• Vad är det för "krterier" som gäller för att soc ska ta ens barn ?

    Tor 14 maj 2009 13:49 Läst 3064 gånger Totalt 73 svar
    Tor 14 maj 2009 13:49

    Mina tonåringar strular till det hela tiden och jag är så himla rädd att soc ska tycka att jag brister som förälder och ta mina barn ifrån mig. Jag har efter en depression dessutom inte orkat hålla städat hemma så skulle dom göra ett hembesök så skulle dom kanske tycka att jag har förstökigt. Jag har inte smutsigt, men stökigt. Vårt hem utgör alltså inte en hälsofara.
    Vår ekonomi tillåter inte ett större boende än vad vi har idag, så det är bara de två största (tonåringarna) som har egna rum, annars delar barnen två och två och vi vuxna sover i vardagsrummet. Är det ett krav att barnen ska ha egna rum?

    Finns det "kriterier" eller regler för när soc tar barnen? Man läser ju skräckexempel och skulle soc ta mina barn så vet jag med all säkerhet att då är mitt liv slut. Då orkar jag inte leva mer. Dom är anledningen till att jag kliver upp på morgonen och min största glädje i livet.

    Hos Prisjakt jämför du pris på barnprodukter!
  • Anonym (lisa)
    Visa endast
    Ons 20 maj 2009 11:04 #61
    sasssyy skrev 2009-05-20 10:37:13 följande:
    flera av de länkar som har skickats har en annan sanning också.. jag känner till 3-4 av fallen och har sett dem på nära håll så att säga och kan säga att SOC GJORDE RÄTT! ! !De kanske strulade lite.. krånglade lite, men i mina ögon så väntade de bra länge innan något gjordes i flera av fallen.Sen måste vi tänka på att de fall som tas upp i pressen är de som har föräldrar som kan gapa högst med ... de föräldrar som är NÖJDA med de instanser som soc gjort hörs aldrig,... de föräldrar som är tacksamma för att soc gjort ingripande hörs aldrig, de föräldrar som i efterhand insett att de inte var lämpade föräldrar hörs aldrig, de föräldrar som bett soc om hjälp och klarat skivan till slut med hjälp och stöd från soc hörs aldrig så jag kan inte ge massa länkar till artiklar om dem.Sluta skrämma folk som vill be om hjälp.. stötta istället.
    Det är väl inte så konstigt att det är dem som blivit illa behandlade och fått sina liv förstörda som hörs mest?? Förstår inte varför du ens kommenterar en sån självklar sak?
    Om jag bryter armen och söker läkarhjälp så finns det ingen som helst anledning att kontakta media när min arm har läkt. Om jag däremot bryter armen och söker läkarhjälp och de gör ett misstag så jag får amputera hela armen så finns det anledning att kontakta media för att de ska upplysa allmänheten om hur illa det kan gå om man hamnar hos en inkompetent läkare med undermålig utbildning till exempel.
  • Anonym (Lärar­e)
    Visa endast
    Ons 20 maj 2009 11:10 #62

    Jag tror att hon menar att i antalen fall i media kan verka många men att de kanske bara utgör några få procent av alla fall som soc. tar sig an. D.v.s. att de flesta (mer än 95%?) är fall som fallit ut väl och därför inte kontaktar media.

    Ungefär som att krisreportagen om skolan visar en skrämmande bild om trivsel etc. men när föräldrar fyller i enkäter om sitt barns skola är en övervägande del mycket nöjda med den. Konstigt va?

  • sasssy­y
    Visa endast
    Ons 20 maj 2009 11:19 #63

    Anonym (lisa) skrev 2009-05-20 11:04:57 följande:


    Det är väl inte så konstigt att det är dem som blivit illa behandlade och fått sina liv förstörda som hörs mest?? Förstår inte varför du ens kommenterar en sån självklar sak? Om jag bryter armen och söker läkarhjälp så finns det ingen som helst anledning att kontakta media när min arm har läkt. Om jag däremot bryter armen och söker läkarhjälp och de gör ett misstag så jag får amputera hela armen så finns det anledning att kontakta media för att de ska upplysa allmänheten om hur illa det kan gå om man hamnar hos en inkompetent läkare med undermålig utbildning till exempel.
    Om du inte ens förstår varför jag kommenterar en så "själklar sak" kanske du ska tänka efter vad den här debatten går ut på.
    Uppenbarligen så finns det folk här som blivit dåligt behandlade (i deras egen tanke) av soc och som därmed vill "ropa varg" till alla andra, när en berättelse alltid har minst tre sanningar, en för var sida som är inblandad och en för de som står utanför och ser på.

    Om man får sitt barn omhändertaget är det en skymf mot en som förälder, man känner sig misslyckad och man fajtar tillbaka med allt vad man är värd utan att ens snudda vid tanken att soc kanske sett något som man själv inte ser, eftersom man har någon form av problematik, det behöver inte ens vara en diagnos eller ett missbruk utan bara problem att se saker för vad de är...
    ALLA (med få undandtag) som fått sina barn under LVU skriker om att de inte gjort fel... en del får med sig press och media som ser sin chans att få ett sensationsreportage och att sälja lösnummer. Vi måste ha i huvudet att INGEN tidning bryr sig om något annat än att sälja, och denna typ av sensationer säljer just pga det finns folk som genast hänger på utan att ens försöka se andra sidan. Och eftersom som har sekretess och därmed inte får lägga ut akter i media ens om de inblandade säger okej, de får inte kommentera enskilda fall pga lagen och därmed har pressen guldläge då de står oemotsagda
  • sasssy­y
    Visa endast
    Ons 20 maj 2009 11:21 #64

    den som är utredd kan avsäga sig sekretessen.. dvs att jag som förälder är okej med att pressen lägger ut MIN akt.. men soc kan inte bryta det och besvara det som sägs i akten....oavsett vad den fria personen säger

  • snöbeb­is
    Visa endast
    Ons 20 maj 2009 15:41 #65

    Anonym (lisa) skrev 2009-05-20 10:22:01 följande:


    Äh..... det där "funkar" inte. Finns många många familjer som skriftligen har avsagt sig sekretessen just för att de vill ha ett svar från soc som kan återges till allmänheten. Trots att soc inte ens kan skylla på sekretessen så avstår dem från att uttala sig - man kan ju undra varför???Förstår att du blir osäker ts. Men faktum är att man tar en stooooor risk när man kontaktar soc och personligen skulle jag aldrig råda någon att göra det.Sök hjälp på annat håll är mitt råd.
    Jag har kollat några av de där artiklarna och det finns ju en hel del att ifrågasätta även om man inte är socialassistent själv. För det första är flera anonyma (liksom här), vilket minskar trovärdigheten´. Sedan är det bara deras sida av saken man får höra. Vissa påstår t.o.m. att de blivit utredda helt utan anledning (liksom ett par i denna tråd)! Som om soss bara genom någon slags elak slump valt ut dem att trakassera - inte så trovärdigt...
  • Ons 20 maj 2009 15:55 #66

    Jag sökte hjälp för min son när situationen var ohållbar här hemma.
    Min erfarenhet är att soc kan vara helt fantastiska. Jag fick precis det stödet som jag behövde, kände att jag kunde bolla mina problem med dem och få de redskapen jag behövde för att få vår tillvaro att fungera.

    Jag mådde också väldigt dåligt just då och gick i samtalsterapi med depression.
    Hemma var det kaos och jag fick sällan städat....detta pratade vi om också, och jag fick tips och råd hur jag skulle minska kaoset hemma. Delvis påverkade ju våran kaotiska hemmamiljö sonens hälsa.

    Det var aldrig tal om att de skulle omhänderta sonen eller göra någon utredning, jag hade ju själv sökt hjälp.....det påpekade de ofta att det var starkt av mig att själv söka hjälp hos dem och att de fall där de får rycka in oftast handlar om en förälder som inte vågat/velat be om hjälp i tid eller där föräldern inte insett problemen.

  • Anonym (lisa)
    Visa endast
    Ons 20 maj 2009 16:09 #67
    Anonym skrev 2009-05-20 15:55:54 följande:
    Jag sökte hjälp för min son när situationen var ohållbar här hemma.Min erfarenhet är att soc kan vara helt fantastiska. Jag fick precis det stödet som jag behövde, kände att jag kunde bolla mina problem med dem och få de redskapen jag behövde för att få vår tillvaro att fungera.Jag mådde också väldigt dåligt just då och gick i samtalsterapi med depression.Hemma var det kaos och jag fick sällan städat....detta pratade vi om också, och jag fick tips och råd hur jag skulle minska kaoset hemma. Delvis påverkade ju våran kaotiska hemmamiljö sonens hälsa.Det var aldrig tal om att de skulle omhänderta sonen eller göra någon utredning, jag hade ju själv sökt hjälp.....det påpekade de ofta att det var starkt av mig att själv söka hjälp hos dem och att de fall där de får rycka in oftast handlar om en förälder som inte vågat/velat be om hjälp i tid eller där föräldern inte insett problemen.
    Vad menar du egentligen? Soc gör INGENTING utan att först göra en utredning!
    Det är genom utredningen de beslutar vilka hjälpinsatser din familj kan behöva.
    Så detta tror jag tyvärr inte alls på!
  • sasssy­y
    Visa endast
    Ons 20 maj 2009 16:37 #68

    Anonym (lisa) skrev 2009-05-20 16:09:10 följande:


    Vad menar du egentligen? Soc gör INGENTING utan att först göra en utredning! Det är genom utredningen de beslutar vilka hjälpinsatser din familj kan behöva. Så detta tror jag tyvärr inte alls på!
    Jag tror att det handlar om ett missförstånd om vad en utredning ÄR. Som utredningar framställs här är utredningar något förnedrande och rotande i privatlivet medans min uppfattning om en utredning (och jag har varit med om tre st personligen) är att man samtalar med tjänstemän/kvinnor om sin situation, de talar ev med andra som möter barnet i vardagen tex förskolor skolor och sen fattar man ett beslut om det behövs insatser. Om man sammarbetar så blir det ju inte värre än så, om man motsätter sig så drar det hela ut på tiden och utredningen blir en större maskin.
  • Ons 20 maj 2009 17:10 #69
    sasssyy skrev 2009-05-20 16:37:01 följande:
    Anonym (lisa) skrev 2009-05-20 16:09:10 följande:
    Jag tror att det handlar om ett missförstånd om vad en utredning ÄR. Som utredningar framställs här är utredningar något förnedrande och rotande i privatlivet medans min uppfattning om en utredning (och jag har varit med om tre st personligen) är att man samtalar med tjänstemän/kvinnor om sin situation, de talar ev med andra som möter barnet i vardagen tex förskolor skolor och sen fattar man ett beslut om det behövs insatser. Om man sammarbetar så blir det ju inte värre än så, om man motsätter sig så drar det hela ut på tiden och utredningen blir en större maskin.
    Jag samarbetade då under utredningen, men likt förbannat blev jag jävligt illa behandlad och dem tog även mina barn ifrån mig.
  • sasssy­y
    Visa endast
    Ons 20 maj 2009 17:20 #70
    Anonym skrev 2009-05-20 17:10:24 följande:
    Jag samarbetade då under utredningen, men likt förbannat blev jag jävligt illa behandlad och dem tog även mina barn ifrån mig.
    ja men då fanns det säkert något under utredningen som gjorde att de ansåg att det fanns orsak till detta...
  • Ons 27 maj 2009 11:23 #71
    Anonym (lisa) skrev 2009-05-20 16:09:10 följande:
    Vad menar du egentligen? Soc gör INGENTING utan att först göra en utredning! Det är genom utredningen de beslutar vilka hjälpinsatser din familj kan behöva. Så detta tror jag tyvärr inte alls på!
    Det var jag som skrev inlägg 66 som du ifrågasatte.

    Det jag menar är är att de inte startade någon utredning om min lämplighet eller huruvuda sonen fungerade hemma, utan de lyssnade på vad jag sade och hjälpte mig med det jag bad om hjälp med.
    Sedan ställde de ju motfrågor för att få en bild av hur de skulle kunna hjälpa oss. Men det var ju jag som var där frivilligt. Ville jag inte ha mer hjälp så var det bara för mig att återgå till vårt liv.
    Det var ju jag som behövde få hjälp med hur jag skulle hantera situationen för att hela familjen skulle må bra.
  • Anonym (lisa)
    Visa endast
    Ons 27 maj 2009 14:31 #72
    Anonym skrev 2009-05-27 11:23:54 följande:
    Det var jag som skrev inlägg 66 som du ifrågasatte.Det jag menar är är att de inte startade någon utredning om min lämplighet eller huruvuda sonen fungerade hemma, utan de lyssnade på vad jag sade och hjälpte mig med det jag bad om hjälp med.Sedan ställde de ju motfrågor för att få en bild av hur de skulle kunna hjälpa oss. Men det var ju jag som var där frivilligt. Ville jag inte ha mer hjälp så var det bara för mig att återgå till vårt liv. Det var ju jag som behövde få hjälp med hur jag skulle hantera situationen för att hela familjen skulle må bra.
    Du har nog missuppfattat situationen helt och hållet. Soc arbetar inte på det sätt som du försöker beskriva.
    Men det gör inget - så länge både du och barnen mår bra idag så spelar resten ingen roll.
  • Tor 28 maj 2009 01:06 #73
    Anonym (lisa) skrev 2009-05-20 10:22:01 följande:
    Men faktum är att man tar en stooooor risk när man kontaktar soc och personligen skulle jag aldrig råda någon att göra det. Sök hjälp på annat håll är mitt råd.
    Var då?
Svara i tråden
Logga in
Bli medlem
Skapa en ny tråd
Ändra kategori Skriver i kategorin: Känsliga rummet

Innehåll

Annat innehåll

Dagens fråga

Spelar du på spel, skrapar lotter eller satsar på hästar?

Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.