hippiegirl skrev 2009-04-29 12:30:59 följande:
Pyret - Jag och min mamma har haft en väldigt komplicerad relation, speciellt efter uteslutningen. Men det har blivit bättre de senare 2 åren. Vi undviker ämnen som kan uppröra oss båda och jag är nöjd med det. Vi bor en bit från varandra, så vi träffas kanske 2 ggr om året och talar sporadiskt i telefon. Men jag har några fina vänner och en underbar sambo och familj, så jag trivs med livet!Mommi - Även om jag var starkt troende när jag var liten så kände jag många gånger att det var fel väg för mig. Jag ifrågasatte mycket ju äldre jag blev, men fick inga tillfredställande svar och det gjorde att jag började tvivla mer och mer. Jag fick höra många gånger att man inte ska ifrågasätta det som vi fick lära oss, man skulle bara ta det som sanning. Jag gifte mig med en "broder" när jag var 18 år, fast jag insåg att det var helt fel av mig. Men jag hade det jobbigt hemma och ville bara hitta en väg därifrån. Nåt jag verkligen ångrar idag, dels för min egen del men mycket för hans del också. Han älskade mig på riktigt och jag svek honom verkligen när jag ett år senare berättade att jag skulle flytta från honom och tog ut skiljsmässa. Samtidigt som jag gjorde det, tog jag beslutet som jag skulle gjort för längesen, att lämna församlingen. Eftersom jag inte ångrade "mina synder" så blev jag utesluten i april-99.Jag har inte ångrat mitt beslut en enda gång. Det har varit och är fortfarande känslomässigt jobbigt att man inte har kontakt med släkten, som man hade nära relationer till när man växte upp. Men jag har min egen väg att gå, och tyvärr accepteras inte det. Jag vill ha ärlighet och kärlek i mitt liv, inte falska dunkar i ryggen för att man tror på samma sak.
oki dåfärstår jag .
kontigt att man itne ska ifråga sätta.
jag ifrågastätter allt för att förstå varför det är så. inom isalm får man ifråga sätta allt förutom gus existens och om det fanns nått innan gud.
men allt annat är tillåtet att ifrågasätta då det finns alltid ett svar.
får man inte ifråga sätta så början man så klart undra om det är sant eller inte.
som islam ex är jag övertygad om att det är sant då jag kan ifrågasätta vad som helst (förutom om guds existens)angående det som trå i koranen och det finns svar och jag får svar och ingen är rädd att man ska ställa en fråga utan att det ska finnas en logisk förklaring., och har ex inte imamen ellern någon kunig svaret på min fråga så gör dem det dem kan för att ta reda på varför det är så så att jag får ett svar , jag nöjer mig absolut inte med svaret ja det står i koranen så då måste det vara sant. jag måste ifråga sätta och måste få en förklaring varför det str som det står och varför saker är som dem är för att förtå , och jag måste juh förstå för att tro och måste förstå för att känna mig säker på det jag tror på .
så jag kan förstå att du slutade tro om du inte fick bra svar.