Forum Känsliga rummet Styvförälder
  • Eveyn
    Eveyn
    190 svar
    Citera Visa endast Anmäl

    Pappas fru tror att hon är inbjuden!

    Min pappa är omgift sedan en massa år med en kvinna som alltid ogillat hans barn, mig, min syster och bror. Pappa flyttade till hennes stad när jag var omkring 15 år och därefter glesades vår kontakt ut. De var ofta "upptagna" de helger vi skulle komma, och när vi kom så var nya frun otrevlig och snorkig mot oss. Vi var aldrig medbjudna på resor och annat som de gjorde. Hon var alltid noga med att poängtera att vi inte tillhörde hennes familj.

    Nu i vuxen ålder har jag mycket sparsam kontakt med både pappa och hans nya fru. Pappa och frun har ofta varit upprörda över det, tyckt att vi är bortskämda, att vi borde hälsa på dem och uppföra oss. De vill utåt hålla bilden av den lyckliga familjen och att pappa och frun är så förträffliga. På trettonhelgen har de alltid en bjudning dit vi förväntas komma, och d¨å också förväntas spela med i charaden om att vi är en familj. Hela tillställningen är väldigt obehaglig, men vi syskon brukar åka dit, hålla god min och sen ses vi knappt mer under resten av året. Eftersom alla vi syskon har det rätt bra i livet med fina jobb och bra karriärer har det blivit lite mer intressant för pappas fru att ha oss i familjen, så hon kan glida lite på vår framgång. Men vi är mindre än måttlig intresserade tillbaka. 

    I år fyller i alla fall jag och syrran (tvillingar) jämnt och har planerat att hyra ett stort hus i Sydfrankrike och bjuda familjen dit i två veckor i sommar. Det blir min, syrrans och brorsans familjer och mamma och mammas man. Mammas man har alltid gillat oss och sett oss som sin familj, vi alla syskon har en egen relation med honom oavsett mamma, och jag skulle helt klart umgås med honom även om han och mamma inte skulle vara gifta. 

    Jag och syrran pratade lite om det här under pappas trettondgagsgrej, inte högt till alla, utan mellan oss. Men pappa hörde och började fråga om det. Så vi nämnde att vi skulle hyra hus och bjuda in till våran födelsedag. Jamen så kul, säger pappa då! Det tackar vi väl ja till direkt!! Och så vänder han sig till sin fru som står strax bredvid och berättar att de är bjudna till vår födelsedag i Sydfrankrike i sommar! Att viska hyra stort hus och allt.

    Jag och syrran blev helt stumma först, stirrade på varann. Jag kunde inte tro att det var sant. Hur kunde de tro att de var inbjudna? Att vi skulle vilja fira vår födelsedag med hans fru som alltid behandlat oss som skit. Som knappt ens brukar gratulera oss på födelsedagen, knappt svarar på tilltal när vi ses. Men nu passar det?

    Fan, nu måste vi komma på nåt sätt att säga att pappa och frun inte är medbjudna. Kanske pappa, men absolut inte frun. Det skulle bli så otrevligt om de kom, jag kan inte tänka mig ett värre scenario. Ska hon gå där och vara snorkig mot oss och mamma i två veckor på vår resa? Och att vi skulle bjuda henne på boende och allt? Jag står ut med henne max två timmar åt gången, max några gånger per år. Två veckor är helt otänkbart. Hjälp!

  • Svara i tråden
    Svar på tråden Pappas fru tror att hon är inbjuden!
  • Anonym (konflikträdd!?)
    Anonym (konfl­ikträd­d!?)
    #31
    Citera Visa endast Anmäl
    Eveyn skrev 2018-01-11 09:39:31 följande:
    Helt rätt, det blev konstigt, Vi borde sagt det direkt. Men både jag och syrran blev så ställda, och fann oss liksom inte. Det har väl också på nåt sätt med vår knepiga relation att göra. Vi har alltid varit i underläge gentemot pappa och hans fru. Fått vara där på nåder men ändå förväntats finnas där för att synas på deras fina fasad. Jag har aldrig haft ett ärlig samtal med pappa om hur han har behandlat mig. Jag har bara glidit ur bild och hållit mig undan alltmer genom åren. Kanske dags nu att ta bladet från munnen och låta honom och frun veta vad jag tycker.

    Vår bror som är lite yngre än mig och syrran har blivit ännu värre behandlad av frun. Hennes son och vår bror är lika gamla och de blev hela tiden jämförda med varandra, till brorsans nackdel. Han blev också tvinga att åka till dem längre, när jag och syrran slutat åka dit. Han säger att han inte följer med på resan om pappa och frun kommer. Fast de ska ju inte komma, vi ska bara se till att säga det.

    Mamma skrattade högt när hon fick höra det här. Typiskt dem, tyckte hon, de ser till att hålla sig framme när det vankas något fint och storstilat som de kan glassa med. 
    Vet du vad jag tycker? Jag tycker att du och dina syskon, eller du och din syster bara, ska bjuda ut din pappa på restaurang, uttryckligen utan fru, och ta snacket. Som det låter har ni haft en ganska dålig relation till er pappa, men det beror mycket på hans nya, som är den som ni inte gillar. Ni har ju varken valt henne eller har blodsband till henne, så ni är inte skyldiga henne något eller att försöka upprätthålla en god relation till henne. Skillnaden mot er far är att ni kanske skulle VILJA ha en god relation till honom??? Ta bladet från munnen och var ärlig, förklara att de inte är välkomna på resan och att det är p g a hans fru först och främst och hur hon behandlat er. Så får han reflektera över saken och själv bestämma vad han vill berätta för sin fru.

  • Colourfulrainbow
    Colour­fulrai­nbow
    #32
    Citera Visa endast Anmäl

    Jag tror det bästa är att inte bjuda varken er far eller hans fru. Tror det blir värre att bara bjuda med er far, han kommer säkert tjata ihjäl er om att ni ska bjuda frun också. Bättre att markera från början att ingen av dem är välkomna.

    Ta det i sms, och förklara att det inte var meningen att de skulle höra samtalet om Frankrike, och att det bara är de närmaste (där kan de få sig en känga) som ska följa med.

  • Anonym (Nina)
    Anonym (Nina)
    #33
    Citera Visa endast Anmäl

    Förstår att det är jobbigt, men det finns ju egentligen inget att vara rädd för. Du och din syster är ju vuxna sen länge, och ni träffar ju ändå inte er pappa. Ni har ju ingen bra kontant som det är. Tror ärligt talat inte att det här kommer göra det mycket värre.

    Skriv ett mail med syrran, se till att det är kort och inte går att missförstås, sen skickar ni bara. Skit i att svara om dom ringer efteråt. Låt dem sura. Ni har ju absolut ingen skyldighet att bjuda dem eller linda in sanningen, speciellt när dom bara bjöd in sig själva sådär och med tanke på hur dom behandlat er.

    Hoppas att ni får en trevlig födelsedag i Frankrike!

  • Eveyn
    Eveyn
    #34
    Citera Visa endast Anmäl
    Anonym (konflikträdd!?) skrev 2018-01-11 13:18:35 följande:
    Vet du vad jag tycker? Jag tycker att du och dina syskon, eller du och din syster bara, ska bjuda ut din pappa på restaurang, uttryckligen utan fru, och ta snacket. Som det låter har ni haft en ganska dålig relation till er pappa, men det beror mycket på hans nya, som är den som ni inte gillar. Ni har ju varken valt henne eller har blodsband till henne, så ni är inte skyldiga henne något eller att försöka upprätthålla en god relation till henne. Skillnaden mot er far är att ni kanske skulle VILJA ha en god relation till honom??? Ta bladet från munnen och var ärlig, förklara att de inte är välkomna på resan och att det är p g a hans fru först och främst och hur hon behandlat er. Så får han reflektera över saken och själv bestämma vad han vill berätta för sin fru.
    Det skulle kunna vara en bra idé, men jag undrar om det är det i vårt fall. Det känns som att sprickan är för djup mellan oss och vår pappa. Visst önskar jag att relationen med honom var bättre, men samtidigt är jag så besviken och arg på honom för hur han behandlat oss, och låtit sin fru behandla oss. ärligt talat fattar jag inte hur en förälder kan behandla sina barn på det sättet. Ännu mer tydligt har det blivit sen jag fick mina egna barn, aldrig skulle jag svika dem på det här sättet.

    Det är dessutom extremt svårt att få pappa på ensam hand. Hans fru ser till att vara närvarande alltid när pappa träffar sina barn. Hon verkar ha behov av att kontrollera vår relation, och pappa verkar ha behov av att ha henne vid sin sida alltid. Jag fattar inte det heller egentligen. Jag träffar många människor utan min man, vi har egna vänner, egna familjer och gör saker på egen hand. Men det går inte för sig för pappa, i alla fall inte när det gäller oss barn.

    Just nu lutar det åt att jag och syrran skriver ett gemensamt mail till pappa där vi förklarar att han och frun inte är medbjudna på resan, och i korta drag varför. Och sen får bollen ligga hos honom/dem om de vill diskutera mer eller komma med något svar. Det är kanske fegt, men det är nog vad vi förmår just i den här situationen.
  • Eveyn
    Eveyn
    #35
    Citera Visa endast Anmäl
    Anonym (Nina) skrev 2018-01-11 13:30:16 följande:

    Förstår att det är jobbigt, men det finns ju egentligen inget att vara rädd för. Du och din syster är ju vuxna sen länge, och ni träffar ju ändå inte er pappa. Ni har ju ingen bra kontant som det är. Tror ärligt talat inte att det här kommer göra det mycket värre.

    Skriv ett mail med syrran, se till att det är kort och inte går att missförstås, sen skickar ni bara. Skit i att svara om dom ringer efteråt. Låt dem sura. Ni har ju absolut ingen skyldighet att bjuda dem eller linda in sanningen, speciellt när dom bara bjöd in sig själva sådär och med tanke på hur dom behandlat er.

    Hoppas att ni får en trevlig födelsedag i Frankrike!


    Ja, visst är det konstigt? Att trots att vi är vuxna så har pappas reaktioner så stort inflytande på oss. Det säger en del om hur relationen varit. Liksom att vi hittills alltid infinner oss plikttroget på deras trettondagsmingel trots att ingen av oss barn egentligen vill komma. Men eftersom pappa mer eller mindre KRÄVER att vi ska komma så gör vi det. Jag tror att jag hittar mer och mer styrka inom mig nu, att säga ifrån om allt möjligt som gäller min pappa. 

    Vi kommer nog att göra precis så, skriva ett mail och så får de ta hand om sin besvikelse.
  • Stårschan
    Stårsc­han
    #36
    Citera Visa endast Anmäl
    Eveyn skrev 2018-01-11 13:37:43 följande:
    Ja, visst är det konstigt? Att trots att vi är vuxna så har pappas reaktioner så stort inflytande på oss. Det säger en del om hur relationen varit. Liksom att vi hittills alltid infinner oss plikttroget på deras trettondagsmingel trots att ingen av oss barn egentligen vill komma. Men eftersom pappa mer eller mindre KRÄVER att vi ska komma så gör vi det. Jag tror att jag hittar mer och mer styrka inom mig nu, att säga ifrån om allt möjligt som gäller min pappa. 

    Vi kommer nog att göra precis så, skriva ett mail och så får de ta hand om sin besvikelse.
    Gör så. Pappa har ju redan för länge sedan gjort sitt val i och med att den nya kvinnan alltid har varit viktigare än er barn. Han kan inte både äta kakan och ha den kvar. Tråkigt att han inte i tid lade ner lite kraft på att vårda relationerna med alla involverade. Man orkar inte curla otrevliga föräldrar hur länge som helst. Ni verkar äntligen ha nått fram till slutet. Förhoppningsvis kommer er markering att leda till något positivt.
  • Anonym (lll)
    Anonym (lll)
    #37
    Citera Visa endast Anmäl
    Eveyn skrev 2018-01-11 13:37:43 följande:
    Ja, visst är det konstigt? Att trots att vi är vuxna så har pappas reaktioner så stort inflytande på oss. Det säger en del om hur relationen varit. Liksom att vi hittills alltid infinner oss plikttroget på deras trettondagsmingel trots att ingen av oss barn egentligen vill komma. Men eftersom pappa mer eller mindre KRÄVER att vi ska komma så gör vi det. Jag tror att jag hittar mer och mer styrka inom mig nu, att säga ifrån om allt möjligt som gäller min pappa. 

    Vi kommer nog att göra precis så, skriva ett mail och så får de ta hand om sin besvikelse.
    Detta kan ju också göra så att ni kanske vill skippa de där traditionerna också. 
  • Anonym (Usch)
    Anonym (Usch)
    #38
    Citera Visa endast Anmäl

    Har inte läst vad alla andra svarat och går säkert mot strömmen nu, men när jag läser vad du skriver känner jag direkt hur du under hela uppväxten varit svartsjuk på din pappas fru, och i det stora hela handlar det om att DU inte accepterat henne.

    Att utesluta henne från inbjudan är riktigt fult, och jag hoppas verkligen att din pappa i te heller kommer om du framför detta.

    Skäms!!!!!

  • Anonym (Allis)
    Anonym (Allis­)
    #40
    Citera Visa endast Anmäl
    Anonym (Usch) skrev 2018-01-11 17:37:25 följande:

    Har inte läst vad alla andra svarat och går säkert mot strömmen nu, men när jag läser vad du skriver känner jag direkt hur du under hela uppväxten varit svartsjuk på din pappas fru, och i det stora hela handlar det om att DU inte accepterat henne.

    Att utesluta henne från inbjudan är riktigt fult, och jag hoppas verkligen att din pappa i te heller kommer om du framför detta.

    Skäms!!!!!


    Men varför ska vuxna människor tvunget umgås när alla bara är obekväma med det? Till vilken nytta? Varför är TS skyldig att tycka om en person som hon inte är släkt med om de är tre syskon som alla tycker samma, att de inte får någon respekt av personen? Om det bara vore ett barn är en sak, men alla tre är ju eniga utifrån vad TS skriver?

    TS vill ju inte att pappan ska komma heller vad det verkar så det är inget etikettsbrott på det viset (att bjuda en av ett par), bara en rätt tydlig markering.

    Sen vet jag att det där blir knepigare när föräldrar åldras, de flesta vill inte bryta och förlora en förälder till döden utan att vara sams. Men det finns också de som är bekväma med det beslutet och på det hela mår bättre av det.

    TS vad skulle hända om du tog timeout från din pappa ett år? Skulle dina syskon göra detsamma eller hade de stannat kvar och gått på de obekväma träffarna tror du? 
Svara i tråden
Svar på tråden Pappas fru tror att hon är inbjuden!

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2024 - All rights reserved       Modern Women Media Sweden AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies