• Anonym (Separerad mamma)

    Pappan tar föräldradagar, jag tjänstledigt. FKs jäkla regler

    När jag och pappan till vår son var tillsammans bestämde vi gemensamt vem som skulle vara hemma med sonen under hans första 3 år. Eller egentligen hade jag inget att säga till om, det vart på pappans villkor, pga hans arbetsgivare i transportbranschen (som anser att mammorna är de som ska sköta barn).

    Det var mitt önskemål att vi skulle dela så lika på FL som möjligt (med övervikt åt mitt håll månad 0-8, delat månad 8-18, och övervikt till pappan från 1.5-3år), men så vart det alltså inte.

    Pappan var arbetslös i 3 månader innan sonen började på dagis, så tack och lov fick de ändå tid ihop när sonen var liten, men då gick han på A-kassa, det gick inte åt föräldradagar.

    När sonen var drygt 3 år separerade vi. Fram till nyligen har man bara, när man loggat in på fk, sett alla dagar i en gemensam klump. Men när de delade på dem (sen ett år tillbaka?), såg jag att jag hade i princip slut dagar och att pappan har hur mycket dagar som helst kvar.

    Så under sista året på förskolan och nu när sonen börjat förskoleklass, så kan pappan ta ut föräldraledigt tex om det är planeringsdagar, eller om han bara vill göra långhelg och ta en ledig fredag och hitta på något roligt.
    Medan jag isf måste ta ut tjänstledigt när det är planeringsdagar osv. Rynkar på näsan.

    Känns jäkligt orättvist att det är så det är upplagt.
    Jag tycker att dagarna från den dag man separerar borde delas lika då.

    Åsikter på det? Någon som upplevt liknande?


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-08-26 17:07
    Jag är alltså FÖR att föräldrarna delar lika på föräldradagarna. Jag skulle krävt direkt att pappan tagit ut 50% när sonen var mindre. Då hade aldrig detta problem uppstått. Då hade vi båda kunnat vara hemma nu (med viss ersättning) och njuta av tiden med sonen innan han blivit för stor.

    Nicket "Uppriktigt" i inlägg #75 verkar vara den enda som fattat hur jag menar. Och som inte misstolkar och tror att jag är en sån som inte vill att papporna ska få vara hemma och har samma rätt tillföräldraledighet som mammorna.
  • Svar på tråden Pappan tar föräldradagar, jag tjänstledigt. FKs jäkla regler
  • Anonym (Separerad mamma)
    Anonym (*) skrev 2014-08-26 11:46:41 följande:
    Du var inte tvungen att vara hemma, du kunde lämnat sonen på dagis tidigare istället för att vara hemma så länge.

    Du kan inte både ha kakan och äta den.

    Det är väl kanon att pappan kan vara ta ut dagar nu för att vara med sonen, varför är du emot det?
    Nej, jag var hemma ett år, före det kan man inte lämna på dagis.
    Man tar dessutom som föräldraledig första året ut mellan ca 4-7 dagar per evcka, så klart går de fort åt då. Inte som nu när barnet är äldre, då mn klarar sig hur bra som helst på 4-7 dagar per månad.

    Det utrycken är inte öht relevant i detta sammanhand. Det hade varit det om jag sagt att jag ville vara hemma föräldraledig , all den tid jag var det. Och inte hade låtit pappan vara hemma med barnet, trots att han bett om det. Men ÄNDå velat ha resten av dagarna nu. DÅ hade utryckt varit relevant.

    Jag är inte emot att pappan vill vara hemma med sonen, jag tycker det är bra.
    Jag är emot att han kan göra det med betalning, medan jag måste göra det utan betalning.
  • Anonym (Separerad mamma)
    Anonym (Terese) skrev 2014-08-26 11:48:19 följande:

    Ja men varför såg du inte till att fixa det innan?

    Sen verkar det som att ditt x kan vara ledig det kan inte min man eller kunde lika lätt.

    Sen vad är det för skillnad om vi bor ihop mer än att ditt barn verkar kunna vara lättare ledig.

    Våra barn får allt gå på lov och sen pusslar vi på sommaren.


    Jag visste inte om att det var så det fungerade. Och kunde inte tro att pappan skulle var aså egoistisk.

    Numer, sen han bytt jobb (större företag), så kan han lättare ta ledigt. Eller egentligen inte, men nu gör han det, för han vill det och vågar kräva det. Förut ville han inte så mycket (när sonen var liten), så då provade han inte.

    Om ni bor ihop, så verkar det dels som att du får dagar av honom, och dels så kanske ni har gemensam ekonomi. Dvs det är inet så att du är hemma massa dagar utan betalning.
  • Anonym (äsch)

    Förstår att det svider men du valde själv hur du ville vara föräldraledig. Nu i efterhand inser du att du då valde fel och tvingas tyvärr nu leva med konsekvenserna av dina kassa val. Så är det för oss alla.

    Det bästa vore givetvis om du kunde släppa det och acceptera läget precis så som det är. Du kan ju ändå inte ändra på någonting så det är bara slöseri med energi att gräma sig.

    Kolla om pappan ibland kan ta er son när det är studiedagar och planeringsdagar och sånt även när det är din vecka så att du sparar pengar. Och sedan när du väl tar extraledigt hittar du på nåt riktigt kul eller har det riktigt mysigt med sonen.

  • Anonym (Separerad mamma)
    fluu skrev 2014-08-26 11:56:07 följande:
    Fast hur mjäkiga män har ni egentligen? Min sambo jobbar också i åkeribranschen och då dessutom på ett riktigt skitföretag som har åsikter a la 1952 och tycker att män inte ska ta föräldraledighet. Accepterade min sambo det? Nej, han har samma rättigheter oavsett vad hans jobb tycker och vi delade ändå på ledigheten och han har gått ner i tid nu när dottern är liten. För att han har rätt till det och kräver sin rätt. Så sluta skyll på jobbet.
    Dessutom, barn till separerade som delat på fl bor oftare varannan vecka. Konstigt samband det där...typ..
    Exakt, är ju det jag menar. Är ju upp till pappan att stå på sig också. Om han verkligen velat. Vilket jag inte tror han så himla mycket ville. Då det som sagt var en ganska jobbig period hemma så sonen var liten. Men han skyllde på jobbet. Och ville inte vara hemma. Och då anser jag att han på så sätt AVSTOD sina föräldradagar. Inte att han SPARADE alla sina  till nu, då han plötligt VILL vara hemma. För att han nu kan ägna sig åt aktiviteter som HAN själv gillar och inte behöver mata, byta blöja, trösta, jaga, plocka osv.
  • Anonym (*)
    Anonym (Separerad mamma) skrev 2014-08-26 13:05:45 följande:
    Exakt, är ju det jag menar. Är ju upp till pappan att stå på sig också. Om han verkligen velat. Vilket jag inte tror han så himla mycket ville. Då det som sagt var en ganska jobbig period hemma så sonen var liten. Men han skyllde på jobbet. Och ville inte vara hemma. Och då anser jag att han på så sätt AVSTOD sina föräldradagar. Inte att han SPARADE alla sina  till nu, då han plötligt VILL vara hemma. För att han nu kan ägna sig åt aktiviteter som HAN själv gillar och inte behöver mata, byta blöja, trösta, jaga, plocka osv.
    Varför bad du inte om dagarna direkt, när du förstod att han inte ville ta ut dom medan sonen var liten?

    Jag tycker det är så konstigt att du nu efter så många år börjar intresserad dig för dagarna, du borde ju förstått för länge sedan hur det hängde ihop. Eller är det för att pappan tar ut dom som du blivit intresserad av dom?
  • Anonym (hmmm)

    det där tycker jag är ett problem numera med att dela dagarna för oftast tar mamman ut sina dagar under barnets första år, sen börjar barnet dagis och så har pappan kvar sina dagar att dryga ut semestern med, blir lite orättvist så kan jag tycka. 

  • mammalovis

    ts: VEM var det som tog reda på hur föräldraförsäkringen fungerade? Där hade både DU och PAPPAN till barnet lika stort ansvar att ta reda på vad som gällde. Jag tror att 240 dagar var, varav 45 dagar på lägstanivån har gällt ett bra tag, om barnet är 6 år nu, liksom att båda har 60 låsta dagar var.

    Frågan är hur många dagar du tog de första 8 månaderna? 8 månader är ju ca 32 veckor så gånger 4 dagar gav det 128 dagar som du tog ut. 7 dagar/vecka hade gett 224 dagar och redan där hade nästan alla dina dagar varit förbrukade ... Om ni sedan valde att han hade hela sin lön att leva på och du fp, så är det ett VAL ni gjorde då.

    Vi betalar ungefär hälften var av gemensamma räkningar och sedan får han skjuta över 2000 kr extra ör att jag ska gå runt med barnens och mina behov. Sedan att jag har mindre att leva för orkar jag inte bry mig om att strida om.

    Han har haft  4 veckors semester - jag har inte kunnat jobba ihop någon, utan har jobbat de 4 veckorna istället för att vår ekonomi ska gå ihop. Rättvist nja, men han har högsäsong vår-höst på jobbet och jag har lättare att få terminsvik, så han har kunnat spara sina 60 obligatoriska dagar till vinterhalvåret istället. Om kvinnan ammar för barnets bästa - så innebär det i praktiken att HON förlorar mer ekonomiskt, men vinner tiden med barnet - OM paret inte är så välbetalda att de kan skippa fp helt eller delvis under första året.

    Sedan har DU varit mjäkig mot pappan och inte ställt krav på att han tar ut fp. HAN har varit mjäkig mot sin arbetsgivare, vilket ni får betala för i efterhand. Så att pappan har dagar kvar och du inte är ju en konsekvens av ERT handlande där du haft LIKA stort ansvar. Stängningsdagarna har funnits i några år nu åtminstone 3,5 år, så det är ingen nyhet.

    Däremot tycker jag att det är sjukt att pappor kan vägra ta ut fp helt, när föräldrarna separerar redan under barnets första levnadstid och kvinnan tvingas gå på soc för att barnet ska ha omsorg under det första året. Sedan är det väl lättare för uf att ta ut fp senare när barnet är mer självständigt, men pappor som skiter i att ta ut fp helt för sina barn borde inte få behålla den alls. Kanske vore det rimligt att familjen var tvungna att nyttja ett visst antal dagar före ett års ålder för att komma ifrån problematiken.

  • Anonym (Terese)

    Nej det är inte samma sak ts. Jag fick dagar och bor med min man.

    Det jag menar är att du skulle bett om det då.

    Eller glädja dig åt att du slipper ta ut för hela sommaren höstlov vinterlovet vårlov andra dagar på grund av att ni NU delar upp detta per automatik. Vv.

    Skriv avtal om att du ej har alla lov utan kör varannat lov och två veckor i taget under sommaren.

    Rättvist.

    Jag delar inte loven med någon. Självförvållat och något jag gått med på.

    Sen en sak till en del fäder kanske kan ha dåligt självförtroende när det gäller bebis stadiet. Beror oftast på att en del mammor vägrar släppa taget.

    Gäller säkert inte er och är ingen ursäkt. Män får helt enkelt börja tuffa till sig.

  • Anonym (Separerad mamma)
    fluu skrev 2014-08-26 12:09:55 följande:
    Fast hur tänker du här? De flesta kan inte göra sådant liksom utan det är jobb och dagis som gäller och man får leva med det. Och då har vi det ändå väldigt lyxigt i Sverige.
    Fast jag menar ur ett rättviseperspektiv mellan mig och pappan. Jag har inga problem med, och full förståelse för att man har mindre pengar under tiden barnen är små. Och tycker också det är generöst i Sverige.

    Det jag vänder mig mot är som sagt att det är orättvist mellan mig och pappan.

    Låt säga att vi har samma lön 28000:-/mån
    Jag tar ut 4 FL-dagar per vecka under första året. Jag har då tagit ut 208 av mina dagar. Och tjänat ca 120.000 före skatt
    Pappan har tjänat 336.000 före skatt.
    Nu så måste jag ta tjänstledigt , låt säga 3 dagar per månad.
    Jag tjänar då 293.000:- per år
    Medan han tjänar 319.200 per år.
    Så bara under dessa två år så har han tjänat 242.200:- mer än mig.
    Och har dessutom kvar 200 av sina föräldradagar.


  • Anonym (Separerad mamma)
    Anonym (Terese) skrev 2014-08-26 12:14:46 följande:
    Se det som att barnet ändå får vara ledig och att pappan vill och kan umgås med barnet.
    Ja, det är det postiva i det hela!
Svar på tråden Pappan tar föräldradagar, jag tjänstledigt. FKs jäkla regler