• Anonym

    Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?

    Sitter här sömnlös och med panikkänslor på grund av ett besök hos barnmorska på Ofeliamottagningen tidigt imorse.

    Ändå sedan jag först fick reda på att jag var gravid och vid varje besök hos barnmorska, mvc-läkare etc har jag förklarat att jag inte klarar av/tänker föda vaginalt - att enda alternativet för mig är kejsarsnitt. Jag har sagt ett antal gånger att inget annat är tänkbart och att jag hellre genomgår ytterligare en abort (första aborten gjordes när jag var mycket yngre på grund av att de sa till mig att jag inte kunde välja att få ett snitt) än föder vaginalt.

    Både min barnmorska och mvc läkare har lugnat mig och sagt att jag absolut inte ska oroa mig, om jag känner så starkt för detta så kommer det inte alls vara några problem att få ett planerat kejsarsnitt. Ingen fara alls, det här löser vi sa min läkare och skickade en remiss för mig till ofelia när jag var i vecka 13.

    Från att ha varit smått hysterisk och inte kunnat vara det minsta glad över graviditeten så lugnade jag ner mig och började njuta. Liksom sådär stråla som de säger att man ska göra. Idag när jag är i vecka 21 så kom jag till mitt möte, ganska oförberedd då jag antog att det var mer som en formalitet för att godkänna kejsarsnittet.

    Istället lyssnar barnmorskan på min historia och jag berättar varför jag inte klarar av att föda vaginalt och får helt plötsligt kommentaren. "Nej, det där är absolut inget skäl till att bevilja kejsarsnitt! Det kommer inte att gå."

    Jag är helt knäckt, jag vet inte vad jag ska ta mig till. Har spenderat timmar hyperventilerandes och störtgråtandes. Jag förstår inte HUR kan de komma på en sån här grej NU när det inte längre går att avbryta graviditeten? Är det något slags elakt skämt? Imorgon är jag i vecka 22 då man inte ens med särskilda skäl får göra abort.

    Jag ångrar nu att jag inte satt mig in i det här mer, jag ångrar att jag inte stressade remissen som gick till ofelia. Jag förstår ingenting, vet inte hur det blev såhär. Jag har aldrig fött barn innan och min förlossningsrädsla är kanske inte av den vanligare sorten "det gör nog ont" utan beror på tidigare övergrepp och smärta/panik/ångest i samband med dessa.

    Nu, när jag tänker efter märker jag att jag inte har den minsta aning om hur det här egentligen går till, jag har bara blint trott att bms och läkares lugnande ord har varit någon slags garanti. Finns det någonting jag kan göra, någonstans att överklaga? Vad har en barnmorska (hur mycket specialist hon än må vara) för rätt att säga till mig att jag till 99%chans inte kan få kejsarsnitt efter att ha träffat mig en gång i tjugo minuter?

    Finns det någon som har erfarenhet av sånt här? Vad ska jag göra?

  • Svar på tråden Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?
  • Meowth
    Anonym skrev 2012-04-08 21:05:40 följande:
    livet. Hon verkar ju närmast apatisk eftersom hon inte får kejsarsnitt som hon vill ha. I första hand hoppas man ju hon får det men om hon nu inte skulle få det så är det u viktigt att hon kommer ur den här apatin hon befinner sig i. På vilket sätt tror du då dina somedagsprofetior skulle hjälpa henne?
    Hon kanske får moroten som behövs för att använda besvikelsen till att kämpa, bara hon ger sig själv tid att andas. Hon kanske finner styrkan att kämpa för sin rätt att bestämma över sin egen kropp?
    It takes backbone to lead the life you want
  • Anonym
    Meowth skrev 2012-04-08 21:20:09 följande:
    Hennes rädsla grundar sig ju i något och jag antar att det inte är din statistik eller din drömomgivning hon hade närmast i åtanke. Tror du inte förlossningsrädda redan är väl medvetna om riskerna och därför är rädslan än värre?
    Sen hade du väldigt vackra siffror på hur bra förlossningarna i Sverige slutar.
    Hennes rädsla grundar sig i tidigare övergrepp, står det ju. Alltså hon är inte rädd för själva smärtan egentligen eller för dessa risker som folk påtalar här i tråden attt det finns.

    Hon är skräckslagen inför det faktum att smärtan kommer att påminna henne om övergreppet. Tror ni verkligen det blir bättre att folk kommer och säger till henne: Ja du har rätt det är som ett övergrepp. Det är mycket opsykologiskt att göra på det viset. Hon behöver få veta att det för de flesta inte känns som ett övergrepp och att personalen kommer ta hennes oro på allvar. De som söker sig till detta yrke är professionella, sedan finns det ju undantag men man behöver ju inte måla fan på väggen innan man vet hur det kommer att bli liksom.
  • PinglanGbg

    Du har fel. Alla förlossningsskador uppkommer inte direkt efter förlossningen. Inkontinens beror på försvagade muskler i underlivet och det får man i samband med en förlossning. Så de som inte fött vaginalt är inte lika svaga i bäckenboten. Träning hjälper förstås.

  • Meowth
    Anonym skrev 2012-04-08 21:27:10 följande:
    Hennes rädsla grundar sig i tidigare övergrepp, står det ju. Alltså hon är inte rädd för själva smärtan egentligen eller för dessa risker som folk påtalar här i tråden attt det finns.

    Hon är skräckslagen inför det faktum att smärtan kommer att påminna henne om övergreppet. Tror ni verkligen det blir bättre att folk kommer och säger till henne: Ja du har rätt det är som ett övergrepp. Det är mycket opsykologiskt att göra på det viset. Hon behöver få veta att det för de flesta inte känns som ett övergrepp och att personalen kommer ta hennes oro på allvar. De som söker sig till detta yrke är professionella, sedan finns det ju undantag men man behöver ju inte måla fan på väggen innan man vet hur det kommer att bli liksom.
    Ok då har jag inte engagerat mig tillräckligt, men jag antar ändå någonstans att man är mer informerad än vad andra tror kring en förlossning och dess förlopp, speciellt efter någon traumatisk händelse, tex övergrepp eller annan nära anhörig eller väninna som har haft en tuff förlossning. Jag tror inte det är bra heller att vara för klämkäck utan istället vara ärlig om riskerna.
    Alla har inte tilltron till vården. Du skriver själv att för de flesta känns det inte som ett övergrepp? Hon har ju helt kallt inga garantier, hur många Aurorasamtal hon än går på, om hon inte får igenom sitt snitt som hon så innerligt önskar.
    It takes backbone to lead the life you want
  • modestyclara

    begär ett nytt möte med någon annan? byt sjukhus? be om läkarremiss via ditt mvc? finns massor att göra än och du har gott om tid på dig. Ta det lugnt och fundera över om du inte uttryckte dig tillräckligt tydligt på ditt möte eller om du helt enkelt träffade en idiot?

  • Anonym (snittad mamma)
    PinglanGbg skrev 2012-04-08 21:27:32 följande:
    Du har fel. Alla förlossningsskador uppkommer inte direkt efter förlossningen. Inkontinens beror på försvagade muskler i underlivet och det får man i samband med en förlossning. Så de som inte fött vaginalt är inte lika svaga i bäckenboten. Träning hjälper förstås.

    det där stämmer inte, alla blir töjda under graviditeten även de som snittas. Om än inte lika mycket som de som genomg¨år en vaginal förlossning. Jag har aldrig tidigare haft urinläckage när jag hostat, men fick det efter första barnet. Och jag är snittad!
  • Essien
    Anonym skrev 2012-04-08 21:05:40 följande:
    Du har löst en massa studier säger du? Ja då undrar jag varför det fortfarande är så i Sverige att till och med läkare och forskare rekomenderar vaginal förlossning i första hand om det strider mot deras forskningsrön? Jag vet att kejsarsnitt är mycket säkra i Sverige, men jag vet också att vaginala förlossningar också är det. Sluta sprid skräckpropaganda. jag har fött flera barn som sagt och det har inte hänt något med min kropp, på grund av förlossningen och ingen jag känner har heller haft några problem. De flesta talar om sin förlossing med lycka i blicken ska jag säga dig. Du har antingen haft väldig otur och varit med om en riktig skräckförlossning eller så har du inte fött alls. Men dra inte dina egna erfarenheter över andra så är du snäll. TS är redan i kris situaton här och behöver stöd och uppmuntran, inte behöver hon någon som säger till henne att hon kommer att genomleva nära döden upplevelse eller bli skadad för livet. Hon verkar ju närmast apatisk eftersom hon inte får kejsarsnitt som hon vill ha. I första hand hoppas man ju hon får det men om hon nu inte skulle få det så är det u viktigt att hon kommer ur den här apatin hon befinner sig i. På vilket sätt tror du då dina somedagsprofetior skulle hjälpa henne?

    Av kostnadsskäl lilla du. Säg inte att du inte kommit på det än?
  • Essien
    Anonym skrev 2012-04-08 21:21:16 följande:
    Men man föder ju inte med urinröret Inkontinens är åldersrelaterat. Både män och kvinnor drabbas av detta på ålderns hösrt pga att muskulaturen runt urinröret blir svagare, liksom alla andra muskler man har i kroppen. Hade det varit en förlossningsskada hade det mörkts direkt efter förlossningen.

    Men herregud så korkat. Du tror alltså att uti röret funkar bra trots trasiga och tänjda muskler i underlivet?? Vilken sten bor du under? Min syrras förlossningsskada sket dom i i fem år. Då först erkände dom sitt fel och försökte halvhjärtat lappa ihop lite. Min syster är 26. Kallar du henne gammal??
  • Anonym
    Meowth skrev 2012-04-08 21:40:00 följande:
    Ok då har jag inte engagerat mig tillräckligt, men jag antar ändå någonstans att man är mer informerad än vad andra tror kring en förlossning och dess förlopp, speciellt efter någon traumatisk händelse, tex övergrepp eller annan nära anhörig eller väninna som har haft en tuff förlossning. Jag tror inte det är bra heller att vara för klämkäck utan istället vara ärlig om riskerna.
    Alla har inte tilltron till vården. Du skriver själv att för de flesta känns det inte som ett övergrepp? Hon har ju helt kallt inga garantier, hur många Aurorasamtal hon än går på, om hon inte får igenom sitt snitt som hon så innerligt önskar.
    Men man har ju inga garantier för att det ska gå bra, vad man än väljer att göra. Visst kan en vaginal förlossning kännas som ett övergrepp, men det kan även ett kejsarsnitt göra. Även om man väljer kejsarsnitt så finns inge hundraprocentiga garantier för att något inte kan gå fel. Det gör det inte för vaginala förlossningar eller kejsarsnitt heller. Inte någonstans inom vården finns 100 % garantier även om jag förstår man skulle vilja ha det.

    jag gjorde tex ögonlaser, jag var skräckslagen innan och läkarna garanetarde mig att inget kunde gå fel. Allt gick bra för mig, men för min vän fick hon försämrad syn av en ögonlaser, trots att de sagt att det var 100 % att allt skulle gå bra. Så man kan aldrig veta. Det finns risker i allt. Det enda man kan göra om man vill vara trygg är ju att undersöka sannolikhet och statistik när det gäller olika bahenlingar och se vad som passar en själv bäst.

    I TS fall skulle ju ett kejsarsnitt passa bättre, på grund at hennes rädsla. Du skriver att alla inte har tilltro till vården. Det håller jag med om, och bara det faktum att TS inte själv har medbestämmanderätt över sin förlossning gör ju att hennes tilltro skadas ytterligare redan innan själva förlossningen liksom. Det är hemskt, men jag menar nu är det ju som det är. Om hon nu skulle tvingas till en vaginal förlossning så vore ju det ultimata om hon blir av med sin rädsla, för annars kan det gå riktigt fel pga rädslan, och då blir det ännu värre.

    Det är därför jag menar att kommentarer som att det är skithemskt att föda osv, bara gör att hon blir räddare än nödvändigt, vilket i sin tur kan medföra att det fakstiskt blir ökad risk vid hennes förlossning. Om folk som skriver här bara ökar på hennes rädsla så kan de faktiskt orsaka stor skada vid hennes förlossning. Det är inte bra.
  • Anonym
    Essien skrev 2012-04-09 10:26:18 följande:
    Men herregud så korkat. Du tror alltså att uti röret funkar bra trots trasiga och tänjda muskler i underlivet?? Vilken sten bor du under? Min syrras förlossningsskada sket dom i i fem år. Då först erkände dom sitt fel och försökte halvhjärtat lappa ihop lite. Min syster är 26. Kallar du henne gammal??
    Vart någonstans har du läst att det bara är gamla som får inkontinens. Jag skriver att om man är ung och får det så kans det bero på förlossningsskada, men är man gammal och får det så kan det mycket gärna bero på ålder. I din systers fall lär det ju inte bero på ålder liksom, utan på hennes förlossningsskada. Medans om man får det som 90-åring lär det ju definitivt inte vara en förlossningsskada för jag har då aldrig hört om någon så gammal som fött barn.
Svar på tråden Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?