Här kan vi fortsätta diskutera Anna Wahlgrens tryckpress och hennes övriga metoder.

I know your feeling! Tycker det är något bland det värsta jag läst. MEN.. Tycker samtidigt att det är intressant att diskutera.

Jag trode ju att om man brinner för något och vill lära ut så kan man också tala för sin sak utan att komma med kränkningar, nedlåtanden osv. Tyvärr så var jag med i diskussionen då "slasktratten" gjordes på AW forumet, och där någon stans insåg jag att tron på det man lär ut kan inte vara så stor, hade man haft en stark stabilt tänk så hade man inte vart så rädd att bemöta negativ kritik. Och det är ju av kritik alla företag utvecklas (ja AW metoderna är ett företag, det tjänas pengar på det.) FL utvecklas dagligen utifrån kritik av medlemmarna, AW borde även förstå hur pass viktigt det är att ta del och bemöta kritik på ett moget sätt. Är man ett offentligt annsikte så har man dessutom större ansvar att visa en mogen sida. Tänk om kungen skulle dra ner brallorna och visa röven när alla ska hylla honom? Man förväntar sig ett moget bemötande av en offentlig person så enkelt är det. AW valde själv rollen som barn guru, lösningen till trötta föräldrar som tappat kontrollen. Då har hon även iom att hon tagit på sig kappan tagit på sig rollen att bemöta all form av kritik. Visst vi ska alla leva i någon Tomas deleva tänk med ljus, kärlek frid och fan och hans moster MEN om vi inte lär oss att alla är vi individer och alla kan inte älska alla aå tappar man respekt för mänskligheten. Den respekten har AW tappat sedan långt tbx och istället för rakryggad säga: Fine jag gillar inte dig så går hon till värsta lunar beteendet. Jag har läst, jag har grunnat och jag har läst ännu mera, jag är en person som suger i mig och har nu lusläst ris som ros. Jag kan egentligen endast ta ställning till vad jag skall välja att utföra för metod men jag har även en medmänsklig skyldighet här i världen, när ett barn utsätts för kränkning och möjlig misshandel så måste jag som vuxen säga stopp. Det är min skyldighet gentemot framtidens vuxna, det är allas skyldighet... Likt pedofilen som försvarar sitt beteende försvarar AW anhängarna "tryckpressen"; "solfjädern" ner bajsade blöjor och ja......... ni vet. Likt alkolisten som försvarar flaskan, så försvarar AW anhängarna (nu pratar jag inte om de som tar lite russin här å där.) denna vanvård. För det handlar om ett oaceptabelt sjukt beteende. Att öht låta en 6 årig utåt agerande flicka få möjligheten att utföra det AW beskrivit i boken är totalt oansvarigt av vuxna. Att flickan sedan får tag på en förskärare och dessutom lyckas få tag i en bäbis och ska kasta över balkongen får mig att undra: Vart fanns de vuxna? Hur kan man lägga ansvaret på en 6 årig flicka som uppenbart var så trasig, förvirrad? Och vart finns det vuxna förnuftet när man försvarar sin brist av uppsikt med att vid första bästa ensamma tillfälle med flickan ta stryptag, hota och skrämma till tystnad? Jag kan inte låta bli att må väldigt illa och jag drömmer om att få en debatt med Anna själv angående hennes tänk. Jag vill inte debatera med hennes svans, hennes underhuggare för det är inte svansen som satt "läran" i verk. Det är AW själv som utformat den och lär ut den. Att man gömmer sig bakom en svans istället för att själv stå för det man gör visar även det på en omognad. Vågar man inte stå för sina handlingar och åsikter så ska man inte heller utbrista dom högt. Att ta bort filmen från sidan, bevisar bara att man vill dölja saker som folk reagerar på. Då är man inte trygg i sitt utlärande. Kanske allt bottnar i en obearbetad barndom, kanske ........ ja vad vet jag, jag är bara en mamma som känner ansvar för andras barns mående i utsatta situationer. Och jag är känd för att ha en stor tolerans, större än de flestas men AW´s metoder fick min tolerans att försvinna. Det är dags att stoppa handlingarna, det är dags att rädda de "nästan barn" som riskerar att utsättas för denna kränkning. Bäbisar ska inte ligga med bajsblöjor för det är "vargtimmen", bäbisar är individer och vi formar dom redan dag 1 till det dom blir som vuxna.

Borde hon inte vara stolt över det hon gör, Anna? Står hon inte för det hon predikar? Nä, vi andra hoppas att det är HON som blir polisanmäld och inte "den som la ut klippet".

Det är är ju en både intressant, frustrerande och upprörande diskussion på många sätt. Men om jag för en stund lämnar de hemska filmklippen därhän och försöker titta på debatten lite analyserande så finns det ju en massa svårigheter i en sån här känslofylld debatt/diskussion. Alla har sitt eget framför ögonen och det är lätt att förblindas av det och inte bry sig om eller inte se vilka grundantaganden den man uppfattar som motståndare har. Man kanske inte heller ser sina egna grundantaganden. Så jag måste ställa några frågor om era grundantaganden alla SHN-anhängare. Eller AW-försvarare? Varför just AW försvaras så är något som blir obegripligt för mig. Sätter man likhetstecken mellan henne och sin egen kompetens som förälder? Dvs att om hon är dålig och man lyssnat på något hon sagt så är man själv dålig? Även människor som är grymma, i vissa avseenden sadisktiska osv (pratar nu ej specifikt om AW) kan ju säga bra saker eller saker som det ligger _något_ i. Visst finns det delar av AWs budskap som inte behöver vara dåliga _beroende på vad man tolkar in i det_. För det är ju det som är det svåra - vad läser man in i det man hör? Även om man tjusas av rutin och trygghet osv så förstår jag inte varför man inte tar avstånd från att låta barn ligga i bajsiga blöjor, att mötas av beteende enligt en färdigskriven manual när de signallerar att de vill något osv. Menar ni som gillar SHN verkligen HELA paketet? Bajsblöjor, blåmärken, fasthållning? Jag ser inget konstigt i att försöka ha övergripande rutiner för ungefär hur och när man lägger sina barn. Däremot går det helt på tvärs mot mina grundantaganden att små barn kan lära sig trygghet genom att indirekt kunna avläsa att mammas och pappas val att stanna i ett annat rum skulle betyda att allt är lugnt och att man kan vara trygg. Hur ska barnet veta det. Så fungerar inte små barn. Inte vuxna heller faktiskt. Vi är sprungna ur ett liv i grupp. Vi söker trygghet och bekräftelse i att vara med varandra. Inte stå utanför. Tror ni tvärtom? Att om ni satt i ett plan som hotade att störta/läste varje dag om hur svininfluensan drar närmare dvs började känna stor oro - att ni skulle lugnas av att mamma/pappa/sambo eller kollega vägrade prata om det, tittade bort ? Att ni när bomberna faller helst ligger i ett eget skyddsrum? Eller har ni som grundantagande att barn är av särskild sort? Att de funkar helt annorlunda? Att just barns behov av trygghet tillfredställs genom att vara ensamma (trots att de ju ännu inte har överblick, kan lugna sig själva med rationella erfarenhetsbaserade argument)? När blir de i så fall människor som fungerar som vi? Eller ser ni faktiskt inte att barnen lämnas ensamma? Att barnen i sambande med läggning, matning osv betraktas som manipulativa köttklumpar som måste tryckas ner, lära sig klara sig själva eller hållas fast så de inte kan röra sig och få en flaska intryckt i munnen och ett bortvänt ansikte (det var ett minst lika horriblet filmklipp som tryckpressen). Vad ska barn få välja? Ingenting? Är de bara små illvilliga kravmaskiner? Vilka är era grundantaganden? Och är ni så säkra på att AW har sett ljuset? För hon tar ju inte sin utgångspunkt i forskning direkt.

Det borde vara av intresse att barnet ni alla bekymrar er över inte öht lidit någon skada? Eller? Fast det är klart, då faller ju polisnmälan och det är ju inte så intressant för det betyder ju att både ni och den gode Lars har fel. Oj oj, bäst att ignorera.

Nu kan det ju vara så att denna kurare har svarat fel..men är det bara jag som tycker att detta svaret är högst märkligt? "Det här kommer att ge med sig bara ni har attityden av självklarhet.Det är jättebra att ni ha skrattet till gonattet, helst ända ner i sängen. Det kan ju vara så att hon är fasligt trött nu oxå när hon börjat att sova bättre,så att det är därför hon verkar nedstämd på dagarna."

Seriöst? Finns det fortfarande A.W trådar vid liv på FL? Har inte varit så värst aktiv de senaste 4 åren men det är skönt att se att allt är precis som vanligt Hipp hurra för utvecklingen! Vi använde oss av SHN och kommer att köra samma med lillebror, när han väl kommer ut. Vill inte ha barn i den egna sängen utan de ska få lära sig att somna i sina egna sängar så tidigt som möjligt. Jag har en helt ovetenskaplig fråga som bottnar i genuin nyfikenhet... Jag vet att det finns tusentals olika "metoder" både gällande barnuppfostran och hunduppfostran (japp jag ser klarar likeheter i de båda). De finns även massor med olika personlighetstyper så jag antar att man tar sig an det man trivs med. Vi är inte särskilt sjåpiga och det skulle aldrig falla mig in att låta ömkande om min son gör sig illa eller blir rädd. Han kan få kramas om han så vill men det blir inget ojjande utan vi siktar mer in oss på att kontrollera graden av skadan och sedan raskt gå vidare till något annat. Samma sak med en hudn som är rädd/orolig man bekräftar inte oron genom att "trösta" utan man ger stöd. Nu till frågan. Kan det vara så att vi som uppskattat SHN eller 5-MM i regel är av denna personlighetstyp? Dvs. vi stöttar men sjåpar inte? Kanske inte, men så har jag alltid trott...