. T.ex. skulle de göra ett besök o leka på en annan förskola då han blev lite orolig o inte ville gå in först och han frågade "mamma kommer sen?". Efter en stund fick de iaf med han in när de bekräftade att jag skulle komma sen. Han är avvaktande och försiktig i kontakten med andra o tar inte för sig särskilt mkt och iakttar andra barn i vissa lekar mer än deltar men kan ibland vilja göra samma sak. Kanske vill han bara vara säker på att han vill o "gör rätt" eller kanske beror det på annat. Som sagt, väldigt svårt att veta..
  • FinastE2010
    tjoohalia skrev 2012-07-06 12:48:28 följande:
    har läst tråden men har inte riktigt tid att svara just nu. såg dock att du hade gått hos
    bup i farsta så jag gissar att din son går förskola där?
    jag kan isf rekommendera treklöverns förskola murgrönan. mina barn går där
    (och ska stanna trots att vi flyttat till rågsved) och dom är verkligen engagerade
    min yngsta son har resurs (sen motorisk utveckling, muskelsvag etc) och äldsta
    sonen ska ev få och ska utredas för, ja jag vet inte, autism gissar jag även om jag
    inte tror att han kommer få den diagnosen.
    du kan inboxa mig om du vill
    Nopes har inte förskola i Farsta.. Kontaktade dom för att jag hade hört bra om dom då utredning var på tal. Jag försöker dock hitta en ny förskola till sonen då vi ändå har långt till dagis nu och nu har dessutom en av de bra pedagogerna slutat, samt jag märker inte att ngn handlingsplan följs, så jag tror det är till hans bästa att jag byter förskola även om han har svårt för att vänja sig vid nya situationer (= kommer nog ta lång tid att skola in som förra gången).

    Låter underbart att det är engagerade, vad skönt! Själv känner jag att allt hänger på mig och vad jag gör med min son. Känner mig ofta smått pressad att jag ska vara så pedagogisk, påhittig och alltid ha massor av spännande aktiviteter som hjälper honom i hans utveckling. Ibland kan det vara svårt att känna sig som "bara mamma" när jag vet om hans behov och vill att han ska få det han behöver.

    Hur gammal är din äldsta son?
  • viljestarkmamman

    Jag vet inte hur man kopierar med mobilen:) men jag svarar på inlägget som du skrev till mig finaste2010:) Nej jag vet heller varken ut eller in, vissa barn har kanske autistliknande beteende som försvinner om de också har beteende som inte är autistiskt? Kan det vara så dem menar? Vårt dagis har ej skickat ut några varningsignaler heller, på utvsamtalet, sa de att Han lyssnade bra och förstod instruktioner och följde med i samtal. Visade prov på empati mm men han deltog inte aktivt, eller rättare sagt tog plats i sångstunder och röris men det började lossna lite. Med det verkade ta det med ro.. Jag hoppas verkligen de säger till en om det är ngt. En dag när jag stod och pratade med en pedagog om sonens förmåga att springa och sparka boll, hoppa osv så sa jag att han varsitt tidig med det, då sa hon "ja det är hans grej, sen är han sen med annat men så är det hu med barn" jag förstod inte vad hon menade faltiskt och kom inte för mig att fråga heller men jag undrar väldigt mycket vad hon menade. Vad jag tänker på som fantasileker är att han leker med gubbar som ska sitta och köra motorcykel och traktor, han kan leka laga mat, komma o bjuda på osynlig mat, ja låtsas att ett handtag är en motorcykel. Han leker mest brevid än men är även på gång att leka med vänner säger de på dagis och jag märker ju att han "är i leken" när vi har barn här hemma, han har revir tänk om sina grejer som vilken 2åring som helst och även när vi är borta så vill han ha helst alla de roliga sakerna och blir arg eller sur när han ska dela. Hans egenheter är väl att han är mycket i sig själv och har nån form av konversation /fantasi med sig själv, pratar, sjunger, rimmar glatt, pratar om andra dagisbarn o fröknar, kan helt plötsligt börja kalla på ett av barnen fast vi är hemma. Men jag tycker på sista tiden(veckor) att han fått ett mer monotont hummande, han har alltid varit observant på sin omgivning, pekat och visat och skulle vara med Precis överallt, men det har han nästan bara slutat med. Man kan säga han har lugnat sig och är mer stillsam. Men också mycket mer i sig själv, jag har aldrig tänkt han skulle vara "autistisk" innan men att kanske adhd men att han blivit så svår i kontakten och att han börjat visa att han störs av om jag tar pappans plats i soffan,inte längre är aktiv och intresserad att utforska värden som han var innan, han ville bara ut, nu är han nöjd med sina leksaker, han har också koll på vilka han har fast han har många, Jag tycker de låter som våra små har många likheter, Och jag tänker att utredarna kanske vill avvakta för att se om det är något som kommer försvinna eller om det kanske då är mer Aspergers liknande. Den diagnosen sätter de vad jag förstår senare.

  • UnikFamilj
    viljestarkmamman skrev 2012-07-07 09:12:40 följande:
    Jag vet inte hur man kopierar med mobilen:) men jag svarar på inlägget som du skrev till mig finaste2010:) Nej jag vet heller varken ut eller in, vissa barn har kanske autistliknande beteende som försvinner om de också har beteende som inte är autistiskt? Kan det vara så dem menar? Vårt dagis har ej skickat ut några varningsignaler heller, på utvsamtalet, sa de att Han lyssnade bra och förstod instruktioner och följde med i samtal. Visade prov på empati mm men han deltog inte aktivt, eller rättare sagt tog plats i sångstunder och röris men det började lossna lite. Med det verkade ta det med ro.. Jag hoppas verkligen de säger till en om det är ngt. En dag när jag stod och pratade med en pedagog om sonens förmåga att springa och sparka boll, hoppa osv så sa jag att han varsitt tidig med det, då sa hon "ja det är hans grej, sen är han sen med annat men så är det hu med barn" jag förstod inte vad hon menade faltiskt och kom inte för mig att fråga heller men jag undrar väldigt mycket vad hon menade. Vad jag tänker på som fantasileker är att han leker med gubbar som ska sitta och köra motorcykel och traktor, han kan leka laga mat, komma o bjuda på osynlig mat, ja låtsas att ett handtag är en motorcykel. Han leker mest brevid än men är även på gång att leka med vänner säger de på dagis och jag märker ju att han "är i leken" när vi har barn här hemma, han har revir tänk om sina grejer som vilken 2åring som helst och även när vi är borta så vill han ha helst alla de roliga sakerna och blir arg eller sur när han ska dela. Hans egenheter är väl att han är mycket i sig själv och har nån form av konversation /fantasi med sig själv, pratar, sjunger, rimmar glatt, pratar om andra dagisbarn o fröknar, kan helt plötsligt börja kalla på ett av barnen fast vi är hemma. Men jag tycker på sista tiden(veckor) att han fått ett mer monotont hummande, han har alltid varit observant på sin omgivning, pekat och visat och skulle vara med Precis överallt, men det har han nästan bara slutat med. Man kan säga han har lugnat sig och är mer stillsam. Men också mycket mer i sig själv, jag har aldrig tänkt han skulle vara "autistisk" innan men att kanske adhd men att han blivit så svår i kontakten och att han börjat visa att han störs av om jag tar pappans plats i soffan,inte längre är aktiv och intresserad att utforska värden som han var innan, han ville bara ut, nu är han nöjd med sina leksaker, han har också koll på vilka han har fast han har många, Jag tycker de låter som våra små har många likheter, Och jag tänker att utredarna kanske vill avvakta för att se om det är något som kommer försvinna eller om det kanske då är mer Aspergers liknande. Den diagnosen sätter de vad jag förstår senare.
    Måste bara kommentera detta... Det är väldigt likt situationen med vår äldsta dotter. Hon var tidig med att börja prata, men kom aldrig riktigt igång med meningar - bara de första enklaste liksom. Det är en skillnad. Men sen, vi misstänkte adhd ända fram tills hon var 3 år och 3-4 månader då insikten sköljde över mig. Hon var otroligt lekig och med, lekte låtsaslekar hemma med mig och var framåt upp till 2 års ålder. Sen blev hon liksom... ointresserad. Var svårare att locka till lek, tröttnade snabbt, gick lite in i sig själv (och då snackar vi inte sitta i ett hörn och gunga utan hon var lite svårnådd bara), var inte lika glad och spontan som innan liksom. Hennes språkutveckling avstannade, men motoriken gick framåt. 
    Hon kunde sitta och härma sånt hon sett på tv, leka med sig själv, men det blev mindre och mindre variation på något vis. Även om duktiga utredare kunnat diagnosticera henne vid två års ålder, så blev det inte tydligt förrän hon var tre ungefär. Hon har nu autism och adhd. 
    Vad gjorde att du innan funderat över ADHD..?
Svar på tråden Utreda igen? Ang autism