Varför måste jag vara "bonusmamma"?

Väldigt deppigt upplägg om du väljer att bo med en man som har barn men inte engagerar dig. Det är inte kriminellt eller "fel" men ur barnperspektivet knappast nån höjdare. Barn behöver deltagande och intagande vuxna runt sig, iallafall i så nära relationer som partnern till ens förälder är.

Jag tycker mycket om barn, att leva med barn och att arbeta med dem, så jag kan inte sätta mig in i din situation. Kanske kan du fråga dig själv vad du har att erbjuda barnet, och försöka minnas ifall det är något du själv skulle viljat omges av i ditt hem som liten?

Barnet har redan engagerad mamma och pappa. Varför skulle barnet behöva en till?

Vad lägger du i begreppet "engagera" dig i det här fallet? Menar du enbart känslomässigt eller menar du även praktiskt i vardagen?

Nej vi är sambos. 

Gör slut och sök dig en man utan barn sen tidigare. Samtidigt öppnar det för att barnet får det bättre med någon kvinna som accepterar honom. Att du tar steget är givet då det är du som har issues i frågan. Att pappan är f. ö. en toffel är kanske en annan fråga. Men då är frågan, vad är det som lockar dig med en man som inte ens står upp för sina barn...

Då tycker jag inte ett samboskap er emellan är ett alternativ överhuvudtaget. Det är ingen bra lösning att hans barn enbart ska få träffa honom borta, för att han ska tillgodose ditt behov av ett barnfritt liv. Det är inte sjysst mot barnet.