En intressant artikel som alla bör läsa! Statistiken har tidigare sagt att 3-4 % drabbas av en sfinkterruptur, men enligt en ny undersökning drabbas så många som 10 % av en sfinkterruptur, 50 % blir aldrig återställda efter en sådan här skada. Vem vågar föda barn idag undrar jag?
http://politikerbloggen.tv4.se/2012/12/10/var-tionde-mamma-skadas-allvarligt-vid-forlossningen/
Ja det finns sjukgymnaster som är specialiserade på gynekologiska besvär. Dessa är nästan alltid knutna till sjukhusens gynekologiska kliniker dit det alltså krävs remiss för att få komma. Dessa har bl.a. tillgång till utrustning med elektroder för att mer precist kunna mäta i vilka muskler eventuella försvagningar sitter och kan på så sätt bl.a hjälpa kvinnor till mer effektiv träning samt kunna se vilka andra åtgärder som kan hjälpa. Läs t.ex om hur de arbetar på Bäckenbottencentrum på Danderyd.
Det jag främst efterlyser när det gäller kvinnor som får SR är bättre rutinmässig eftervård. Idag ser rutinerna likadana ut oavsett om du får skador eller ej och det tycker jag inte är rimligt. Jag tycker inte att kvinnor som får besvär ska behöva slåss för hjälp.
Aha nu förstår jag bättre! Ja då tycker även jag att det är katastrof att man inte erbjuds bättre hjälp. Och självklart skulle ALLA som får skador erbjudas remiss till gynekologisk sjukgymnast!
Någon som att koll på hur det ser ut privat? Kan man få en operation pga inkontinens tex? Vad kostar det ungefär? Jag är inkontinent efter min första förlossning och skulle vilja åtgärda det efter att jag fött barn nr 2. (Bf i mars)
på förlossningen frågade man mig efter förlossningen hur det hade gått?
jag svarade - åt helvete.. det var det värsta jag varit med om...
dom sa "men nu är det över"
det var inte alls över det var då helvetet började..
hörde hur dom frågade någon annan hur har det gått?
hon- jo det gick bra
dom- men vad skönt berätta hur gick förlossningen då? gick det snabbt? osv osv
så jävla dåligt när INGEN vill höra en dålig historie inte ens dom på bb och jag mådde skit och behövde stöd...
Jag födde på ett av de sjukhus i Sverige som har lägst procent sf och andra förlossningskomplikationer. Där har de tagit lärdom av de finska metoderna vad jag förstått och personalen är mkt välutbildad.
Jag kände mig 100% säker, slappnade av och följde barnmorskans instruktioner som jag skulle. Jag nojjade innan för att spricka och bm försäkrade "vi har väldigt bra rutiner för sånt, det händer ytterst sällan". Och det gjorde det inte med mig heller. Fick inte en skråma. Var helt som vanligt där nere efter en dryg vecka.
Men då tog jag hand om mig under graviditeten, tränade och åt genomtänkt, mitt barn var normalstort/litet.
Att mammor med grav övervikt och utan varken grundkondition eller muskulatur får problem ser jag som rätt ...förutsägbart. DET om något är väldigt onaturligt. Att ta smärtstillande läkemedel som manipulerar upplevelsen av värkar och smärta kan jag också tänka mig gör att risken för komplikationer ökar.
Med detta i bagaget kommer jag ALDRIG välja kejsarsnitt vid eventuell nästa förlossning.