Anser ni att gemensam ekonomi i ett förhållande alltid är det bästa?
Anser ni att gemensam ekonomi i ett förhållande alltid är det bästa även om inkomstklyftorna i förhållandet är stora?
Anser ni att gemensam ekonomi i ett förhållande alltid är det bästa även om inkomstklyftorna i förhållandet är stora?
Nej, det är klart att det inte är det bästa. Men jag tror att det har ganska lite med inkomstskillnaderna att göra och mer med de personer som är inblandade i relationen. Jag personligen upplever det enklare att ha separat ekonomi när vi har någorlunda lika inkomster, innan fanns det mycket mer att ta hänsyn till.
Däremot gäller generositet mot varandra oavsett vilken ekonomi man än väljer.
Många har fått för sig att om man har separerat ekonomi att man sitter och räknar på kronor och ören, samlar kvitton etc. Visst, det finns säkert de som gör det. Men jag har ju flera vänner, son liksom vi, har separat ekonomi, och inte sitter och detaljräknar.
Genom andras erfarenheter så har jag lärt mig en sak, man bör inte ha gemensamt konto. Jag vet de som blivit skinnade och att man vid dödsfall inte kommer åt pengarna utan en massa krångel.
Jag anser att det bästa i ett förhållande de är det som parterna är överens om oavsett om det är gemensam eller separat ekonomi.
Jag definierar separata ekonomier som så att bådas lön går in på respektive varsitt eget konto,noga uppdelning vem som betalar vad av hushållets kostnader varje månad,båda har varsitt/flera egna sparkonton samt tydlig uppdelning.
Kort och gott anser jag att det finns mer tydlighet vem som betalar vad samt hur mycket.
Nej, så länge man har liknande värderingar/prioriteringar gällande vad pengar ska gå till. Och att båda faktiskt arbetar och drar sitt strå till stacken.
Vi har varsina konton där lön kommer in +varsina spar men ändå gemensamt. Vad man betalar osv. Dock nu spara på mitt då jag har mest till en handpenning på lgh. min dambo tjänar mer men betydligt mer oekonomisk så är jag som köper mestadels till hushållet pch har koll på räkningarna.
Det blir inte besvärligare än man gör det Vi har ett gemensamt konto för gemensamma utgifter, det kan man ha även om man har separat ekonomi.
Ibland betalar jag, ibland betalar min sambo, ibland tar vi det från gemensamma kontot när vi gör saker tillsammans.
Jag har aldrig förstått varför man som par vill ha separat ekonomi. För mig är det helt otänkbart.
Vi har haft gemensam ekonomi sen dag ett och och på åtta år har vi inte tjafsat om pengar en enda gång.
Vi är gifta, arbetar båda heltid. Vi har studerat båda två för att få våra löner och vi har samma arbetsmoral. Dessutom är våra löner rätt så lika. Vi har barn tillsammans, äger mycket mark och stort hus osv. Vi sparar på olika konton.
Hos oss anser jag att en gemensam ekonomi är det "rätta".
En släkting till mig arbetar hårt, heltid. Hans sambo vill inte jobba ( ville verkligen inte.. Helt seriöst!) . Han har en ganska låg lön och dom kämpar med räkningarna. Hon shoppar ofta, tatuerar sig, röker m.m. Dom har inget sparande. Här anser jag att gemensam ekonomi är korkat.
Arbetar man hårt, studerar länge ( betalar av studielån) osv så förtjänar man faktiskt mer pengar än någon så väljer att inte studera och inte arbeta (alternativt. Väljer att arbeta deltid)
Vid föräldraledighet så fungerar gemensam ekonomi också bra. Då delar man ju lika på ledigheten och då är det inga problem att försörja varandra en period var. Vid sjukdom osv gäller ju samma sak.
Men vad är lite dyrare saker då. Känns som det finns en myt här. Tror ni jag frågar om allt. Nää visst spontanköper jag inte en bil en dag på stan men en kappa eller handväska för 2000kr kan jag lätt köpa om jag behöver en. Har man gemensam syn på pengar känner man på sig vad som är ok. Inte går jag och frågar heller.