• Anonym (Förvirrad)

    Min sambo har mycket högre inkomst och vill ha gemensam ekonomi :(

    Hej!

    Jag och min sambo är inte riktigt överens om det här med ekonomin...
    Han vill gärna att vi delar på gemensamma kostnader som boende, mat och sånt.


     Det skulle jag inte motsätta mig i vanliga fall, men problemet är att jag de senaste 12 månaderna har haft en inkomst på ca 5000:- i månaden. Min sambo tjänar mellan 30-32 000 i månaden. 



    Båda har ju våra egna kostnader, jag har t.ex varje månad:

    Telefon ca 700 (även min företagstelefon)
    Försäkringar 420
    Mediciner för mig och sonen varje månad 600, varannan 700
    CSN 600
    Sjukhusbesök ca 300

    Sen tillkommer det alltid lite för tillfälliga mediciner och salvor m.m
    Och jag har säkerligen glömt nån kostnad, men det är det jag kommer på just nu. Sen är det ju fritidskostnader (barnomsorg) som kommer att komma så småningom. Men i runda slängar ca 2800 i fasta grejer. 

    Jag har numera ingen egen bil, så jag lånar antingen sambon eller svärmors bil när jag ska nånstans. Vid längre resor så betalar jag självklart all bensin för det (behöver inte betala för kortare).

    Jag handlar mat när det behövs, även om det är mina sista pengar. 

    Så det blir inte så mycket över, oftast är det mesta slut en vecka efter jag fått pengarna. Jag känner mig så låst, har ingen bil (vi bor på landet), jag kan inte göra någonting för att jag är totalt pank, och dyker det upp några oväntade kostnader får jag be pappa eller svärmor om ett lån (pappa "får" jag inte betala tillbaka till, därför ber jag sällan honom då jag inte vill det.)

    Nästa månad kommer min inkomst att sjunka till 2320:-, och då vet jag inte vad jag ska göra... då kommer det verkligen inte att räcka till. Min sambo har förståelse för detta nu när min inkomst kommer att bli ännu lägre, men han tycker fortfarande att vi ska ha delad ekonomi, rakt av oavsett vad vi tjänar. I framtiden kommer jag att tjäna bättre, men just nu har jag precis startat ett eget företag och det är kämpigt nu i början.

    Jag har föreslagit en procentuell delning, att vi betalar lika mycket av våra löner procentuellt, för jag vill inte vara pank dagen efter jag fått pengarna :( Men han tycker att det är orättvist. Jag har varit nära att hamna hos kronofogden flera gånger för att jag inte kunnat betala räkningarna, och båda gånger har pappa räddat mig. Pappa ifrågasätter naturligtvis varför inte sambon hjälper mig, men sambon tycker att "han redan betalar så mycket för mig".

    Tycker ni att jag har fel? Själv tycker jag att sambon resonerar helt makalöst underligt, samtidigt som jag förstår att han inte vill betala för allt själv, men han har ju en mycket högre inkomst... Han har ju "försörjningplikt" men det känns ju sådär...

    Jag är skitförvirrad, hur gör andra? Är det jag som gör fel?
  • Svar på tråden Min sambo har mycket högre inkomst och vill ha gemensam ekonomi :(
  • Indianica

    Jag får efter skatt ut mellan 12-15 000 per månad och min make får ut ca 35 000 per månad, vi har dessutom två barn så vi får ju barnbidrag oxå. Vi har alltid gjort så att vi betalar alla räkningar med hjälp av våra båda inkomster och sedan delar vi på det som blir över. 

    Tycker det är fel att du ska leva på vatten och bröd och på din pappa när du har en sambo. Ni kan ju inte leva samma liv när ni får så olika ekonomi, så det blir nog svårt för er att ha ett förhållande på dessa premisser?

  • jvs

    De utgifter som TS anger som "sina egna" är ju mer än vad hon har i inkomst. Så sambon står för alla fasta och löpande utgifter vad jag kan förstå. Han har väl antagligen oxå noll kronor över när allt är betalt. Vore kul om TS kunde återkomma och berätta hur det ligger till för det låter inte direkt som att sambon snålar på TS bekostnad för att kunna ha pengar kvar själv.

  • eibie
    Indianica skrev 2014-08-28 16:44:36 följande:

    Tycker det är fel att du ska leva på vatten och bröd och på din pappa när du har en sambo. Ni kan ju inte leva samma liv när ni får så olika ekonomi, så det blir nog svårt för er att ha ett förhållande på dessa premisser?


    Ja, skiljer det mycket i inkomst blir det lätt att en lever olika liv med delad ekonomi.
  • HäckHäxan
    Tjofaderittan hambo skrev 2014-08-28 09:26:30 följande:
    Jag läste bara TS nu.

    Givetvis kan ni ha gemensam ekonomi. OM han med det menar alla pengar i samma pott, allt betalas därifrån, inkl mat och sparande och sen delar ni på resten smile1.gif

    Men det verkar han ju inte mena. Du får tala om att visst kan vi ha det på DITT vis älskling, men då måste vi bo så att JAG klarar att betala hälften av alla gemensamma kostnader.

    Dvs vi måste bo i en tvåa (?) mitt i stan. Vi får äta nudlar och blodpudding samt gröt ofta.

    Han verkar inte direkt som prince charming direkt. Dumpa skulle jag vilja säga men det antar jag att du inte vill, han måste ju vara bra på nåt..
    Har läst alla inlägg ända fram till detta och undrat om jag är knäpp i mitt tänkande på vad gemensam ekonomi är. För sådär tänker jag att gemensam är, man lägger ihop alla pengar, betalar det som måste betalas, sätter in på sparkonton för bägge om man har utrymme till det då vill säga. Köper mat och ja ni vet allt som behövs, kanske har en viss summa till färskvaror att fylla på med, typ matkonto då, resten kan man ju splitta på rakt av då, så får bägge lika mycket att leka, slarva bort på nöjen eller vad tusan man nu vill. Så ser jag gemensam ekonomi, så har jag gjort, våra inkomster varierade friskt. Vi brukade cigg och snus på den tiden, han snus jag cigg. Detta fick vi köpa för våra nöjes pengar, det togs inte från hushållsekonomin. Ibland uppstod tjafs för jag hade pengar kvar och inte han, men det var inget vi krigade om egentligen. Han hade en förmåga att liksom bara förlora sina pengar mellan fingrarna och vips var de slut och han stod utan snus. Tjafset blev när han tyckte jag skulle betala för den och jag vägrade, men han kunde få låna. De första åren tänkte jag inte så men när det upprepats i ett par år nästan jämt ja då satte jag ner foten, för det var orättvist i det långa loppet. Gav som förslag att vi kunde ta pengar till vårt nikotinberoende från hushållskassan och sen dela överskottet, men då hette det att mina cigg kostade mer än snus, vilket är helt sant och då tyckte han att det skulle bli orättvist att jag kostade mer där  I vilket fall så ser jag delad ekonomi, skönt att jag inte var helt ensam i tråden om det synsättet i vart fall, blev lite orolig där ett tag.

    Gällande detta med försörjningsplikt, jo man har det när man är sambo, det går ju inte att TS kliver in hos soc och vill ha bidrag när sambo tjänar såpass, man blir även försörjningspliktig för de barn som finns i hushållet även om man inte är biologisk förälder till dem. Det går att läsa om i föräldrabalken, hittade det när jag läste på om underhållsstöd och underhållsbidrag av ren nyfikenhet när jag kom på att så många ensamstående nöjer sig med schablonbeloppet för underhållsstödet fast de får det som underhållsbidrag då, det är skillnad på dessa saker även om många verkar tro att de är samma. Iaf jag läste att om man tex vill kräva den andra bioföräldern på ett högre bidrag med skäl av att den tjänar mer så tas det även i beaktande om han bor med en ny och dennes barn och baseras på att han även är försörjningspliktig för dem också då. Sen hur de räknar i rena pengar i % av inkomsten per barn osv fördjupade jag mig inte i. Tyckte bara det var intressant att läsa om. 

    Som vuxen har jag insett att jag är lyckligt lottad med en pappa icke biologisk som dessutom skilde sig från min mamma när jag var 9, som ändå ansåg att alla vi fyra syskon är hans barn, vi fick samma pengar på skolavslutningar, jular osv eller värdet av klapparna var samma om vi önskat något och päronen la ihop. Det är de sista åren jag fattat hur jävla bra han är jämfört med många andra människor, ju mer jag läser här inne eller ser och hör hur andra har det IRL med ex, sambosar osv så känner jag glädje över att just jag fick denna superfarsa till pappa. Som alltid älskat mig, som alltid funnit där fast jag inte är hans och han inga plikter eller skyldigheter har haft alls. Ungkarln som aldrig haft en vettig längre relation, aldrig ett eget hem axlade ansvaret pappa och aldrig har släppt det. Hjärta
    I was refused a job yesterday. Apparently putting gang-bang on your application doesn't qualify as proof of teamwork!
  • Anonym
    HäckHäxan skrev 2014-08-28 17:32:51 följande:
    Har läst alla inlägg ända fram till detta och undrat om jag är knäpp i mitt tänkande på vad gemensam ekonomi är. För sådär tänker jag att gemensam är, man lägger ihop alla pengar, betalar det som måste betalas, sätter in på sparkonton för bägge om man har utrymme till det då vill säga. Köper mat och ja ni vet allt som behövs, kanske har en viss summa till färskvaror att fylla på med, typ matkonto då, resten kan man ju splitta på rakt av då, så får bägge lika mycket att leka, slarva bort på nöjen eller vad tusan man nu vill. Så ser jag gemensam ekonomi, så har jag gjort, våra inkomster varierade friskt. Vi brukade cigg och snus på den tiden, han snus jag cigg. Detta fick vi köpa för våra nöjes pengar, det togs inte från hushållsekonomin. Ibland uppstod tjafs för jag hade pengar kvar och inte han, men det var inget vi krigade om egentligen. Han hade en förmåga att liksom bara förlora sina pengar mellan fingrarna och vips var de slut och han stod utan snus. Tjafset blev när han tyckte jag skulle betala för den och jag vägrade, men han kunde få låna. De första åren tänkte jag inte så men när det upprepats i ett par år nästan jämt ja då satte jag ner foten, för det var orättvist i det långa loppet. Gav som förslag att vi kunde ta pengar till vårt nikotinberoende från hushållskassan och sen dela överskottet, men då hette det att mina cigg kostade mer än snus, vilket är helt sant och då tyckte han att det skulle bli orättvist att jag kostade mer där  I vilket fall så ser jag delad ekonomi, skönt att jag inte var helt ensam i tråden om det synsättet i vart fall, blev lite orolig där ett tag.

    Gällande detta med försörjningsplikt, jo man har det när man är sambo, det går ju inte att TS kliver in hos soc och vill ha bidrag när sambo tjänar såpass, man blir även försörjningspliktig för de barn som finns i hushållet även om man inte är biologisk förälder till dem. Det går att läsa om i föräldrabalken, hittade det när jag läste på om underhållsstöd och underhållsbidrag av ren nyfikenhet när jag kom på att så många ensamstående nöjer sig med schablonbeloppet för underhållsstödet fast de får det som underhållsbidrag då, det är skillnad på dessa saker även om många verkar tro att de är samma. Iaf jag läste att om man tex vill kräva den andra bioföräldern på ett högre bidrag med skäl av att den tjänar mer så tas det även i beaktande om han bor med en ny och dennes barn och baseras på att han även är försörjningspliktig för dem också då. Sen hur de räknar i rena pengar i % av inkomsten per barn osv fördjupade jag mig inte i. Tyckte bara det var intressant att läsa om. 

    Som vuxen har jag insett att jag är lyckligt lottad med en pappa icke biologisk som dessutom skilde sig från min mamma när jag var 9, som ändå ansåg att alla vi fyra syskon är hans barn, vi fick samma pengar på skolavslutningar, jular osv eller värdet av klapparna var samma om vi önskat något och päronen la ihop. Det är de sista åren jag fattat hur jävla bra han är jämfört med många andra människor, ju mer jag läser här inne eller ser och hör hur andra har det IRL med ex, sambosar osv så känner jag glädje över att just jag fick denna superfarsa till pappa. Som alltid älskat mig, som alltid funnit där fast jag inte är hans och han inga plikter eller skyldigheter har haft alls. Ungkarln som aldrig haft en vettig längre relation, aldrig ett eget hem axlade ansvaret pappa och aldrig har släppt det. Hjärta
    Jag måste rätta dig, man har inte försörjningsplikt över varandra om man är sambos, däremot vid ansökan om försörjningsstöd, bostadsbidrag, barnomsorgsavgift och utmätning av lön, så tittar man på hushållets inkomster.
    När det gäller försörjning av den andras barn gäller det endast om man är gifta eller har ett gemensamt barn och då endast täcka upp om den andra föräldern inte kan stå på försörjningen.
    Det som är skillnaden när det gäller försörjningsplikten kontra det att man ser på hushållets inkomster, sambos kontra gift, det är att är man gift så kan man lagligen driva igenom att den andra täcker upp kostnadnerna.
    Så även om t.ex soc tittar på hushållets inkomster, så kan den som saknar inkomst aldrig kräva att den andra betalar för en om man är sambos, vilket man kan som gift
  • HäckHäxan
    Anonym skrev 2014-08-28 17:52:41 följande:
    Jag måste rätta dig, man har inte försörjningsplikt över varandra om man är sambos, däremot vid ansökan om försörjningsstöd, bostadsbidrag, barnomsorgsavgift och utmätning av lön, så tittar man på hushållets inkomster.
    När det gäller försörjning av den andras barn gäller det endast om man är gifta eller har ett gemensamt barn och då endast täcka upp om den andra föräldern inte kan stå på försörjningen.
    Det som är skillnaden när det gäller försörjningsplikten kontra det att man ser på hushållets inkomster, sambos kontra gift, det är att är man gift så kan man lagligen driva igenom att den andra täcker upp kostnadnerna.
    Så även om t.ex soc tittar på hushållets inkomster, så kan den som saknar inkomst aldrig kräva att den andra betalar för en om man är sambos, vilket man kan som gift
    Tack för det, nu vet jag bättre. Alltid bra att lära sig saker Solig
    Läste inte det där jättenoga och det kan ju som sagt vara så att de enbart räknas om man blir krävd på ett högre underhållsbidrag, det var ju i just det sambandet jag läste det.

    Skönt system. TS barn kan alltså bli stående utan mat och TS också, de får då ingen hjälp från soc för sambon tjänar tillräcklig, men sambon i sin tur har ingen skyldighet att bjuda de andra 2 på mat.

    Undra vad som händer om det uppstår en sådan situation för någon ute i verkligheten. Jag vet ju visserligen hur jag hade löst det hela personligen för att mitt barn aldrig skulle behöva gå hungrig. Men om man skall vara en laglig medborgare så undrar jag vad som händer.

    Måste då tex ts ta sitt barn och lämna sambo och bli bostadslös och sova ute för att få hjälp av soc, undra hur länge man måste sova ute för att få den hjälpen med mat och senare boende då. Jag bara spånar och tänker här alltså, riktigt intressant tyckte jag. Hur lång tid tar det för ett barn att svälta ihjäl och hur länge klarar man som förälder av att se sitt barn svälta utan att försöka lösa problemet utan att begå kriminella handlingar...
    I was refused a job yesterday. Apparently putting gang-bang on your application doesn't qualify as proof of teamwork!
  • Tow2Mater
    HäckHäxan skrev 2014-08-28 19:16:04 följande:
    Skönt system. TS barn kan alltså bli stående utan mat och TS också, de får då ingen hjälp från soc för sambon tjänar tillräcklig, men sambon i sin tur har ingen skyldighet att bjuda de andra 2 på mat.
    Delvis därfor man om man har, eller planerar, barn GIFTER SIG, man leker inte sambos.
  • Tow2Mater
    HäckHäxan skrev 2014-08-28 19:16:04 följande:
     Hur lång tid tar det för ett barn att svälta ihjäl
    En vuxen klarar tre veckor utan mat. Gissar lite mindre for barn, beroende på ålder.
  • Anonym (a)
    Tow2Mater skrev 2014-08-28 19:25:50 följande:
    Delvis därfor man om man har, eller planerar, barn GIFTER SIG, man leker inte sambos.
    Nu bor ju inte TS med barnets pappa. Oplanerade saker händer ibland i livet. Det är inte så säkert att TS sambo vill gifta sig för att bli försörjningsskyldig till TS barn.
  • Tjofaderittan hambo
    HäckHäxan skrev 2014-08-28 17:32:51 följande:
    Har läst alla inlägg ända fram till detta och undrat om jag är knäpp i mitt tänkande på vad gemensam ekonomi är. För sådär tänker jag att gemensam är, man lägger ihop alla pengar, betalar det som måste betalas, sätter in på sparkonton för bägge om man har utrymme till det då vill säga. Köper mat och ja ni vet allt som behövs, kanske har en viss summa till färskvaror att fylla på med, typ matkonto då, resten kan man ju splitta på rakt av då, så får bägge lika mycket att leka, slarva bort på nöjen eller vad tusan man nu vill. Så ser jag gemensam ekonomi, så har jag gjort, våra inkomster varierade friskt.
    Jo, fast så är det ju, TS eller sambon har bara missuppfattat det hela. Han vill dela på kostnaderna inte på pengarna
Svar på tråden Min sambo har mycket högre inkomst och vill ha gemensam ekonomi :(