Är det ok att min man gör så här?

Anonym (TS.)

Äldre 18 Jul 21:34
251 svar

Citera Visa endast Anmäl

Är det ok att min man gör så här?

Min man och jag har varit gifta i 11 år och har två barn ihop. Vi båda jobbar och gör många saker isär på vart sitt håll. Oftast har jag alltid varit den som velat göra saker ihop men han har prioriterat sina vänner ganska högt på listan och sagt nej till nästan alla förslag.

Han jobbar mån-fre och är ledig på helgerna. Varje lördag och söndag går han ut med sina vänner på dagen och hittar på olika grejer, allra helst fika på stan elr fiska. Oftast mellan kl 12-17. VARJE helg sedan dagen jag känner honom.

När det är någon lovdag och vi är lediga, spenderar han den med sina vänner. Nu har vi semester båda två sedan 30 juni i en hel månad. Han har gått ut varje dag med sina vänner. Varje dag! Han är ute och solar, badar, fiskar, reser mm med dom. Jag och barnen ser honom i ca 30 min -1 timma om dagen.

Igår kom han hem efter en utlandsresa med vännerna och det första han gör när han äntligen kommer hem är att ta en dusch, äta och gå ut och festa med gänget. När jag frågade honom om han menade allvar svarade han "du behöver inte vara så beroende av mig och vilja umgås jämt ". Men jag ser dig ju aldrig! "Sluta tjata" får jag som svar. Det är juför fan äntligen semester och jag har längtat till detta. "Äsch, du har mig hemma hela året om vardagarna"...

Jag blir så jävla ledsen att jag sprängs i tusen bitar. Jag pratar dagligen med honom om att han ska sluta vara så barnslig och mogna och växa upp. Men det blir aldrig en ändring. Såhär har det varit jämt så länge jag kan minnas. Så länge jag känt honom. Våra barn är inte alls fästa vid honom för han är aldrig hemma. Jag blir så jäkla illamående att jag spyr snart . Vilket jäkla svek! Jäkla dålig ursäkt till en man.

Vad hade ni gjort?
- «
- ‹
- Sida 5 av 25
- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
- 6
- 7
- 8
- 9
- 10
- 11
- 12
- 13
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Är det ok att min man gör så här?
j a d e

Äldre 18 Jul 23:27

#41

Citera Visa endast Anmäl

MammAmma skrev 2015-07-18 23:10:47 följande:
Så är det. Har själv gjort mig skyldig till detta med att leva i ett dysfunktionellt förhållande i åratal med motiveringen att jag trots allt älskade honom. Befrielsen jag kände när jag insåg att jag inte alls älskade honom längre och hade inte gjort på länge, var...omvälvande! Och livsförändrande. Jag hade stannat och tagit alldeles för mycket skit alldeles för länge pga rädsla, svaghet och osäkerhet.

Samma här.

Frågan är om TS är redo. Alla har sin kokpunkt, men jag antar den är iaf nära här. Det är absolut inte lätt att vara stark när man är som svagast men jag tror faktiskt makten finns i de allra flesta att göra sig fria. Men då måste man också göra det, inte bara snacka om det. Perspektiv tycker jag som sagt att man ska skaffa sig också. Det borde underlätta.
Malima

Äldre 18 Jul 23:30

#42

Citera Visa endast Anmäl

Jag brukar tycka att folk på familjeliv alldeles för lättvindigt säger att man ska skilja sig, men i detta fall tycker jag faktiskt att du ska göra det. Det finns någon annan därute som garanterat ger dig den uppmärksamhet och det familjeliv du förtjänar!
Anonym (U)

Äldre 18 Jul 23:36

#43

Citera Visa endast Anmäl

För det första så hade jag aldrig skaffat barn med en sån. Men om jag redan gjort det dumma valet... givetvis hade jag dumpat.
MammAmma

Äldre 18 Jul 23:37

#44

Citera Visa endast Anmäl

j a d e skrev 2015-07-18 23:27:26 följande:
Samma här.

Frågan är om TS är redo. Alla har sin kokpunkt, men jag antar den är iaf nära här. Det är absolut inte lätt att vara stark när man är som svagast men jag tror faktiskt makten finns i de allra flesta att göra sig fria. Men då måste man också göra det, inte bara snacka om det. Perspektiv tycker jag som sagt att man ska skaffa sig också. Det borde underlätta.

Jo, förr eller senare når man ju botten. Men det låter ju som att TS börjar känna att den snart är nådd?

Jag måste säga ändå att den här erfarenheten gjort mig rikare, för jag har ett helt annat sätt att sätta gränser på nu och har återfått min självrespekt och insett mitt egna värde. Att jag hamnar i en liknande relation igen, eller låter den pågå så länge, är sannolikt väldigt mycket mindre än vad den hade kunnat vara. Kan jag resa mig med rakare rygg än någonsin förr efter att ha varit totalt nedkörd i skorna, kommer jag aldrig mer låta någon behandla mig så igen!
j a d e

Äldre 18 Jul 23:50

#45

Citera Visa endast Anmäl

MammAmma skrev 2015-07-18 23:37:55 följande:
Jo, förr eller senare når man ju botten. Men det låter ju som att TS börjar känna att den snart är nådd?

Jag måste säga ändå att den här erfarenheten gjort mig rikare, för jag har ett helt annat sätt att sätta gränser på nu och har återfått min självrespekt och insett mitt egna värde. Att jag hamnar i en liknande relation igen, eller låter den pågå så länge, är sannolikt väldigt mycket mindre än vad den hade kunnat vara. Kan jag resa mig med rakare rygg än någonsin förr efter att ha varit totalt nedkörd i skorna, kommer jag aldrig mer låta någon behandla mig så igen!

Exakt. och det är det positiva, för egen del kallar jag resultatet integritet. Tiden att komma till insikt lär ju variera, det där är processer och alla är olika. Det som gör mig frustrerad är dessa lägen när man själv kan rada upp allt såhär som TS gör men fortsätta undra om det är en själv som ställer orimliga krav och framför allt att inbilla sig att man segar kvar av kärlek.

Det är inte kärlek. Däremot som sagt beroende, svaghet, rädsla, förhoppning om att allt ska fixas, att det ska b l i kärlek igen. Uppenbarligen mycket starka krafter det, men alla i dessa situationer borde koppla på lite perspektiv och fatta hur jävla bra möjligheter de har att få ett bättre liv ändå. Sluta weista tiden.
Snowflakee

Äldre 19 Jul 01:09

#46

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (TS.) skrev 2015-07-18 22:56:18 följande:
När vi har haft våra värsta bråk har jag sagt att jag ska ta barnen och lämna honom. Då har han sagt att jag kan glömma att jag ska ta barnen. Dom ska vara med honom menade han. Men han har ju aldrig tagit ansvarsrollen som pappa så varför skulle han plötsligt börja med det då?

Bullshit!
Usch lider med dig. Det är inte kul, men man kan inte ändra på andra människor dom måste vilja ändra sig själva. Men det kanske är bra att låta han ta ansvaret och sticka undan en kort tid. Han kommer ju bryta ihop när han inser hur mycket energi och tid som barnen tar och det kommer ju inte ta lång tid. Då kanske han förstår dig mer och ni kan ta ett normalt samtal där han förstår hur du har det. Men som sagt hade det varit min karl hade jag inte gett han nå fler chanser att ändra sig och jag hade tagit barnen med mig som att jag hade varit barnens trygghet. Det är svårt att ge råd vad som är bra för er familj, det vet bara du!!
fjonkelina

Äldre 19 Jul 06:23

#47

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (TS.) skrev 2015-07-18 23:07:49 följande:
Jag vill så gärna säga att jag inte alls är beroende, osäker, svag och rädd. Det är inte så jag ser mig själv. Men det är kanske så HAN ser mig och passar på. Jag vill verkligen inte vara någon hopplös romantiker men en del av mig vill ju så gärna tro att det ska bli bättre. Att barnen ska få tillbaka sin pappa och jag min man.
Om han levt så i 11 år med dig varför skulle han då ändras nu?? Hur kan du slösa bort så mycket tid med att bara vänta.....?
Anonym (01)

Äldre 19 Jul 07:33

#48

Citera Visa endast Anmäl

Hej TS
Så som du beskriver det så låter det helt galet, som någon här sa att det är ju bara du som kan ta ett sådant beslut, och som sagt det låter ju som att det var slut för er relation för länge sedan ....

Kanske dags att ta ett steg framåt och avsluta eländet, något för dig att fundera över ?

Önskar dig hur som helst lycka till ...
Hör av dig så vi få veta hur det gått för dig
Anonym (12345)

Äldre 19 Jul 09:33

#49

Citera Visa endast Anmäl

Ta hjälp av nära och kära för att hålla dig stark, de är lätt att trilla tillbaka men du kommer må så mycket bättre utan honom. jag hade aldrig skapat ett liv med en sån människa från start. du är stark!
Anonym (gullet)

Äldre 19 Jul 09:35

#50

Citera Visa endast Anmäl

Jag har en karl på jobbet som har levt så och nu skilt sig men de bestämde för fem år sen att de skulle skiljas när barnen gått ut gymnasiet, för de blev ihop väldigt unga och hade inget gemensamt och ingen attraktion kvar.

Jag tycker det låter som om din karl har kommit fram till samma sak men bara inte informerat dig om det.

Sen är det lätt att snacka och ghorma men de flesta pappor som beter sig som denna ger upp och tar max varannan helg efter några månader, de är för vana vid att nån annan sköter hela logistiken. Och ofta desperata för att hitta en ny kvinna och den jakten går inte lika lätt med barn i släptåg.

«
‹
Sida 5 av 25
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Är det ok att min man gör så här?

Är det ok att min man gör så här?

INNEHÅLL