• Anonym (???)

    Varför måste jag vara "bonusmamma"?

    Har träffat en man som har barn. Jag har varit "bonusmamma" tidigare och lovade mig själv att aldrig mer.. Han vill flytta ihop men jag har förklarat för honom att jag aldrig kommer att vilja engagera mig i hans eller ngn annans barn någonsin igen.. Han menar på att det kommer att funka bra ändå, att han kan åka iväg och träffa barnet själv. Får dock en känsla av att han tror att min inställning kommer att ändras.. Kan det upplägget funka? Ngn mer som är i samma situation?

  • Svar på tråden Varför måste jag vara "bonusmamma"?
  • Fia 28
    Påven Johanna skrev 2015-05-25 14:26:46 följande:
    Alla är nog hemma? Du är inte säker alltså?

    Tja, jag tycker att det är märkligt med män (och i förekommande fall kvinnor) som slutar att ägna sig åt sina barn när de finner en ny partner som de utan vidare skyfflar över ansvaret för barnen på. Men jag tycker också att det är extremt underligt med folk som flyttar ihop och har inställningen att en del av de människor som vistas i hemmet helt ska ignoreras, och om de inte ignorerar dem så känner de i alla fall inte ens ett slött intresse av att skaffa sig och ha en relation till dem. I mina ögon är detta ytterligheter som i princip är två sidor av samma mynt.
    Den användningen av "nog" är kanske något som bara finns i finlandssvenskan.
  • BioBonus
    Anonym (???) skrev 2015-05-25 14:21:07 följande:
    Som jag skrev i ts. Han träffar sitt barn själv.
    OK, så han har inget umgänge i hemmet? Barnet sover aldrig över utan allt umgänge sker utanför hemmet, och tanken är att det ska fortsätta så även i framtiden? 
  • Fia 28
    BioBonus skrev 2015-05-25 14:21:39 följande:
    Äter ni måltider tillsammans? Gör nig något tillsammans allihop nånsin? Tvättar du bara dina egna kläder? Hur fungerar det rent praktiskt i vardagen att leva helt uppdelat?
    Självklart äter vi måltider tillsammans och allas smutskläder åker i samma tvättkorg. Vi åker och hälsar på släkt och vänner tillsammans, åker och handlar etc, men ansvaret att hålla koll på barnet är helt och hållet sambons.
  • BioBonus
    Fia 28 skrev 2015-05-25 14:41:48 följande:
    Självklart äter vi måltider tillsammans och allas smutskläder åker i samma tvättkorg. Vi åker och hälsar på släkt och vänner tillsammans, åker och handlar etc, men ansvaret att hålla koll på barnet är helt och hållet sambons.
    OK, så ni lever som en familj, men huvudansvaret ligger på din sambo. Låter som upplägget i många (de flesta?) nyfamiljer. Jag har heller inte något föräldraansvar för min mans barn, men vi lever tillsammans som en familj.
    Det känns dock inte som det upplägg TS vill ha där barnet inte ens får vara hemma hos sin pappa om hon är där.
  • Anonym (isa)
    Fia 28 skrev 2015-05-25 12:49:53 följande:

    Jag gjorde klart för pojkvännen innan vi flyttade ihop att jag inte kommer ta något som helst ansvar för hans barn. Jag är inte barnkär och tänker inte bli nån bonusmamma. 

    För oss funkar det, men det är ju lite som att man är singel den veckan han har barnet... Inte helt idealiskt.


    Samma här. Hans barn är hans ansvar. Visst slänger jag med barnets kläder i tvätten när jag tvättar och lagar mat åt alla när jag ändå håller på.

    Läxor, skolpapper, kompisar avslutningar osv är inte min grej att fixa.
  • BioBonus
    Anonym (isa) skrev 2015-05-25 14:50:52 följande:
    Samma här. Hans barn är hans ansvar. Visst slänger jag med barnets kläder i tvätten när jag tvättar och lagar mat åt alla när jag ändå håller på.

    Läxor, skolpapper, kompisar avslutningar osv är inte min grej att fixa.
    Om barnet frågar om du vill följa med på avslutning, uppvisning etc - vad gör du då?
  • Anonym (:))
    Anonym (???) skrev 2015-05-25 14:29:58 följande:

    Svårt att vara otrevlig mot ngn man inte träffar..


    TS du låter bara konstigare och konstigare.. Ok att du inte vill ha ansvar osv.. Det är helt ok... Men att han inte skulle kunna ha barnen hemma, verkar ju helt sjukt!!! Där har du svaret!!! Nej ni kan inte flytta ihop!!!
  • Thyla
    Anonym (???) skrev 2015-05-25 11:56:35 följande:

    Har träffat en man som har barn. Jag har varit "bonusmamma" tidigare och lovade mig själv att aldrig mer.. Han vill flytta ihop men jag har förklarat för honom att jag aldrig kommer att vilja engagera mig i hans eller ngn annans barn någonsin igen.. Han menar på att det kommer att funka bra ändå, att han kan åka iväg och träffa barnet själv. Får dock en känsla av att han tror att min inställning kommer att ändras.. Kan det upplägget funka? Ngn mer som är i samma situation?


    Kommer barnet vara hos er? Eller bara på besök?
    Är du rädd för att bli uttnytjad som extramamma så han slipper ta sitt ansvar? Jag antar att det är det som hänt tidigare.
    Du får fråga honom hur han menar med att bo ihop och förklara vad du är rädd för att det ska bli. Annars är det bara fortsätta som särbos och eller eventuellt bo ihop några dar i veckan utan barn.
  • Anonym (isa)
    BioBonus skrev 2015-05-25 14:52:08 följande:

    Om barnet frågar om du vill följa med på avslutning, uppvisning etc - vad gör du då?


    Antingen följer jag med om jag har lust eller så drar jag en vit lögn och säger att jag inte har tid.
Svar på tråden Varför måste jag vara "bonusmamma"?