lilla frun skrev 2015-10-06 23:14:02 följande:
ÅH GRATTIS! :D tur att det gick bra, och skönt att det gick fort ändå, det skulle jag inte ha något emot när det är min tur;)
Går det för fort, kan man dock behöva mycket bearbetning efteråt då man inte hinner tänka under tiden utan bara får flyta med. Första var vi inne 3 timmar på sjukhus från 5 cm till född och andra tog 1,5 timmar totalt från andra värk och vi hann in med 10 minuter. Hade det varit en annan dag eller tid än Nationaldagens morgon hade vi inte hunnit in med samma förlopp. Jag förstod aldrig hur fort det gick så inte hade vi haft sinnesnärvaro att ringa ambulans heller.
Nu med tredje får vi se hur det går. Jag försöker förbereda mig mentalt på att det kan bli hemma ensam eller i bilen också. I söndags hade vi falskt alarm med 4 onda sammandragningar på 20 minuter så nu är jag mer nojig att det drar igång vilken natt som helst. Det kändes inte som riktigt äkta vara, men det kunde ju plötsligt eskalera också, men tills dess ville jag bara vara hemma.
Mamma ringer och kollar läget varje kväll och vill att jag messar på morgonen att det är lugnt. Det känns lite konstigt att hon frågar om lov att få gå på sina jobbmöten.
Jag vet ju lika lite som henne när det kommer bli. Bf den 17/10.