• Anonym (Girlfriend)

    Hämnd som gick fel, väldigt fel...

    Min sambo var otrogen mot mig för tre månader sen med en tjej han träffat när han var ute med kompisarna. Jag blev förstås jätteledsen. Vi har varit ett par i tio år och så händer det här. Han bad om förlåtelse och jag sa att jag skulle försöka men det har varit svårt. Vi var båda oskulder när vi träffades och jag tror att det gjorde det värre. Vi skulle bara vara varandras och han kastade bort det för nån tjej. Jag kunde inte röra i honom ens. Just den orättvisan gnagde i mig och till slut så var jag också otrogen med en bekant. Det var inte bra sex eller nåt men efter det kunde jag lättare släppa det min sambo hade gjort. Det kändes som att vi var jämställda igen på nåt sätt. Jag berättade vad jag gjort för sambon direkt efter och han blev ju ledsen men vi bestämde gemensamt att gå i parterapi. När vi gått där i tre månader kändes det bättre, vi lyckades hitta tillbaka till varnadra sexuellt och även om allt inte är 100 nu så är det mycket bättre än innan. Vi har båda hopp om att vi kommer att lösa det här och vi älskar varandra.

    Nu till det stora problemet. Jag var för att göra ett cellprov för livmoderhalscancer nyligen, ni vet sånt där som är rutin och då tyckte läkaren att min livmoder kändes stor och kollade med ultraljud. Och jag är gravid! I vecka 16 (17 imorgon). Det är jättekonstigt för jag använde kondom när jag var otrogen men det måste ha hänt då för jag och min sambo hade inte alls sex på några månader innan och efteråt pga vår kris.

    Jag vet inte vad jag ska göra. Hade jag varit i v 6 eller så efter otroheten hade jag självklart gjort abort men det är så långt gånget och fostret har ju känsel nu! Men jag kan ju inte få barn med min bekanta?! Har ingen aning om vad jag ska göra och har inte vågat berätta för nån. Jag vet att min sambo var otrogen först och jag ville ju verkligen inte att det här skulle hända och skyddade mig men ändå. Ett barn med en annan är ju 100 ggr värre än en otrohet. Hjälp?

  • Svar på tråden Hämnd som gick fel, väldigt fel...
  • Anonym (Mnm)
    Anonym (gottegris) skrev 2016-05-26 15:30:13 följande:

    Om allt är bra socialt, psykiskt och omständigheter är man inte otrogen alls. Så vad är din poäng?


    För att man är otrogen har man alltså sociala och psykiska problem av om omfattning som gör att man är olämplig som förälder?
  • sarafamilj
    Anonym (ehm) skrev 2016-05-25 22:32:04 följande:
    Nej det är ytterst ovanligt att en man går med på att uppfostra ett barn som kommit till på det sättet eftersom barnet blir en ständig påminnelse om mammans svek och dessutom innebär att ha regelbunden kontakt med personen som hon var otrogen med, lycka till med att hitta en man (eller kvinna för den delen) som går med på det. Som sagt du generaliserar i det absurda, du likställer adoption och att vara fosterpappa till ett barn när man träffar en ny partner som har barn med att adoptera eller bli fosterpappa åt ett barn som blev till genom otrohet.

    Bra och bra, man överlever det mesta men det betyder inte att det blir bra. Och man tjänar heller ingenting på att ha orealistiska förväntningar.
    Det som är ovanligt händer ibland, det ligger i sakens natur. I mina ögon är det alldeles självklart att det är mannen som gjort "mest" fel, han var otrogen och endast på grund av det hade ts sex med en annan man. Graviditeten var olycklig, men jag är väldigt övertygad om att den kommer göra ts lycklig i slutändan! 

    Antingen stannar sambon kvar och förstår hur fel han gjorde och de börjar om på nytt. Eller så lämnar han och då är han inte mycket att ha kvar, en otrogen man som sedan inte klarar av situationen när det blåser hårt. Inget ont om honom, han blir förhoppningsvis lycklig på annat håll, men en sådan man klarar sig nog ts alldeles utmärkt utan. Hon väntar troligen den största kärleken i sitt liv och därför vågar jag lova att det blir riktigt bra i slutändan. Med eller utan man kommer hon föda fram ett barn hon alldeles troligt kommer älska mer än någonting annat. Slutet gott allting gott helt enkelt. 
  • Anonym (G)

    Helt ärligt så tror jag att du och din sambo inte är menade för varandra då båda var otrogna. Olyckligt läge, men du kommer älska ditt barn oavsett!

  • Anonym (ehm)
    sarafamilj skrev 2016-05-26 15:51:31 följande:
    Det som är ovanligt händer ibland, det ligger i sakens natur. I mina ögon är det alldeles självklart att det är mannen som gjort "mest" fel, han var otrogen och endast på grund av det hade ts sex med en annan man. Graviditeten var olycklig, men jag är väldigt övertygad om att den kommer göra ts lycklig i slutändan! 

    Antingen stannar sambon kvar och förstår hur fel han gjorde och de börjar om på nytt. Eller så lämnar han och då är han inte mycket att ha kvar, en otrogen man som sedan inte klarar av situationen när det blåser hårt. Inget ont om honom, han blir förhoppningsvis lycklig på annat håll, men en sådan man klarar sig nog ts alldeles utmärkt utan. Hon väntar troligen den största kärleken i sitt liv och därför vågar jag lova att det blir riktigt bra i slutändan. Med eller utan man kommer hon föda fram ett barn hon alldeles troligt kommer älska mer än någonting annat. Slutet gott allting gott helt enkelt. 
    TS hade sex med någon annan för att hon ville det inte pga av hans otrohet, det var ju inte så att hon blev tvingad till det mot sin vilja under vapenhot, hon valde det självmant och frivilligt, hon kunde valt att lämna honom men valde att vara otrogen istället... alltså är de lika goda kålsupare båda två, de har olika anledningar till sin otrohet , men det är ändå något de båda självmant valde.

    Ja graviditeten var verkligen olycklig, en otrohet kan många förlåta, att uppfostra ett barn som kom till genom en otrohet är det nog väldigt få som accepterar.

    Självklart är det upp till TS själv att välja om hon vill behålla barnet eller ej, och hon kommer säkert älska det som alla andra föräldrar, men hon bör som sagt vara medveten om vad hon ger sig in på. Det är inte lätt att vara ensamstående förälder

    Intressant att du kan lova saker i framtiden, har du någon spåkula? Jag vet knappt vad som kommer hända mig imorgon, än mindre vad som kommer hända någon annan om 1 år.
  • Anonym (Noni)
    Anonym (Mnm) skrev 2016-05-26 14:10:47 följande:

    Diskussionen kring behålla/inte behålla är ju helt överflödig då ts inte kommer att hinna få en abort innan vecka 18. Det blir alltså ett barn och då är det väl bara att se hur det löser sig kring faderskapet. Den biologiska pappan kommer kanske att ställa upp till 100 %?


    Det är dock tyvärr inte jättesvårt att få beviljat abort från socialstyrelsen senare än så. Jobbar med detta dagligen och de beviljar av alla möjliga "orsaker".
  • Anonym (...)
    Anonym (Noni) skrev 2016-05-26 16:40:12 följande:
    Det är dock tyvärr inte jättesvårt att få beviljat abort från socialstyrelsen senare än så. Jobbar med detta dagligen och de beviljar av alla möjliga "orsaker".
    Intressant... Vad är det för orsaker?
  • Phalaenopsis
    Anonym (...) skrev 2016-05-26 16:45:33 följande:
    Intressant... Vad är det för orsaker?
    Märkte inte att hon var gravid pga p-piller, t.ex. Annars stabil social situation med sambo och jobb.
  • Anonym (...)
    Anonym (gottegris) skrev 2016-05-26 15:30:13 följande:

    Om allt är bra socialt, psykiskt och omständigheter är man inte otrogen alls. Så vad är din poäng?


    Min poäng är fortfarande densamma. Det är en enorm skillnad på en kvinna som har blivit våldtagen och en som av hämnd söker sig utanför relationen. Det vet du också.
  • sarafamilj
    Anonym (ehm) skrev 2016-05-26 16:34:39 följande:
    TS hade sex med någon annan för att hon ville det inte pga av hans otrohet, det var ju inte så att hon blev tvingad till det mot sin vilja under vapenhot, hon valde det självmant och frivilligt, hon kunde valt att lämna honom men valde att vara otrogen istället... alltså är de lika goda kålsupare båda två, de har olika anledningar till sin otrohet , men det är ändå något de båda självmant valde.

    Ja graviditeten var verkligen olycklig, en otrohet kan många förlåta, att uppfostra ett barn som kom till genom en otrohet är det nog väldigt få som accepterar.

    Självklart är det upp till TS själv att välja om hon vill behålla barnet eller ej, och hon kommer säkert älska det som alla andra föräldrar, men hon bör som sagt vara medveten om vad hon ger sig in på. Det är inte lätt att vara ensamstående förälder

    Intressant att du kan lova saker i framtiden, har du någon spåkula? Jag vet knappt vad som kommer hända mig imorgon, än mindre vad som kommer hända någon annan om 1 år.
    Ibland är det svårt att vara ensamstående förälder, ibland är det svårt att dela på ett föräldraskap. Vi är alla olika. Du har helt fel i att ts kan välja själv om hon ska behålla barnet eller ej, det är ju precis det hon inte kan. 

    Lova? Du läste nog slarvigt. 
  • Anonym (gottegris)
    Anonym (...) skrev 2016-05-26 18:16:44 följande:
    Min poäng är fortfarande densamma. Det är en enorm skillnad på en kvinna som har blivit våldtagen och en som av hämnd söker sig utanför relationen. Det vet du också.
    Jag har inte jämfört dem. Du sa att alla som ångrar sitt barn behöver vård. Det är ett jävligt hårt uttalande. Kan finnas många anledningar till att ångra ett barn.
Svar på tråden Hämnd som gick fel, väldigt fel...