• Anonym (nickedocke)

    Inkallad till chefen för att jag inte äter med kollegorna

    Jobbar inom vården i en icke namngiven kommun där vi har lunchraster som får förläggas i regel där vi vill. Eftersom jag inte har så långt hem till vårt hus så brukar jag gå hem och äta emellanåt (inte alla gånger, beror på hur dagen ser ut).

    Jag hade tyckt det vore trevligt att sitta med kollegorna om det inte vore för att alla diskussioner på rasterna handlar om jobb, gnäll och allmänt negativt tjaffs.

    Jag blev inkallad till chefen här om dagen för att kollegorna tycker jag är för osocial. Ändå finns det fler än jag som äter hemma eller på annan plats än på "kontoret" om de är nära sina bostäder. De har jag aldrig hört klagas på.

    Min chef sa att han inte kommer ge mig någon varning eller så men om det fortsätter komma in klagomål så kan han inte se genom fingrarna längre.

    Har de verkligen rätt att göra så? Jag fattar inte. Jag är skötsam, gör mitt jobb, ställer upp för kollegor och annat. Är det avundsjuka som ligger och gror?

  • Svar på tråden Inkallad till chefen för att jag inte äter med kollegorna
  • Anonym (nej)

    Obetald lunchrast=privat tid=arbetsgivaren har inte att göra med vart du går så länge du är tillbaka när du ska.

    Fråga gärna chefen på vilken grund han/hon tog upp detta med dig med tanke på att det inte handlar om arbetstid. Intressant att höra svaret. Finns vettigt  fackombud (om du är fackansluten) eller skyddsombud går det att höra vad vederbörande säger också.

    Hade din chef sagt i stället frågat hur det fungerar med kontakten med arbetskamraterna eftersom han/hon sett att du ofta går iväg hade det varit en annan sak.

    Jag jobbar också i vården och har aldrig stött på detta. Somliga äter på restaurang, andra i lunchrum och det är tre timmar mellan de första går på lunch och de sista går tillbaka. Vi HAR chefsanmodan att fika tillsammans en gång i veckan på fast tid alla personalkategorier (vi har inte akutmottagning) men kaffepauser är ju betald arbetstid.

    Ett tips: Känner du redan att det är negativa klubben på jobbet så sök dig därifrån inom rimlig tid innan det tar musten ur dig.

  • Anonym (mor)
    Anonym (nickedocke) skrev 2018-06-12 11:42:29 följande:

    Jobbar inom vården i en icke namngiven kommun där vi har lunchraster som får förläggas i regel där vi vill. Eftersom jag inte har så långt hem till vårt hus så brukar jag gå hem och äta emellanåt (inte alla gånger, beror på hur dagen ser ut).

    Jag hade tyckt det vore trevligt att sitta med kollegorna om det inte vore för att alla diskussioner på rasterna handlar om jobb, gnäll och allmänt negativt tjaffs.

    Jag blev inkallad till chefen här om dagen för att kollegorna tycker jag är för osocial. Ändå finns det fler än jag som äter hemma eller på annan plats än på "kontoret" om de är nära sina bostäder. De har jag aldrig hört klagas på.

    Min chef sa att han inte kommer ge mig någon varning eller så men om det fortsätter komma in klagomål så kan han inte se genom fingrarna längre.

    Har de verkligen rätt att göra så? Jag fattar inte. Jag är skötsam, gör mitt jobb, ställer upp för kollegor och annat. Är det avundsjuka som ligger och gror?


    Har ni inga gemensamma fikaraster där ni kan umgås ist? På mitt jobb så gick de flesta ut på stan på lunchen för det tog två minuter till centrum MEN på fikat var det en härlig gemenskap med sorl och skratt.......
  • Anonym (Lovars)

    Låter tyvärr som klassiska lågutbildade kvinnor. Allmänt missnöjda med tillvaron så social kontroll ägnar de sig åt för att ha något att göra. Pinsam chef!

  • LFF
    Anonym (Dahlia) skrev 2018-06-13 21:21:26 följande:

    Jag tycker det är helt okej att ta utelunch eller gå hem ibland, men om man aldrig vill luncha med sina kollegor så kommer de ju att tro antingen att man är en
    konstig typ eller bara inte gillar dem.


    Mina kollegor har aldrig tvivlat på om jag gillat dem eller inte. Vi umgås tätt ihop i 8h/dag. Vi fikar tillsammans, jobbar tillsammans, pratar med varandra på arbetstid. Det är inte ett dugg konstigt att vi inte äter tillsammans dagligen! Vi umgås så ofantligt mycket ändå.

    Det finns inte en arbetsplats jag varit på där man INTE pratat jobb på lunchen när man äter tillsammans. Jag orkar inte prata jobb ytterligare en timme per dag (oftast). Så jag har min bok eller min tv-serie jag tittar på och äter i ensamhet 9 dagar av 10.
  • LFF
    Anonym (Konstigt.) skrev 2018-06-13 16:38:41 följande:
    Jag var också en enstöring förr och ville mest vara för mig själv. Men med åren har jag lyckats bygga upp en psykisk styrka och uthållighet som gör att jag numer lättare klarar mig igenom dagen. Faktiskt har det också ökat på min sociala kompetens att mer eller mindre ha tvingats vara social även på lunch- och fikaraster. Men så är jag också emot det nya samhället där alla ska vara för sig själva och stirra ner i sina smartphones. Den sociala biten är viktigare än många tror. Och att lära känna nya människor och utbyta tankar, åsikter och erfarenhetrer, annars blir det lätt att man fastnar i sitt eget skal och till sist inte vill umgås med någon.
    Jag är ingen enstöring bara för att jag inte äter lunch med mina kollegor. Vi pratar på fikaraster, vi pratar på arbetstid i vår lilla grupp som jobbar tillsammans, vi skrattar och har det skitkul ihop. Vi umgås med resten av företaget på fikapauserna. Vi har det sociala på övrig tid, inte på vår lilla lunchrast om vi inte vill.

    De som jobbar mer isolerat än vi gör äter gärna tillsammans eftersom de INTE kan vara sociala med varandra övrig tid.
  • Anonym (Hallå TS?)

    Vet inte men det känns påhittat när TS bara försvinner utan att göra ett inlägg till... Vad ville du med tråden?

  • elmadumle
    Anonym (mor) skrev 2018-06-14 06:16:29 följande:
    Har ni inga gemensamma fikaraster där ni kan umgås ist? På mitt jobb så gick de flesta ut på stan på lunchen för det tog två minuter till centrum MEN på fikat var det en härlig gemenskap med sorl och skratt.......
    Oj, de skulle jag inte hinna med på bara 30 minuters rast. Vi måste byta om innan, så ska man ta sig till ett matställe, beställa mat, äta, gå tillbaka och byta om, det räcker inte tiden till. 
  • Anonym (What?)

    Det är väl många som har 1 timmes rast. Eller som kan styra längden själv.


    elmadumle skrev 2018-06-14 13:27:58 följande:

    Oj, de skulle jag inte hinna med på bara 30 minuters rast. Vi måste byta om innan, så ska man ta sig till ett matställe, beställa mat, äta, gå tillbaka och byta om, det räcker inte tiden till. 


  • Anonym (Dahlia)
    LFF skrev 2018-06-14 08:25:56 följande:
    Mina kollegor har aldrig tvivlat på om jag gillat dem eller inte. Vi umgås tätt ihop i 8h/dag. Vi fikar tillsammans, jobbar tillsammans, pratar med varandra på arbetstid. Det är inte ett dugg konstigt att vi inte äter tillsammans dagligen! Vi umgås så ofantligt mycket ändå.

    Det finns inte en arbetsplats jag varit på där man INTE pratat jobb på lunchen när man äter tillsammans. Jag orkar inte prata jobb ytterligare en timme per dag (oftast). Så jag har min bok eller min tv-serie jag tittar på och äter i ensamhet 9 dagar av 10.
    Du läser inte vad jag skriver tycker jag.

    Och om man faktiskt UMGÅS, dvs jobbar ihop på en avdelning, i samma rum eller liknande, då finns det mer social tid ja.

    Men i min grupp är ibland lunchen enda gången på dagen när jag kan träffa mina kollegor, och inte ens alla av dem, eftersom vi har olika projekt och mötestider. Så om man då inte deltar i några luncher och vår enda stackars fredagsfika på 20 minuter så är man verkligen inte med i gänget och vet knappt vad de andra gör.

    Vi har en regel om att inte snacka jobb på lunchen, den som gör det får tillsägelse och den som får (nödvändigt) jobbsamtal måste gå utanför matsalen och tjöta.
  • elmadumle
    Anonym (What?) skrev 2018-06-14 13:49:41 följande:

    Det är väl många som har 1 timmes rast. Eller som kan styra längden själv.


    Det är väl om man har ett vanligt dagjobb möjligen, inom vården är 30 min standard oftast, maken jobbar i industrin och har samma. 
    Sedan kan inte en chef kräva att man ska äta med sina arbetskamrater på tid som är obetald, då gör man vad man vill. 
  • Anonym (molgan)
    Anonym (Dahlia) skrev 2018-06-14 22:20:12 följande:

    Du läser inte vad jag skriver tycker jag.

    Och om man faktiskt UMGÅS, dvs jobbar ihop på en avdelning, i samma rum eller liknande, då finns det mer social tid ja.

    Men i min grupp är ibland lunchen enda gången på dagen när jag kan träffa mina kollegor, och inte ens alla av dem, eftersom vi har olika projekt och mötestider. Så om man då inte deltar i några luncher och vår enda stackars fredagsfika på 20 minuter så är man verkligen inte med i gänget och vet knappt vad de andra gör.

    Vi har en regel om att inte snacka jobb på lunchen, den som gör det får tillsägelse och den som får (nödvändigt) jobbsamtal måste gå utanför matsalen och tjöta.


    Är gemensamma luncher någonting arbetsgivaren värdesätter så betalar de lunchen. Annars är det ju upp till den enskilda anställda hur viktigt man tycker det är. Är man enstöring så är man. Alla ska ju få vara som de är på sin fritid, som ju lunchen faktiskt är.

    Obligatorisk gemensam lunch är ungefär som obligatorisk afterwork. Blä.
  • Jonnynilsson

    Konstaterar att det finns massor av olika måsten i samband med lunch hos forumdeltagarnas arbetsplatser. Dock konstaterar jag att trots att jag passerat ett antal arbetsplatser genom livet aldrig varit med om liknade situation som trådstartaren. Jag skulle nog påstå att TS chef har gjort ett gravt fel i sin tjänsteutövning och borde få en reprimand.

    Enda tillfället jag hört talats om obligatorisk närvaro på lunchen är vid så kallade pedagogiska luncher i skolan. Där turas personalen att äta med eleverna av olika anledningar.

  • Anonym (nej)
    elmadumle skrev 2018-06-14 22:28:52 följande:
    Det är väl om man har ett vanligt dagjobb möjligen, inom vården är 30 min standard oftast, maken jobbar i industrin och har samma. 
    Sedan kan inte en chef kräva att man ska äta med sina arbetskamrater på tid som är obetald, då gör man vad man vill. 
    Vården själv. Vi har 45 min som standard. Annars skulle knappast de som går till matsal/restaurang (större sjukhus) hinna dit och tillbaka. Den som väljer att stämpla ut och in vid rast kan få ner det till 30 min, men tar man mindre dras 30 min ändå.
  • Anonym (dioti)

    Ett enda inlägg av TS - det första - sen är TS borta. Märkligt. 

  • Anonym (beror på)

    Vad var motiveringen till att du borde befinna dig på arbetsplatsen då?

    Jag vet t.ex. folk som jobbar inom vården, där vissa kollegor inte är på "kontoret" under lunchen, och på grund av det missar viktig information från chefen/kollegorna. De kanske hade behövt befinna sig på kontoret av andra praktiska skäl, såsom att byta nycklar med kollegorna, samåka, hämta upp något papper/medicin som ska till patienterna och liknande; alltså att deras frånvaro påverkar kollegornas möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter.

    Det behöver inte betyda att du behövert äta med kollegorna, men när man jobbar på det sättet och har begränsad kontakt med kollegorna under jobbpassen kan det ju vara bra att vara tillgänglig vid ett av de få tillfällena under dagen när personalen är samlade.

  • Anonym (Fsklärare och skyddsombud)

    Viktig information och liknande ska inte tas under arbetstagarens obetalda lunchrast. Information som påverkar arbetet ska delges under arbetstid.

  • Anonym (anonym)
    Anonym (beror på) skrev 2018-06-15 22:07:47 följande:
    Vad var motiveringen till att du borde befinna dig på arbetsplatsen då?

    Jag vet t.ex. folk som jobbar inom vården, där vissa kollegor inte är på "kontoret" under lunchen, och på grund av det missar viktig information från chefen/kollegorna. De kanske hade behövt befinna sig på kontoret av andra praktiska skäl, såsom att byta nycklar med kollegorna, samåka, hämta upp något papper/medicin som ska till patienterna och liknande; alltså att deras frånvaro påverkar kollegornas möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter.

    Det behöver inte betyda att du behövert äta med kollegorna, men när man jobbar på det sättet och har begränsad kontakt med kollegorna under jobbpassen kan det ju vara bra att vara tillgänglig vid ett av de få tillfällena under dagen när personalen är samlade.
    Lunchen är egentid och då ska det inte finnas krav på att man ska utföra arbetsuppgifter utan då ska man kunna äta i lugn och ro, gå på toaletten, gå på promenad, vila eller utföra egna ärenden
Svar på tråden Inkallad till chefen för att jag inte äter med kollegorna