Pappan tar föräldradagar, jag tjänstledigt. FKs jäkla regler

OK, men då verkar det som att du var införstådd med detta när ni planerade barn, att läget var som det var.

Har du frågat pappan ifall han skulle tänka sig föra över säg tio-tjugo dagar till dig för detta ändamål?

Tråkigt men så är det tyvärr upplagt man har 240 dagar var. Prata med pappan isf annars om de dagar det är planerings dagar etc han kan ta föräldra peng o ha sonen den dagen så får de ju också tid tillsammans.

Även om det är din vecka. Allt går att lösa med kommunikation i de flesta fall.

Hoppas de löser sig för er

Hörde du aldrig att pappans 240 dagar gick att överföra

Klart det är rättvist. Du HAR redan haft den tiden. Pappan hade det inte.

Hur hade du gjort om du vetat detta när barnet föddes?

Hur skall du ha det?

Du skrev i din TS (trådstarten):

"Eller egentligen hade jag inget att säga till om, det vart på pappans villkor, pga hans arbetsgivare i transportbranschen (som anser att mammorna är de som ska sköta barn)."

I din TS så är han "anställd inom transport"  och nu är han egen "företagare inom transportbranschen". Hur skall du ha det? 

Oavsett så kan man inte skylla på en hela "branchen" om huruvida man skall ta ledigt eller inte. Inte heller på någon "arbetsgivare".. 
Klara inte mannen av att stå emot gammalmodiga attityder ála 1920-60-tal så kan man ju undra om den mannen har tillräckligt med råg i ryggen för att våga vara man nog för att gå hemma med barnet...

Är man egen företagre så styr man över det själv.
Dock så kan man knappast skylla på branschen i sig och att branschen har "mossiga gammalmodiga vädringar". Att vara egen företagare och ta föräldraledigt är inte heller lätt, och en dans på rosor, för en kvinnlig företagare heller.  Så det handlar om inställning och den egna viljan.

Nu tar ju din man föräldraledigt då det fanns utrymme för det och du klagar på detta bara för att du nu ville vara ledig och hemma med barnen och att din man var nykter nog att inte skriva över dagar på dig. 

Det som glöms bort i denna ekvation är barnet. Barnet får ju tid med pappan och umgås med honom. Det anser jag är mycket mer viktigare än din vilja om att "nu vill jag gå hemma med barnet för att jag känner för detta" och pappan (exet) är dum som inte vill skriva över dagarna på mig.

Du skriver även i din TS (trådstart detta):
"Känns jäkligt orättvist att det är så det är upplagt.
Jag tycker att dagarna från den dag man separerar borde delas lika då."

Vi snackar om föräldraledighet inte någon "gemensam egendom". Gemensam egendom kan man snacka om att "dela lika" eller ge "motsvarande". 

För föräldraledigheten skall aldrig var en del av någon separation på samma sätt som  "egendom", utan det skall enbart vara till för att vara förälder till barnet. Inte som prestigemedel mellan föräldrarna. 

Jag anser inte att dagarna som är (eventuellt) kvar  vid separation skall delas lika det är knappast rättvist. Det som är rättvist är att de dagar som är kvar vid en eventuell separation, på vaddera förälder, så skall (enskilda) föräldrar själva bestämma över när det skall tas ut. Det skall även vara frivilligt att skriva över föräldradagar på sitt ex (barnets mamma/pappa) också. 
Dock så är just nyckelordet "frivilligt". 

Som sagt läs det jag skrivit. OM det är så som du skriver som är fallet, så passar "inte både äta kakan och ha den kvar". Men jag var inte den som ville ta hand om de lediga dagarna när barnet var litet, tvärtom!