Butterflie skrev 2015-05-25 20:17:45 följande:
Som du skriver, svårt att inte bli involverad..
Bor ni ihop så ja då kommer det bli du som städar efter dem, tvättar deras kläder och lagar deras mat. Om de ramlar och slår sig ska du stå bredvid då och titta på? Om de en kväll bönar och ber om att du ska läsa en saga eller natta dem ska de få ett nej då? För självklart kommer sådant att ske och det vet du säkert också inte sant?!
Du har redan en gång varit en bonusmamma, då vet du också hur vardagen ser ut och även om pappan går med på detta nu så kommer det ändå sluta med att han begär att du finns där för det är det som är mest naturligt i ett familjeförhållande. Han vill leva ihop med dig, vilket betyder att han ser en framtid ihop, ett liv ihop där givetvis hans barn räknas in för honom. Jag vet inte hur det ser ut för andra men jag tror att hans förhoppningar är att du kommer att fatta tycke för barnen. Varför skulle du inte det i hans ögon? De är ju helt fantastiska enligt honom.
Varför måste det bli så?? Har under 7 år inte städat, inte putsat fönster i sambons barns rum. Vilket innebär att samma gardiner hängt där i 7 år. Kläder i storlek 128 ligger kvar i garderoben. Inte mitt problem. Är jag hemma först lagar jag mat till alla, är sambon hemma först lagar han mat till alla. Tvättar jag tex svarta kläder så tvättar jag alla svarta kläder i tvättkorgen. Samma sak med sambon.
Det är väl knappast att bli involverad, det är väl att göra vardagen smidigare.
