Nyförlöst, ligger på sjukhus och rumskompisens kille är här hela natten?!?

Nu handlade det inlägget inte om ts utan om it-pappan som sov över på ett sjukhus där det var enligt deras rutiner ok.

Strunta i folk som har konstiga idéer om att det är ett tecken på att engagera sig i sin familj att inkvartera sig hos okända kvinnor på ett sjukhus. Prata med personalen istället och dra dig inte för att bli besvärlig, det där är inte ok.

Där jag jobbar försöker vi verkligen att inte sätta män och kvinnor att dela rum eftersom många inte är bekväma med det och när man ligger inlagt på sjukhus känner många ofta sig redan sårbara och oroliga. Att slänga i någon annans anhörig i rummet finns inte ens på kartan.

Hur har det gått TS? Har du pratat med personalen?Jag hade inte heller tyckt att det var ok.

Bryr man sig som man verkligen om sin nyförlösta kvinna försöker man som man få ett enskilt rum med sin kvinna och det nyfödda barnet.

Att man inte knöker in en hop nyförlösta kvinnor i en samlingssal utan övergår till mindre mer privata rum är ju ett nypåhitt. 

Med mitt första barn för ca 20 år sedan var vi sex stycken, alla med varsitt nattammande, dygnsförvirrat barn. Jag skulle hoppat på möjligheten att istället dela rum med en och en halv annan person, oavsett kön .

Nu är det ju snarare regel en undantag (i Stockholm i alla fall, och om det inte är några komplikationer som i TS) att man får eget rum där både mamman och pappan får sova. Klar förbättring!

Ska tilläggas att även då fick papporna sova över i mån av plats. Så några av de sex skulle kunna ha varit män dessutom. Fördelen med det hade varit att det varit färre nattstökiga andra barn.

[quote=73697159][quote-nick]Anonym (m)

Där jag jobbar försöker vi verkligen att inte sätta män och kvinnor att dela rum eftersom många inte är bekväma med det och när man ligger inlagt på sjukhus känner många ofta sig redan sårbara och oroliga. Att slänga i någon annans anhörig i rummet finns inte ens på kartan.[/quote]

Så fungerar det inte på de flesta sjukhus idag.

Nu får man dela rum antingen man gillar det eller inte. De kan inte ha ett fyra personers rum stående med tre lediga sängar bara för att det ligger en man där tex. Enkelrummen på de flesta avdelningar är till för de riktigt sjuka. De försöker lägga kvinnor ihop med kvinnor och män med män i den mån det går.

Enda stället jag kan tänka mig att man inte behöver dela rum med manliga patienter är ju på kvinnokliniken. Och BB tillhör ju kvinnokliniken.

Inte när jag födde barn, då var vi max två på rummet och två av gångerna hade jag eget rum. Utan medsovande make. *hade nog av att vara själv och ta hand om bebisen* Jag går hellre upp med läckande binda bland kvinnor som själva har det än en vilt främmande man, eller behöver få kateter insatt och det ligger en karl på salen. Nej fy fasen, jag tycker inte utvecklingen direkt går framåt alla gånger. 

Jag arbetade senaste i söndags så jag vet hur det fungerar idag och inte för länge sedan. Det är klart det långt ifrån alltid går att ordna, det var därför jag använde uttrycket "försöker vi verkligen". Men det betyder inte att kvinnliga patienter ska behöva dela rum med manliga anhöriga till andra patienter. Det är helt orimligt.

Jag håller med. Det är som att tränga sig ner bredvid en nyopererad i en sal med andra nyopererade. Fruktansvärt respektlöst! Vad är det för människor som gör på detta vis? En sak är säker, jag vill aldrig träffa dessa ouppfostrade as.