14, gravid vill behålla men alla är emot det

Jag tror att alla är emot det, för att de är äldre och "vet bättre". Det är ju aldrig kul att höra, men de som är äldre har varit med och förstår konsekvensen av att skaffa barn så tidigt, mycket bättre än dig.

Dessutom, eftersom du är så ung, innebär det att du kommer vilja göra annat än att byta blöjor och torka spya, och vem blir det då som gör det? Jo, dina föräldrar, mor-far föräldrar och andra som är nära.

Jag hoppas du tar ett beslut som du inte ångrar. Själv gjorde jag en abort när jag var 17 och kände då att jag var för ung. Hade inte gått klart skolan och hade så mycket jag ville hinna göra först.

Nu får ni väl ge Er sluta med era äckliga dumma kommentarer!! O ni ska föreställa föräldrar! Skämmas är vad ni birde göra!! Denna flicka söker hjälp och råd inte dumma kommentarer

Klart hon kan bli mamma om hon vill!! Man kan visst få en framtid! Känner flerastycken som fått barn vid väldigt ung ålder och ändå tagit studenten o fått det bra! Klart hon kan om hon vill!! Visst hon får leva på bidrag i början men hon kan ändå plugga ta studenten och få ett bra jobb och en bra framtid för både henne och barnet!

Så nu räcker det väl med dumma komentarer! Jag tror hon fattat vad ett barn kräver och istället nu behöver stöd och råd inga dumma komentarer från folk

Barn är gulligt, ja det vet vi ju alla men det är inte bara gulligt utan ett heltidsjobb!
Jag ville ha barn när jag var ung, fick ett missfall när jag var 19år på tvillingar i vecka 8.
Jag var väldigt lessen och den killen jag var med struntade i det hela trots att han redan var två barns far.
Väntade enda till jag träffade den rätta och blev mamma när jag var 24år, första barnet en helt underbar pojke som efter 3 dagar låg på barnintensiven och var svårt hjärtsjuk och läkarna visste inte om han skulle överleva.
När grabben var 9 dagar gammal flögs han i kuvös till Lunds us för hjärtoperation och vi fick bila ner i över 4 timmar då vi inte fick vara med i flygambulansen.
Grabben opererades i hjärtat när han var 10 dagar gammal och hjärtat var stort som en 5krona.
Jag och sambon var livrädda hela vägen och först när vår pojk var 2 1/2 vecka fick vi hem honom och det blev otalet mycket läkarbesök efter det.
När grabben var 3 månader slutade han att utvecklas och allt rasade samman igen.
Våran son har ett stort hjärtfel opererat 2ggr och kommer att bli fler + att han har måttlig utvecklingsstörning och kan inte prata alls trots att han nu är 8år.

Vi fick även en dotter för fyra år sen med epilepsi och utvecklingsstörning.

Vi båda är fullt friska så detta kan hända vem som helst, tänk om ditt barn inte är så där perfekt som du tänk dig, det kräver då mycket träning för att barnen ska lära sig något, och tåååålamod, sömnlösa nätter, akutbesök på sjukhus då barnet är i nöd.

Alla barn födds inte friska och pigga och då måste man vara beredd på allt som behövs, kan säga att våra barn har fortfarande ingen diagnos efter 8år.

Men man kan inte alltid utgå ifrån "realistiska" 

Kanske det realistiska i fallet är att hon gör aborten för att hon känner sig så tvungen. Att hon blir "pushad in i det". Och hamnar i en djup depression i flera år. 

Jag hade aldrig någonsin gjort en abort (jag är inte religiös). 

Man kan få stöd. 
Man kan få stöd av olika myndigheter (samhället) och enligt TS så kan hon få stöd av sin bror. Det är 100% möjligt om man är mogen och villig att växa upp tidigt. Finns fördelar med att inte vara 35 när man får barn. Man är piggare och friskare.

TILL TS: Vill du ha barnet - kan du älska barnet- är du villig att växa upp och mogna för din bebis skull .... då borde du behålla det. SKIT I ANDRA! Om din pojkvän säger så till dig "gör abort inom två veckor". Då är han förmodligen ingen bra pojkvän och ingen bra pappa heller. 

Många moralkärringar på FL!  Och när jag skriver så är jag bara ärlig. 

 

Det är inte alltid bara så enkelt som de får det att låta att göra abort. Jag hade inte gjort det. Jag hade valt att kämpa istället! Då har man iallafall sitt barn kvar.

Har du läst vad hon skrivit? Hon kommer inte fortsätta studierna efter 9an....???

Vill skicka en kram till dig, din man och dina barn <3 starka ni är!

Ja det kan gå bra men det kan även gå väldigt väldigt fel! Vill man chansa och utsätta sitt barn för det? Nä det hade inte jag velat!!!

Kopplas inte soc in oxå om man är så ung?

@hatarmoralkärringar och @erro1109
Det kan ju vara så att det är ren och skär omtanke som gömmer sig bakom förmanande inlägg. Vi kanske vet hur det är att vara både 14, 20 och 30 och vi vet hur resan dit ser ut, hur mkt man förändras och vi vet förmodligen oxå hur det är att vara föräldrar, och vad som väntar, därför skär det lite extra i hjärtat när en 14 åring hamnat i den här situationen. En 14 åring vars familj redan verkar ha kontakt med soc och där killen är lika ung och sviker. Kanske inte dom bästa förutsättningarna? Allt går inte "bara för att man verkligen vill" tyvärr är verkligheten mkt kallare och hårdare än så. Och nej jag är ingen avundsjuk, bitter kossa, varför skulle jag vara det? När jag fick barn runt 30 hade jag bott i London, pluggat i Australien, färdigutbildat mig, rest, bott ute i bushen i Indien, dejtat, festat, vart ihop med min sambo i 8 år, konmit igång med min karriär. Idag lever jag ett underbart liv, ett liv jag önskar TS. Det handlar inte om avundsjuka, det handlar om omtanke. Det enklare valet just nu är att behålla iom att just nu behöver TS inte göra nånting, bara behålla, men genom det väljer hon en helt annan väg i livet som kommer göra livet bra mkt tuffare. Jag önskar dig allt väl TS, fundera noga på vad du vill med ditt liv!

Det är ingen lätt sits, men det är inte omöjligt att behålla barnet. Om din pojkvän säger att du måste välja mellan honom och barnet så är han inte mycket att ha i alla fall! Det är du som ska leva med beslutet, låt dig inte pressas!

Som någon ovan räknade ut så kommer du ha ca 7500 kr att röra dig med. Det går att klara sig på det, speciellt om man bor hemma. Mycket grejer från Blocket och Second hand blir det.

När du varit mammaledig kan du återvända till skolan/gymnasiet och läsa klart. Barnet kan gå på dagis, precis som barnen till de yrkesarbetande mammorna. Du själv bor antagligen hemma tills du gått ut gymnasiet. Dina föräldrar har försörjningsansvar för dig tills du fyller 21 om du går i gymnasiet.

Vill du sedan plugga vidare går det att få extralån som förälder. Det blir inte fett, men det går. Barnet är då lite större så det är lite enklare.

Att slappa och åka på långa jorden runt-resor lär du få avstå. Liksom fyllor och överdrivet festande. Dina kompisar kommer snart att verka hopplöst omogna. Det är ett annat liv, kort sagt.

Vill du behålla kan du få stöd och information om den hjälp du kan få av samhället här:
www.jatilllivet.se/viewNavMenu.do

PS. Ta inte till dig av skitsnacket om att du kostar samhället pengar. ALLA föräldrapenningar kostar samhället pengar. Vissa har jobbat först och får pengarna sedan. Andra får pengarna först och kommer att jobba i många år efteråt.