Han kräver analsex för att förlåta ett snedsteg..

Ett ganska pragmatiskt uttalande från mig. Hade du varit min fru så hade inte ens velat ha sex med dig igen och i synnerhet inte analsex. Att han berättat för barnen är jag kluven till, men man vet inte hur det gick till när han berättade barn är väldigt bra på att läsa in när föräldrar är ledsna så det har kommit fram på det viset, vad är alternativet att han skulle ljuga för dem?

Läser din ts som ett klart försök att få medlidande för ditt beteende, du har klantat till det rejält en otrohet är ett stort klavertramp, det kan inte förminskas eller bortförklaras, jag som person hade inte förlåtit dig överhuvudtaget. Jag hade bett dig flytta fortare än snabbt.

Sen blir jag också imponerad av att du inte är säker på hur många gånger ni hade sex 4 eller 5 gånger? det var liksom inte bara en grej på fyllan på personalfesten. Du trampade inte i klaveret bara en gång utan 4 eller 5.

Jag har full förståelse för att han känner sig sviken, sen kan jag tycka att hans krav är lite skumt men det är hans sätt att gå vidare. Så frågan är väl mer hur långt är du beredd att satsa på ert förhållande?

Får en känsla av att din älskare dumpat dig så du har inte den reträtt chansen längre, gräset var inte grönare på andra sidan och nu står du där med skägget i brevlådan. 

Sen undrar jag hur sex 4-5 gånger blir ett snedsteg???

Kan hålla med om att kravet med analsex känns märkligt. Jag hade bett henne lämna fortare än en löning.

Har skrivit det innan, hur gör man ett snedsteg en 4-5 gånger?

var var hennes tanke på barnen när hon 4 eller 5 gånger har sex med en annan man? 

Sen undrar jag också varför barnen inte skall veta vad som hänt? som många skriver barn är inte dumma de märker av sådant här. Vi valde att inte berätta för barnen men det slog bakut ändå för innan vi ens hade flyttat isär så hade mitt ex presenterat sin älskare för barnen. Ni kan tänka er hur barnen reagerade, de blev förbannade på oss för att vi inte berättat vad som hänt, de vände sin mor ryggen och ville inte ha någon kontakt med henne.

Som jag sagt innan hade inte velat fortsätta dela mitt liv med en kvinna som betet sig så som du, jag förstår inte hans vilja att ta dig i analen hade inte velat ta i dig med tång. Du hade inte sex med din älskare en gång utan 4 eller 5 du är inte ens säker på hur många gånger det var. Gör din familj en tjänst eller rättare sagt barnen skilj dig, detta förhållande har inte en chans att överleva inte med all terapi i världen. 

Så att berätta sanningen för barnen är lägre än att vara otrogen? som jag skrev innan vi valde att inte berätta för barnen det blev kaos när det kom fram vad mamma gjort. Barnen ifrågasatte vårt agerande med att inte berätta. I vårt fall så var det lite annorlunda eftersom att hon valde att fortsätta sin relation med sin älskare. Men oavsett vad så förtjänar barnen sanningen oavsett om det är mannen eller kvinnan som är otrogen.

Så det är konstigt att barnen blir arga på sin mamma för att hon har gjort ett val som äventyrar familjen en 4-5 gånger? 

Nä jag skrev inte att sagt att otrohet är okej men du sa att det var lägre av mannen att barnen fick reda på sanningen än att hon var otrogen.

Jag agerade neutralt i min situation det blev kaos ändå. Oavsett hur du agerar i sådan här situation så blir det kaos, men sanningen är alltid bättre än en vit lögn eller att hålla sig neutral.

Ja barnen är förbannade på henne med all rätt anser jag hon har äventyrat sin familj med sitt snedsteg en 4-5 gånger eller hur?

Sen håller jag med om att kräva analsex bara är patetiskt om det hade varit jag så hade jag inte tagit i henne med tång någon gång mer i mitt liv, och ja jag kan säga så för jag har varit i den situationen.

Min erfarenhet är att sanningen alltid är det bästa. Sanningen här är att kvinnan har varit otrogen. Hon har valt att äventyra familjen, hon har gjort ett val inte bara en gång utan 4-5 gånger. 

Barnen är en del av familjen eller hur? alltså så har de all rätt att veta varför föräldrarna bråkar eller inte är som de brukar vara mot varandra. 

Har du varit i sådan här situation? Jag har jag var neutral jag kastade inte skit på mitt ex. Barnen förstod och det slog bakut fullständigt när de fick reda på vad som hänt av mamma och det hon gjort, de blev förbannade på mig för att jag inte berättat sanningen för dem och de var i den ålderns som TS barn är i. Så är det något jag lärt mig så är det att sanningen alltid är det bästa alternativet oavsett om man skall separera eller inte.

Men vi kan j vara överens om att vi inte är överens :) det finns inga facit i sådana här situationer.

Sen ifrågasätter jag om denna TS är sann men det är en annan sak har varit intressant att följa diskussionen

Givetvis så behöver man inte i detalj förklara att mamma har haft analsex och en massa andra saker. Vilket jag inte tror att Ts man har gjort i heller. Jag tycker att det var det, man får ta konsekvenserna av sitt agerande. 

Jag har varit i en snarlik situation inget jag önskar min värsta ovän. Sveket man upplever går inte av för hackor. Sen skulle jag aldrig ställa ett sådant imbicillt ultimatum som mannen i fråga här har gjort. Det är bara löjligt och omoget det håller jag fullständigt med om.

Givetvis så skall barnen få veta att de vuxnas agerande inte har något med barnen att göra, det är inte deras fel, barn är väldigt "bra" på att ta på sig skulden när föräldrar bråkar. 

Ja förvisso inget på denna sidan förvånar en längre :)

Som jag sagt innan jag har erfarenhet av att inte berätta och det slog bakut fullständigt med en massa anklagelser från barnen om varför vi inte berättat osv. De har ingen kontakt med sin mamma idag och en av anledningarna är att hon inte berättade anledningen. De blev förbannade på mig med anledningen samma där att jag inte berättade anledningen till vår skillsmässa vilket var otrohet.

Sen återigen jag håller fullständigt med om att man inte behöver dra alla detaljer om vad man gjort när man varit otrogen vilka sexuella positioner osv givetvis.

Och återigen jag tycker att mannens krav är helt uppåt väggarna, jag hade aldrig velat ta i henne med tång igen vilket jag inte gjorde med mitt ex.

Jag tycker inte att hon utstrålar någon direkt ånger det är min tolkning hon är mer fokuserad på att hon skall få ha analsex för att rädda äktenskapet. Hade hon känt ånger så hade hon varit ärlig med barnen och tagit konsekvenserna av sitt/sina snedsteg vilket inte bara var en gång utan 4-5.

Som jag ser det och tolkar TS så ångrar hon inte sig ett dugg utan drar på sig en offerkofta och gömmer sig bakom att mannen berättat och hans ultimatum vilket hon som jag uppfattar det är värre än hennes otrohet. Men som sagt det är min tolkning.

Absolut är det så alla är vi olika och alla hanterar vi situationer på olika vis. Jag kan bara utgå ifrån hur mina barn hanterade vår situation. Givetvis så handlar det också om hur man lägger fram det, som jag skrev innan så tycker jag att om hon verkligen ångrade sig så hade det varit hon som berättat för barnen.

Det gör vi säkert jag läser det på ett vis med de erfarenheter jag har och du på ditt sätt.

Tack äntligen en som förstår men som du skriver du har också varit i samma sits, jag valde dock att inte säga något och det tog hus i helsicke när barnen fick reda på det. Mamman har ingen kontakt med barnen idag en av de stora anledningarna till det är att hon inte ville skulle berätta jag höll tyst

Nä jag håller man skall inte lära sina barn att ljuga.

Nä jag tror inte i heller att det går att rädda, jag personligen tycker att mannens krav är patetiskt. Jag hade inte velat ta i henne med tång ens.

Det kallas att ta konsekvenserna av sitt agerande. Skall man lära sina barn att ljuga? skall man undanhålla sanningen från barn bara för att ? Jag är inte mycket för vita lögner, som sagt mina barn fick reda på sanningen efter ett litet tag då tog det hus i helsicke som jag skrivit så där en tio gånger nu. 

Ja jag tycker på fullaste allvar att barnen skall få veta varför föräldrarna skall skiljas. Oavsett anledning. Sen behöver inte barn få reda på alla de smaskiga detaljerna.

 

Det är väl klart att barnen lider mest men skall man skydda mammans agerande med att inte berätta vad som hänt? Det är väl klart att det är en lögn om man inte berättar vad som hänt om barnet frågar? 

Så gjorde vi och det kostade min fd fru sina barn de blev skogstokiga för att de inte fått reda på sanning från början. Idag så har de ingen kontakt med henne. Hon är inget barn hon är 14 år. 

Så man skyddar barnen med en lögn? vad lär man sina barn då? Barnen kanske tror att det beror på dem att föräldrarna bråkar? Sen är tjejen 14 år hennes förebild har svikit henne men det är bättre att ljuga så att när det kommer fram senare i livet för sanningen kommer alltid fram så har hon levt med en lögn? vad gör man om pappan blir "boven" i dramat skall man fortsätta ljuga då?

Vilka andra alternativ talar du om terapi, stoppa huvudet i sanden? även när barnen förstår att något är fel? en tonåring är inte som mindre barn. Jag kan inte tycka att jag speciellt enkelspårig i min situation jag gjorde som du har föreslagit, jag höll käften om anledningen till att det var kaos mellan mitt ex och mig. Våra tonårsbarn reagerade med att bli utåtagerande mot oss och krävde svar, fortfarande höll jag tyst. Till slut så fick mitt ex berätta varför för tonåringarna krävde det, då tog det hus i helvete. Men är inte en oualad sanning detsamma som en lögn? 

Jag kan lova att jag svalde en massa prestige i mitt fall, då gällde det inte ett snedsteg som 4-5 gånger utan minst två års otrohet.

Då tolkar jag som att du menar att det är okej att ljuga för dina barn för att de skall må bra?

Det kan finnas många anledningar till att man tycker att gräset är grönare på andra sidan, konsekvensen av det för mitt ex var att hon förlorade 4 barn. Som fortfarande anser att de inte har någon mamma.

Jag har tilldags datum inte sagt ett ont ord om henne till mina barn, men att inte berätta sanningen från början var värre för mina tonårsbarn än att de hade fått reda på sanningen från början. Enligt vad de säger. 

Barnen är gamla nog att bestämma själv, de anser inte att otroheten är det värsta utan lögnen som drogs för att dölja vad som hänt. Det är det värsta för dem.

Jag tycker att de skall ha kontakt med sin mamma, det är deras mamma men de vill inte och jag kommer aldrig att tvinga dem till. Skulle alla aldrig falla mig in.

Ja de betraktar sig som moderslösa, inte på grund av otroheten utan på grund av lögnerna.

Jag tror efter egna erfarenheter att dina råd kan slå tillbaka mycket mer på mamman än vad sanning kan göra efter egna erfarenheter. Jag vill bara fråga du behöver inte svara men har du erfarenheter av att vara i sådan här situation?

Jag vill bara poängtera att jag inte är för att de skall ha analsex inte för något i världen. Jag tror inte att detta äktenskap har något som helst chans att överleva inte när det ställs krav som det presenteras i Ts. Vill bara förtydlga.

Det är helt fritt för dig att tycka det. Jag tycker ju givetvis något annat. Vi valde att inte dra in tonåringarna men de drog sig in själv genom att de är tänkande och tyckande människor. De är så pass intelligenta att de fattar vad som pågår. Men om man då i den situationen fortsätter att ljuga så målar man in sig i ett hörn och till slut så kommer man inte ut.

Nä det tycker jag inte det är, inte någonstans, alla barn behöver sina föräldrar båda två. Jag tycker det är djupt tragiskt att det blivit som det blivit. Sen har det hänt en massa andra saker med som jag inte orkar ta upp här men nä jag gottar mig inte ett dugg faktiskt.

Litet slag under bältet det uttlandet men men....

Men vad är det om det inte är en lögn att inte berätta sanningen. Om du har tänkande intelligenta individer i din omgivning som inte är små barn utan tonåringar som faktiskt förväntas kunna tänka och skall utvecklas till individer.

Då säger jag det igen om det handlar om mindre barn så håller jag med dig till viss del. Men om det handlar om tonåringar så det en helt annan sak.