• Anonym (Girlfriend)

    Hämnd som gick fel, väldigt fel...

    Min sambo var otrogen mot mig för tre månader sen med en tjej han träffat när han var ute med kompisarna. Jag blev förstås jätteledsen. Vi har varit ett par i tio år och så händer det här. Han bad om förlåtelse och jag sa att jag skulle försöka men det har varit svårt. Vi var båda oskulder när vi träffades och jag tror att det gjorde det värre. Vi skulle bara vara varandras och han kastade bort det för nån tjej. Jag kunde inte röra i honom ens. Just den orättvisan gnagde i mig och till slut så var jag också otrogen med en bekant. Det var inte bra sex eller nåt men efter det kunde jag lättare släppa det min sambo hade gjort. Det kändes som att vi var jämställda igen på nåt sätt. Jag berättade vad jag gjort för sambon direkt efter och han blev ju ledsen men vi bestämde gemensamt att gå i parterapi. När vi gått där i tre månader kändes det bättre, vi lyckades hitta tillbaka till varnadra sexuellt och även om allt inte är 100 nu så är det mycket bättre än innan. Vi har båda hopp om att vi kommer att lösa det här och vi älskar varandra.

    Nu till det stora problemet. Jag var för att göra ett cellprov för livmoderhalscancer nyligen, ni vet sånt där som är rutin och då tyckte läkaren att min livmoder kändes stor och kollade med ultraljud. Och jag är gravid! I vecka 16 (17 imorgon). Det är jättekonstigt för jag använde kondom när jag var otrogen men det måste ha hänt då för jag och min sambo hade inte alls sex på några månader innan och efteråt pga vår kris.

    Jag vet inte vad jag ska göra. Hade jag varit i v 6 eller så efter otroheten hade jag självklart gjort abort men det är så långt gånget och fostret har ju känsel nu! Men jag kan ju inte få barn med min bekanta?! Har ingen aning om vad jag ska göra och har inte vågat berätta för nån. Jag vet att min sambo var otrogen först och jag ville ju verkligen inte att det här skulle hända och skyddade mig men ändå. Ett barn med en annan är ju 100 ggr värre än en otrohet. Hjälp?

  • Svar på tråden Hämnd som gick fel, väldigt fel...
  • Anonym (Humpe)
    Anonym (Kim) skrev 2016-05-19 21:46:24 följande:

    En otrohet hade jag förlåtit utan vidare.
    Ett barn med en annan - aldrig!


    Fast det hela beror ju på att TS sambo var otrogen.
  • Anonym (ljuvligt med bebis)

    Fråga dig själv vad du vill. Vill du satsa på ett liv med barnet och börja om utan din sambo. Gör du abort och ni sedan ändå inte kan lappa och laga så kanske du ångrar aborten.
    Abortgränsen är v.20 eller v.21 så du behöver tyvärr agera ganska snabbt.
    Jag tycker du ska satsa på "det lilla nya livet" men det är jag det, jag har haft svårt att få barn och då betyder en graviditet så mycket mer än för dem som blir lätt gravida och så.

  • Anonym (Enskilt)
    Anonym (ljuvligt med bebis) skrev 2016-05-20 09:46:38 följande:

    Fråga dig själv vad du vill. Vill du satsa på ett liv med barnet och börja om utan din sambo. Gör du abort och ni sedan ändå inte kan lappa och laga så kanske du ångrar aborten.

    Abortgränsen är v.20 eller v.21 så du behöver tyvärr agera ganska snabbt.

    Jag tycker du ska satsa på "det lilla nya livet" men det är jag det, jag har haft svårt att få barn och då betyder en graviditet så mycket mer än för dem som blir lätt gravida och så.


    Nja. Jag är väldigt lätt att bli gravid. Skulle antagligen bli det vid varje ägglossning om jag ej skyddade mig.

    Har blivit gravid en gång med skydd och då gjorde vi en abort. Det var ett tufft beslut och jag gjorde abort i v 6. Mår dåligt över det än och aborten gjordes i januari.

    Är i regel emot abort, kommer aldrig göra en igen och råder ts till att behålla barnet.

    Man gör inte en så sen abort helt enkelt.

    Tar ts bort och det tar slut så kommer hon antagligen må väldigt dåligt.

    Behåller hon och det tar slut så har hon ju en bebis.

    Förhållandet är skadat. Men det är min åsikt.

    Hoppas verkligen inte att du gör abort ts. Folk skriver här som att det inte betyder ett skit. Gör en abort bara. Det är ett barn, som inte bad om att komma till och definitivt inte ber om att dödas nu.

    Berätta för din kille hur det ser ut. Nämner han ens en abort så lämnar du honom direkt för det är liksom inget alternativ och du ska inte behöva välja bort ditt barn för ett förhållande som mest troligt inte kommer överleva allt detta iallafall.
  • Anonym (Ni räknar som krattor!)
    Anonym (nnn) skrev 2016-05-20 07:50:01 följande:

    Jag gissar att du tittat på en graviditetsuträknare när du skriver att TS blev gravid 22/1? Misstaget du gör är att blanda ihop när graviditeten börjar och när befruktningen ägde rum. Det är nämligen två olika saker! De första två veckorna av en graviditet har man nämligen inte befruktats ännu! 22/1 är TS sista menstruations första dag. Ägglossningen (dvs befruktningen) äger rum två veckor senare, dvs runt 5/2. Förstår du?


    Kan ha blandat detta ja. Men det siffrorna går ändå inte ihop. Om det var den 5 feb och otroheten ägde rum i slutet av feb.

    Men jag börjar hålla med om att detta är en riktig trolltård. Tråkigt att hålla på så när folk skriver och vill hjälpa. Datumen stämmer inte, hur kan man inte märka att man är gravid i dagens samhälle i vecka 17? Om detta mot förmodan är sant är det så extremt WT så jag mår illa. Fast om det är WT är det inte konstigt om person räknar fel och inte märker graviditeten. Hm...
  • Anonym (nnn)
    Anonym (Ni räknar som krattor!) skrev 2016-05-20 12:44:18 följande:

    Kan ha blandat detta ja. Men det siffrorna går ändå inte ihop. Om det var den 5 feb och otroheten ägde rum i slutet av feb.

    Men jag börjar hålla med om att detta är en riktig trolltård. Tråkigt att hålla på så när folk skriver och vill hjälpa. Datumen stämmer inte, hur kan man inte märka att man är gravid i dagens samhälle i vecka 17? Om detta mot förmodan är sant är det så extremt WT så jag mår illa. Fast om det är WT är det inte konstigt om person räknar fel och inte märker graviditeten. Hm...


    Hur vet du att otroheten ägde rum i slutet av februari? TS skriver att det var 3 månader sedan och det kan ju likaväl betyda 3 månader och 3 veckor sedan som exakt på dagen 3 månader.
  • Anonym (otroligt jobbig situation!)

    Hej TS!

    Du gjorde precis vad jag skulle göra om jag varit med om min man skulle vara otrogen. Precis så har jag tänkt att jag skulle göra... Det skulle vara lika och hämnas tillbaka. Däremot har man ju aldrig tänkt tanken att det kunde sluta på det där sättet.

    Fast beslutet att ta bort en frisk bebis i vecka 16. Det skulle jag inte klara av. Även om det inte är din sambos barn? Så är det ju ditt! Din sambo verkar inte vara speciellt mycket att ha eller lita på och män som en gång är otrogna är det oftast igen och igen och igen. Bebisen skulle stanna hos dig, du skulle se den växa upp och vet att du kommer vara en del av dennes liv.

    Skulle sambon bli tokig och hålla på strunta i honom. Vad är han att ha när han så lätt kunde kasta bort ert förhållande på 10 år för en flirt???

    Nej, skit i karln och längta tills lilla bebisen kommer i stället. Kanske är det någon som försöker säga dig något? Lämna honom...
    Har själv sett ett av mina barn i vecka 16 på ultraljud och det är ju en levande liten människa där, med fötter händer, allt! 2 veckor till och dom kan förmodligen se om det är en pojke eller flicka. Eller om du redan vet det? Nej behåll TS, gör inte ett beslut du kommer ångra dig resten av ditt liv. Du har ju redan sett din bebis!

    Sen kan jag nästan lova dig en sak! Man ångrar aldrig att man fått barn, däremot är det väldigt många som ångrar att dom tagit bort ett.

    Lyckas till TS!

  • Anonym (Leif)

    Svaret är väl superenkelt? Att frågan ens behöver ställas...

  • Rakad Apa
    Anonym (Humpe) skrev 2016-05-20 08:15:23 följande:

    Fast det hela beror ju på att TS sambo var otrogen.


    Är ju knappast hans fel att hon är på tjocken.
    ?Livet är för viktigt för att tas på allvar.? - Oscar Wilde
Svar på tråden Hämnd som gick fel, väldigt fel...