• Anonym (Enkelt)

    Varför gör ni det så jävla omständigt?

    Jag har en fråga som jag har undrat över hur länge som helst och man ser trådar om överallt.
    Varför i hela friden gör ni nyblivna föräldrar allt så jävla svårt och omständigt?
    Helt ärligt så verkar det som att hela världen kretsar kring den nyblivna mamman och att allt är så jävla svårt jämt.

    Nej vi kan inte åka till svärföräldrarna för det är för långt och jag gillar inte dom. Nej dom kan inte åka hit för jag vill inte att någon annan håller i bebisen. Nej jag kan inte gå utanför dörren för bebisen behöver mamma och bara mamma. Vi har ju ett band från magen. Nej pappan får inte vara "barnvakt". Mamma mamma mammma mamma.
    Nej ingen får komma hit på minst 5 månader för vi måste få in rutiner, matningen är jobbig, vi sover dåligt osv osv osv.

    Jag tycker personligen att alla nyblivna föräldrar speciellt förstagångsföräldrar verkar tro att det är världens största grej att få barn och det ska göras så jävla omständigt som möjligt.

    Vi fick första besöket redan på bb. BB tar inte emot besök men vi gick ner till en lugn korridor och mötte dom. Gick jättebra.
    Sen när vi kom hem bodde en släkting till oss där 1 vecka för hon behövde sovplats. Gick också jättebra.

    Inga problem att hälsa på mina släktingar 3-4 timmar bort. Nej för vet ni vad. Man kan stanna på vägen. chockerande va?
    Gick lika bra att vara där som att vara hemma. Bebisen fick mat och sova ändå. Vår bebis fick både bröstmjölk och ersättning i början. Så nätterna då sov jag som mamma i alla fall 6-7 timmar i sträck och PAPPA tog sitt barn för vet ni vad? Pappa är ingen jävla barnvakt. Han är minst lika viktig som mamman och har lika stort ansvar.

    Vårt barn har fått precis lika mycket tid med mamma som med pappa innan han började jobba igen efter 8 veckor.

    Vi har lämnat iväg henne också. ibland 1 timme ibland 2 och några gånger en hel kväll så vi kunnat äta middag och gå på bio. Och det har gått hur bra som helst för farmor och farfar är fantastiska och hon älskar dom och har det jättebra där. För även om vi är föräldrar så är vi inte bara föräldrar utan vi är man och fru också och behöver egentid. Man slutar inte behöva egentid bara för att man blir förälder och det är INGET fel i att vilja ha det.

    Och nej man behöver inte sitta hemma första halvåret med sitt barn för att det finns baciller ute eller för att det är omständigt. Man tar med mat, blöjor ombyte och sen räcker det rätt långt.
    Man behöver inte göra ett helt företag av att åka någonstans bara för att man har ett barn.

    Och det kanske viktigaste utav allt. Barn ska INTE styra familjen. Klart man måste se till deras behov men man behöver inte ändra hela livet för att dom ska få som dom vill. för när dom föds är dom individer utan rutiner och utan speciella sätt att göra allt på. Och jag vet inte hur alla andra gör men vi har då i princip samma liv nu som innan för vår dotter hänger med på ALLT. Hon har anpassat sig efter hur vi lever och mår jättebra av att leva lika.
    Det är inga problem.

    Så kort sagt SLUTA GÖRA ALLT SVÅRARE ÄN VAD DET ÄR!!!

  • Svar på tråden Varför gör ni det så jävla omständigt?
  • Anonym (Linnea)

    Men, TS, du sitter väl inte och tror att det du läser på Familjeliv är representativt för all föräldrar i hela Sverige?
    Det har aldrig slagit dig att alla de som inte gnäller, och som inte tycker att det är så svårt, de har ju ingen anledning att skriva och söka stöd och hjälp, så de syns ju inte.
    Du ser ju bara de som skriver här, och så gör du det klassiska misstaget och tror att de på något sätt är representativa.

    För övrigt föredrar jag trådar där folk är oroliga och söker stöd än trådar som har startats bara för att gnälla på andra människors föräldraskap.
    Ödmjukhet, respekt och tolerans, TS, det gillar jag och det finner jag ingenstans  sin tråd.

  • Anonym (Rosa)

    Jag hade då inte någon som helst lust att flänga runt med en nyfödd bebis mitt i influensatider! Folk som var förkylda fick inte komma hit heller. Små bebisar är extra känsliga!

    Får man inte göra som man vill? Behöver du bry dig i hur andra sköter sina barn?

    Sköt dej själv och skit i andra!

  • Anonym (Enkelt)
    Anonym (omständligt) skrev 2015-01-30 11:05:59 följande:

    Nej, jag håller med dig.

    Men det heter omständligt.


    Haha tack. Jag funderade just på om det hette något annat då datorn tyckte det var fel. aldrig behövt skriva det ordet förut. Men då har jag lärt mig. Lite pinsamt måste jag medge ;)
  • Anonym (Enkelt)
    frökenelisabeth skrev 2015-01-30 11:09:26 följande:

    Barn får och bör styra familjen när de är spädbarn, jo. Inte när de blir äldre barn. 

    Det har aldrig slagit dig att barn är olika? Visst finns det föräldrar som kanske påverkar situationen med att vara nojiga, men faktum är att vissa förlossningar ÄR jobbigare än andra och kräver återhämtning, vissa bebisar är mer krävande än andra osv osv....

    Min bebis tokvägrade flaska det första året, så under tiden jag helammade var det ju inte bara att dra dit en barnvakt, eller lämpa över på pappan. 

    Du behöver skaffa lite perspektiv och ödmjukhet tror jag. 


    självklart är jag medveten om att alla är olika och det finns ju sådana situationer. Men det är många som GÖR det svårt. och i början är det så klart barnens behov som styr. det är inte riktigt så jag menade. behöver dom äta så behöver dom liksom och sova lika så.

    vad det gäller att bebisen inte tar flaskan så bör inte det spela någon roll vad det gäller pappans roll. Jag har helammat större delen av tiden då hon slutade få ersättning vid 1 månads ålder men pappan tog henne ofta ändå. jag matade ju när hon behövde. Samma sak hos svärföräldrarna när vi var där. dom hade henne och jag matade när det behövdes. väldigt enkelt.
  • Anonym (Enkelt)
    Anonym (mindre orolig) skrev 2015-01-30 11:14:45 följande:

    Som kvinna utan barn (men ser fram emot det i framtiden!) blir jag så glad att få läsa detta. Jag har det senaste halvåret börjat undra om jag verkligen vill ha barn pga alla trådar som dyker upp här. Som om livet tar slut och man inte kan göra något annat än att vara mamma när barnet kommit. Jag vill fortfarande vara jag och jag vill fortfarande ha den kärlek jag har för min sambo.

    Tack för en annorlunda tråd som fick mig att känna mig lugnare inför föräldraskapet.


    jag vet exakt vad du menar. Det som är så skönt är att både jag och min man har planerat för vårt barn och vi är helt 100 överens om hur vi vill ha det. Och som jag säger, vi har anpassat barnet efter vårt liv istället för att vi ska ändra hela vårt liv för en individ som egentligen inte kräver att vi gör det.

    Vi lever som vanligt och har gjort i princip hela tiden. Vi har med henne på det mesta men ändå så hinner vi med varandra och har våra dejter som vi alltid haft. bio, middag odyl.

    Vi hinner till och med med närheten. vilket många småbarnsföräldrar inte verkar göra. hur vi gör det? Vi kommer ihåg att vi inte bara är mamma och pappa. vi är så mycket mer.

    Lycka till när det är dags för dig också.
  • Anonym (Enkelt)
    Fröken K skrev 2015-01-30 11:17:22 följande:

    Skönt för dig att det funkar så bra för er! Skönt för någon annan att ni inte är regel och norm.

    Tro fasiken att det är speciellt med första barnet, i alla fall för de flesta, inget fel i det.


    självklart är det speciellt men man behöver inte göra det så jävla svårt för allt och alla runt om en.
  • Anonym (Enkelt)
    Petrol skrev 2015-01-30 11:15:02 följande:

    Jag har förvisso inte barn, men jag tror det finns två typer av personligheter,
    De som söker problem, och de som löser problem helt enkelt.

    Man får nog ta det som det kommer och lösa de problem som dyker upp längs vägen helt enkelt, gäller väl livet i stort kan jag tycka.


    håller helt med dig.
  • Anonym (Enkelt)
    Rosa Fluff skrev 2015-01-30 11:20:30 följande:

    Säger bara gratulerar till att du fått ett lätt barn.. Vänta tills du får ett barn som skriker så det kräks i bilen, skriker konstant i vagnen, skriker så fort du lägger ner den, skriker om du inte bär bär bär.

    Vägrar ersättning, vägrar napp, har magproblem så den vrider sig i smärtor, skrattar endast 4 ggr under första levnadsåret och dessutom lider av grav sömnstörning så under de första TVÅ åren vaknar barnet i snitt var 40 e minut HELA nätterna. Kom och säg något när du månad efter månad vaknat fram och tillbaka med ditt barn i sele för att han ska sova. Eller när du tvingas sitta ensam i ett släckt rum på julafton med tutten framne för att ditt barn åtminstone ska sova en 1,5 timme.

    När du får ett sånt barn kan du komma och prata om att man gör det svårare än det är.. Döm inte andra föräldrar för du har ingen aning om hur dom har det..


    jag har aldrig sagt att det inte finns undantag och det är väl klart att jag förstår att det inte går att leva efter det jag skrev i den situationen. Menar bara att vissa gör det så svårt för sig.
    som exemplen jag skrev. Men som sagt sjävklart vet jag att det finns undantag men din situation tror jag är rätt extrem och inte som var och varannan bebis är.

    Däremot så har vi också haft vår del utav skrik, magproblem (vilket hon hade första 4 månaderna) och vaknande på nätterna. MEN som sagt ditt var nog rätt extremt men menar bara att vi bara haft rosa fluffiga moln rakt igenom.
  • Anonym (Enkelt)
    Anonym (Lovle) skrev 2015-01-30 11:20:32 följande:

    Det är ju det här som blir resultatet när man lyckas få hela generationer med tjejer utan självförtroende. Dom blir veliga, ängsliga och har svårt att lösa problem.


    det stämmer nog rätt bra. Osäkerhet ligger i botten för mycket
  • Anonym (Enkelt)
    Studentpappa skrev 2015-01-30 11:24:45 följande:

    Inläggen på familjeliv är inte representativa för befolkningen i stort. Stackars Sverige om så hade varit fallet...


    jo det är ju en jävla tur men man ser många utav dom och många som stryker medhårs och tycker så synd om dom för att dom stackarna måste åka till svärföräldrarna när bebisen är 3 månader. ojojoj
Svar på tråden Varför gör ni det så jävla omständigt?