Solidaritet skrev 2015-05-08 09:33:21 följande:
Du tror inte att det kan vara så att den ordning vi har idag, där kvinnan i större utsträckning är betydligt mer hemma med barnen och mannen är den huvudsakliga försörjaren är djupt rotat i samhällsstrukturen och i människors beteenden?
Män har högre status i arbetslivet. De får sällan om inte aldrig frågan om de planerar att skaffa barn inom en när framtid vid en anställningsintervju, därför att arbetsgivaren räknar med att det inte kommer att påverka arbetet i någon större utsträckning. Den frågan vet jag ställs alltför ofta till kvinnor i fertil ålder. Det gör kvinnor mindre anställningsbara.
Dessa föreställningar är djupt rotade i vårt samhälle, och det tar tid att förändra en inarbetad struktur. Genom en jämställd föräldraförsäkring kommer kvinnor på sikt att uppnå högre status på arbetsmarknaden, och män kommer att ses som fullgoda föräldrar, något som också kommer att minska den tyngd som idag ligger på kvinnan i familjen, där hon bär ett stort ansvar för att barnen inte spenderar för mycket tid i barnomsorgen.
Jag vet inte hur jämförbart Island är med Sverige, något som måste tas hänsyn till. Är samhällsstrukturerna lika? Har vi jämförbar jämställdhet? Hur ser kvinnans position ut på arbetsmarknaden på Island? Innan jag drar några växlar på rapporterna från Island vill jag se hur det slår ut i Sverige. Det är inte nödvändigtvis så att vi möter ett likartat resultat.
Jag håller delvis med dig, delvis inte. Ja, det handlar om djupt rotade samhällsstrukturer men dessa handlar inte enbart eller huvudsakligen om vem som arbetar mest. Vi har en riktigt lång historia bakom oss där kvinnor och mödrar inom såväl lantbruket som industrin jobbat lika mycket som männen/papporna, men med lägre lön och sämre arbetsvillkor. Hemmafruarna är ju enbart en mycket kort parantes historiskt sett.
Jag arbetar i ett yrke som jag skulle säga helt ärligt är jämställt i mycket hög utsträckning. Arbetsgivaren blir glad när nya barn är på gång. På de arbetsplatser jag har arbetat så har både män och kvinnor varit föräldralediga mycket och jag har inte en enda kollega med små barn - vare sig de är män eller kvinnor - som inte jobbar deltid. Men det är som sagt inget karriärsyrke och det är inte särskilt högavlönat. Det är dessutom ett yrke som i hög utsträckning handlar om relationer och alla har ett ett genuint intresse av barn och förstå vikten av att ha just tid med sitt barn. Att man arbetar mer eller mindre är inget som påverkar löneutvecklingen i någon större utsträckning.
Inom yrken där det är just viktigt att arbeta så mycket som möjligt och ständigt vara tillgänglig för arbetsgivaren.....ja, där kommer ju den som kan arbeta mycket alltid att vara den som drar längsta strået. Är lösningen då där att alla föräldrar - kvinnor som män - arbetar så mycket som möjligt. Vem blir lidande? Och blir vi så mycket lyckligare av det? Jag är på gång att byta arbetsplats då vi flyttat. Jag kommer att tacka nej till en friskola där det underförstått förväntas att man arbetar långt mycket mer än vad läraruppdraget kräver. Jag är engagerad i mitt arbete, men det är inte min hobby. Det är oväsentligt om det skulle ge högre lön. Som barnlös, ung vuxen hade jag säkert nappat, men inte nu som trebarnsförälder. Det hade jag inte gjort om barnens pappa varit hemma samtidigt på heltid heller. Jag har helt enkelt andra prioriteringar.
Och nej, jag är faktiskt inte alls säker på att en individualiserad föräldraförsäkring skulle innebära några enorma skillnader på arbetsmarknaden. Det skulle kräva mycket mer styrning för att få effekt. Vem tror du är den som skulle vara hemma på heltid första tiden/året mest exempelvis? Det är ju just den tiden som man enligt studier VET är den som är avgörande för just positionen på arbetsmarknaden. Det handlar om något helt annat....som handlar om inställning. Manliga lärare kan vara föräldralediga mycket och arbeta deltid. Det är alltså inte något som ligger i den manliga genen på något vis. Det handlar inte heller om föräldraförsäkringens utformning, utan om andra faktorer på arbetsmarknaden. Och det är DET som är intressant och DÄR man ska sätta in insatser. Sedan är det nog svårt att komma ifrån konflikten föräldraskap - karriär, för dem som är intresserade av att göra just karriär (oavsett om man är man eller kvinna).
Frågan är enormt komplex och har otroligt svårt att förstå hur man kan tro att just en individualiserad föräldraförsäkring skulle få sådan enorm betydelse. Men det är jag
.
.