Anser ni att gemensam ekonomi i ett förhållande alltid är det bästa?

Även om jag inser att det inte är ett måste så ville vi ha det. Det började med att vi var tvungna att försörja varandra helt. När den ena var utan inkomst hade den andra och virsevärsa. Så den dagen vi båda hade inkomst så bara blev det så och vi tycker det är bekvämt. Min man gillar inte att handla alls men tjänar mer än mig. Skulle han handla skulle vi knappt ha något hemma och det vill han inte heller.

Självklart  ska man i bästa fall tjäna ungefär lika mycket.. i min och min mans fall ser det ut så här: Jag tjänar 19000 min man 26000, vi ser det som att vi som hushåll tjänar 45000 med dessa betalar vi  räkningar, betalar mat, bensin och sparar sedan delar vi upp de som blir kvar på hälften och med dessa pengar gör vi sedan vad vi vill. Vi har på detta vis aldrig bråkat om pengar, båda har lika koll. Just nu tjänar jag mindre men om 1 år kommer jag att ligga på över 30000 i månaden då jag är färdig med mina studier också att göra på samma sätt som vi alltid gjort (I ca 10 år nu). Lever i man i samma hushåll ska man ha samma levnadsstandard, hur skulle det se ut om den som var föräldraledig blev "bestraffad" med lägre standard för att den stannade hemma och ta hand om det gemensamma barnet och i och med detta fick en lägre inkomst?

Mina föräldrar skilde sig av ekonomiska skäl, de hade delad ekonomi och skyllde alltid bristen av pengar på den andra eftersom de inte hade någon koll alls på den andras inkomst eller hur många procent av inkomsten som utgifterna var.. 

Gemensam ekonomi skapar enligt mig bättre kommunikation, ingen ser på sin partner med avundsjuka och man har bättre koll på inkomster och utgifter.

Sedan finns det alltid extrem fall där den ena aldrig jobbar och den andra sliter men då tror jag att problemet sitter djupare än vid delad eller gemensam ekonomi! 

Har man gemensamma barn, så ja.

Kan tillägga att det i min och min mans förhållande ibland varit så mycket som runt 30.000 kr skillnad i månaden men i längden har det jämnat ut sig! 

Om man är intelligenta, ansvarstagande vuxna så klarar man att samsas om pengarna med den man lever ihop med. För alla andra funkar "procentuell uppdelening" eller skilda ekonomier bäst.

Anser inte att inkomstnivåer är en faktor när man ska avgöra huruvida man ska ha gemensam ekonomi eller ej. 

Nej,exakt!

Gemensam ekonomi innebär ju inte alltid att det inte finns något som helst mitt och ditt.

Hm, jag trodde att det var just det som ordet gemensam betydde... Vad menar du med gemensam ekonomi?

Vi tjänar ungefär lika mycket. Vi har delat upp räkningarna så att vi betalar lika mycket varje månad (inte på öret, men typ). Vi sätter in lika mycket på ett ica-kort varje månad och för de pengarna köper vi mat, allt till barnen och hushållet, resor etc. Vi är på gång att starta ett bilsparkonto och sätta in lika mycket pengar på det varje månad. Det som är kvar på våra konton efter sånt där bestämmer vi var och en vad vi vill göra med. Är det gemensam eller separat ekonomi enligt dig?

För mig i varje fall kan gemensam ekonomi se ut på ganska så många olika sätt.

Te.x att man delar 50/50 på hushållets kostnader varje månad,att man har ett gemensamt matkonto samt att båda har varsitt sparkonto.

Jag ser det som att ni har en form av gemensam ekonomi som passar er medan andra har en annan form av gemensam ekonomi som passar dom.