• Anonym (Girlfriend)

    Hämnd som gick fel, väldigt fel...

    Min sambo var otrogen mot mig för tre månader sen med en tjej han träffat när han var ute med kompisarna. Jag blev förstås jätteledsen. Vi har varit ett par i tio år och så händer det här. Han bad om förlåtelse och jag sa att jag skulle försöka men det har varit svårt. Vi var båda oskulder när vi träffades och jag tror att det gjorde det värre. Vi skulle bara vara varandras och han kastade bort det för nån tjej. Jag kunde inte röra i honom ens. Just den orättvisan gnagde i mig och till slut så var jag också otrogen med en bekant. Det var inte bra sex eller nåt men efter det kunde jag lättare släppa det min sambo hade gjort. Det kändes som att vi var jämställda igen på nåt sätt. Jag berättade vad jag gjort för sambon direkt efter och han blev ju ledsen men vi bestämde gemensamt att gå i parterapi. När vi gått där i tre månader kändes det bättre, vi lyckades hitta tillbaka till varnadra sexuellt och även om allt inte är 100 nu så är det mycket bättre än innan. Vi har båda hopp om att vi kommer att lösa det här och vi älskar varandra.

    Nu till det stora problemet. Jag var för att göra ett cellprov för livmoderhalscancer nyligen, ni vet sånt där som är rutin och då tyckte läkaren att min livmoder kändes stor och kollade med ultraljud. Och jag är gravid! I vecka 16 (17 imorgon). Det är jättekonstigt för jag använde kondom när jag var otrogen men det måste ha hänt då för jag och min sambo hade inte alls sex på några månader innan och efteråt pga vår kris.

    Jag vet inte vad jag ska göra. Hade jag varit i v 6 eller så efter otroheten hade jag självklart gjort abort men det är så långt gånget och fostret har ju känsel nu! Men jag kan ju inte få barn med min bekanta?! Har ingen aning om vad jag ska göra och har inte vågat berätta för nån. Jag vet att min sambo var otrogen först och jag ville ju verkligen inte att det här skulle hända och skyddade mig men ändå. Ett barn med en annan är ju 100 ggr värre än en otrohet. Hjälp?

  • Svar på tråden Hämnd som gick fel, väldigt fel...
  • Anonym (ehm)
    Anonym (Humpe) skrev 2016-05-20 08:15:23 följande:
    Fast det hela beror ju på att TS sambo var otrogen.
    Nej det gjorde det inte alls, det var ingen som tvingade TS att gå ut o knulla nån annan och bli på smällen, det valde hon alldeles själv.
  • Asirna
    Anonym (Leif) skrev 2016-05-20 17:51:33 följande:

    Svaret är väl superenkelt? Att frågan ens behöver ställas...


    Okej, så du kommer här som man och tror detta är ett lätt beslut att ta som en kvinna, i dagens samhälle.

    Ni män har idag ingen rätt att bestämma om kvinnan ska göra abort eller inte, det är helt och håller kvinnans beslut.

    Det kanske inte är säkert att man är redo för barn äns, kanske man heller inte vill föda någon annans barn än sin sambos?

    Du som man, kommer aldrig någonsin kunna föreställa dig valet vi kvinnor behöver göra, om vi ska behålla eller göra abort.

    Det ska du också vara tacksam för att du slipper göra, man mår även otroligt dåligt när man får missfall, även barnet inte var väntat eller önskat.

    Så kom inte här och säg det är ett lätt val, för detta, kommer ingen man någonsin ha någon aning om.
  • Asirna
    Anonym (ehm) skrev 2016-05-20 23:54:06 följande:
    Nej det gjorde det inte alls, det var ingen som tvingade TS att gå ut o knulla nån annan och bli på smällen, det valde hon alldeles själv.
    Visst valde TS att också vara otrogen, men hon valde aldrig att bli gravid, det är två helt olika saker.
  • Anonym (...)

    Ts, hur skulle du känna inför din sambon framtiden om du valde att göra abort? Skulle du kunna släppa aborten och enbart fokusera på att lappa ihop ditt och sambons redan trasiga förhållande?

    Oavsett vad du väljer så är jag rätt säker på att ert förhållande är dödsdömt. Du vill inte göra en sen abort, och ett knakigt förhållande blir inte bättre av att du tvingar dig själv att gå igenom något så traumatiskt som en sen abort med tillhörande förlossning av ett välutvecklat foster.

    Istället för att fokusera på sambon och ert förhållande så bör du känna efter hur du vill ha det i framtiden. Leva ensam med erfarenheten av en sen abort, eller leva ensam med ditt barn?

    Nu kanske du tror att jag försöker få dig att låta bli att göra abort, men så är det inte. Det jag vill är att du verkligen tar reda på vad det innebär att göra en abort. Hur långt utvecklat är fostret (hur ser det ut, vilka sinnen har utvecklats osv) och hur går aborten till?

    Anledningen till att jag ber dig att göra det är att jag har haft ett par vänninor och en svägerska som inte tog reda på det innan deras aborter. I panik gjorde de abort utan att ta reda på något innan. Efteråt när allt hade lugnat sig lite så satte de sig ner och läste på om foster i just den veckan de hade varit i. Alla bröt ihop och ångrade aborten djupt.

    En av väninnorna gjorde slut med sin partner. Hon klarade inte av att vara tillsammans med honom eftersom att han påminde henne om det som hade hänt, särskilt då han hade varit drivande i att hon skulle genomgå aborten. Vi är inte heller vänner idag eftersom att jag var gravid samtidigt och vi skulle ha fått barn med ett par veckors mellanrum. Hon klarade inte av att se min mage växa och ju närmare förlossningsdatumet jag kom desto mer drog hon sig undan för att till slut försvinna helt.

  • Anonym (Leif)
    Asirna skrev 2016-05-21 04:53:53 följande:

    Okej, så du kommer här som man och tror detta är ett lätt beslut att ta som en kvinna, i dagens samhälle.

    Ni män har idag ingen rätt att bestämma om kvinnan ska göra abort eller inte, det är helt och håller kvinnans beslut.

    Det kanske inte är säkert att man är redo för barn äns, kanske man heller inte vill föda någon annans barn än sin sambos?

    Du som man, kommer aldrig någonsin kunna föreställa dig valet vi kvinnor behöver göra, om vi ska behålla eller göra abort.

    Det ska du också vara tacksam för att du slipper göra, man mår även otroligt dåligt när man får missfall, även barnet inte var väntat eller önskat.

    Så kom inte här och säg det är ett lätt val, för detta, kommer ingen man någonsin ha någon aning om.


    Inte sagt att nån man ska bestämma, men är ju självklart att göra abort om man blir gravid med en annan man och inte vill ha barn.

    Du har ingen aning om vad jag har gått igenom så skulle uppskatta om du inte uttalade dig om det. Tack.
  • Anonym (.....)
    Anonym (otroligt jobbig situation!) skrev 2016-05-20 16:26:51 följande:

    Hej TS!

    Du gjorde precis vad jag skulle göra om jag varit med om min man skulle vara otrogen. Precis så har jag tänkt att jag skulle göra... Det skulle vara lika och hämnas tillbaka. Däremot har man ju aldrig tänkt tanken att det kunde sluta på det där sättet.

    Fast beslutet att ta bort en frisk bebis i vecka 16. Det skulle jag inte klara av. Även om det inte är din sambos barn? Så är det ju ditt! Din sambo verkar inte vara speciellt mycket att ha eller lita på och män som en gång är otrogna är det oftast igen och igen och igen. Bebisen skulle stanna hos dig, du skulle se den växa upp och vet att du kommer vara en del av dennes liv.

    Skulle sambon bli tokig och hålla på strunta i honom. Vad är han att ha när han så lätt kunde kasta bort ert förhållande på 10 år för en flirt???

    Nej, skit i karln och längta tills lilla bebisen kommer i stället. Kanske är det någon som försöker säga dig något? Lämna honom...

    Har själv sett ett av mina barn i vecka 16 på ultraljud och det är ju en levande liten människa där, med fötter händer, allt! 2 veckor till och dom kan förmodligen se om det är en pojke eller flicka. Eller om du redan vet det? Nej behåll TS, gör inte ett beslut du kommer ångra dig resten av ditt liv. Du har ju redan sett din bebis!

    Sen kan jag nästan lova dig en sak! Man ångrar aldrig att man fått barn, däremot är det väldigt många som ångrar att dom tagit bort ett.

    Lyckas till TS!


    Hon verkar inte heller vara nåt att ha som också var otrogen. Eller räknas bara den som var det först?
  • Anonym (ehm)
    Asirna skrev 2016-05-21 04:57:00 följande:
    Visst valde TS att också vara otrogen, men hon valde aldrig att bli gravid, det är två helt olika saker.
    Vafan spelar det för roll?, graviditeten är en konsekvens av att hon själv valde att ligga med någon annan det har ingenting med hennes kille att göra. Det valde hon själv.
  • Anonym (*)
    Anonym (Ni räknar som krattor!) skrev 2016-05-19 23:34:26 följande:
    TS: Är du i vecka 17 imorgon måste du blivit gravid den 22 jan. Var din kille otrogen för 3 månader sedan var det den 18 feb. Du var otrogen troligen någon, några dagar senare så typ den 22 feb. Denna matematiken går inte ihop så du nu ser. Något stämmer inte. Kom ihåg PRECIS vilken dag du var otrogen på. Var det närmare 22 jan eller 22 feb?
    De första 2 veckorna av en graviditet är kvinnan inte gravid. Graviditeten brukar traditionellt räknas från första menstrationsdag, men ägglossning brukar ske mitt i menscykeln som för de flesta är ca 28 dagar. Så även om man nu kan ganska säkert bestämma hur många dagar barnet är, dvs från ägglossning och befruktning (ägget brukar kunna leva max ett dygn efter ägglossning om inte befruktning sker direkt, eller om inte väntande spermier, kan leva upp till 7 dagar, befruktar direkt efter ägglossning) så lägger man på två veckor på det, så att en graviditet är 40 veckor, men kvinnan har alltså barn i magen i 38 av dessa 40 veckor.

    Lång utläggning för att säga att om barnet är 17 veckor så var ägglossningen för 17-2 =15 veckor sedan. Sexet med pappan borde varit då ungefär. I sällsynta fall kan spermier som sagt leva i en vecka inne i kvinnan och sedan befrukta ägget vid ägglossningen, vanligare är några få dagar.

    Så vem räknar som en kratta här?
  • Anonym (*)
    Anonym (Enskilt) skrev 2016-05-20 12:42:03 följande:
    Nja. Jag är väldigt lätt att bli gravid. Skulle antagligen bli det vid varje ägglossning om jag ej skyddade mig.
    Har blivit gravid en gång med skydd och då gjorde vi en abort. Det var ett tufft beslut och jag gjorde abort i v 6. Mår dåligt över det än och aborten gjordes i januari.
    Är i regel emot abort, kommer aldrig göra en igen och råder ts till att behålla barnet.
    Man gör inte en så sen abort helt enkelt.

    Tar ts bort och det tar slut så kommer hon antagligen må väldigt dåligt.
    Behåller hon och det tar slut så har hon ju en bebis.
    Förhållandet är skadat. Men det är min åsikt.
    Hoppas verkligen inte att du gör abort ts. Folk skriver här som att det inte betyder ett skit. Gör en abort bara. Det är ett barn, som inte bad om att komma till och definitivt inte ber om att dödas nu.

    Berätta för din kille hur det ser ut. Nämner han ens en abort så lämnar du honom direkt för det är liksom inget alternativ och du ska inte behöva välja bort ditt barn för ett förhållande som mest troligt inte kommer överleva allt detta iallafall.
    Det är inte bara du som ska ha lätt för att bli gravid. Spermierna ska också ha lätt för att befrukta. Men detta är ju helt OT.
  • Anonym (Asimovaren)

    Och vad tycker bekantskapen om att eventuellt bli far?

Svar på tråden Hämnd som gick fel, väldigt fel...