• Mysans18

    Sambon tjatar om att farmor ska passa vår bebis

    Hej,

    Jag är en förstagångsmamma till en tremånaders bebis.

    Som rubriken lyder tjatar min sambo om att hans mamma ska få passa vår bebis, men jag känner mig inte alls redo för att någon annan än jag eller pappan ska vara ensam med bebisen just nu. Dessutom helammar jag.

    Min sambo har mer än en gång tagit upp detta och alltid framför sin mamma (när han och jag har inte ens har pratat om det innan), och säger då något i stil med att: Om en månad äter lillen gröt och då kan farmor passa så går du och jag och tränar tillsammans.

    Sambon sätter mig i en jätteobekväm sits när han gör såhär, och jag vet inte vad jag ska svara inför hans mamma, förutom typ, mm. Visst hon är barnets farmor, men det är jag som är mamman! Farmor kan däremot hänga med sitt barnbarn tillsammans med oss, det har inte jag något emot.

    Att tillägga så är sambons mamma helt ok med barn men hon kan vara väldigt på. När vi ses plockar hon upp bebisen utan att fråga och går sedan iväg till ett annat rum med ungen, hon pussar och kramar och håller liksom krampaktigt i lillen. Jag får tjata för att få tillbaka bebisen, när det tex är dags att amma. Det känns som att jag inte finns för att hon är så uppe i bebisen och hon hör inte ens när jag pratar med henne. Det gör mig ännu mer motvillig att lämna ifrån mig vår bebis till henne.

    Jag har försökt prata med min sambo om att det inte alltid känns så bra, och att jag upplever att man kör över mig som mamma eftersom han sällan frågar mig hur JAG KÄNNER kring saker och ting. Han blir dock mest förbannad och tycker att problemet ligger hos mig, att jag är överbeskyddande osv.

    Jag skulle vilja kunna umgås tillsammans och hitta på roliga saker som fika eller ta promenader mm, men det blir sällan så. Istället är det sån hets kring att farmor ska ha vår bebis hela tiden. Detta ger mig mest ångest inför att vi ska ses. Jag är medveten om att det finns många mor/-och farföräldrar som kan vara galet övertaggade på sina barnbarn, (eller tvärtom, inte bryr sig alls). Men jag fattar liksom inte sambons beteende? Han har aldrig velat träna tillsammans med mig innan vi fick barn, så det handlar knappast om egentid. Utan jag tror snarare att han vill fylla något slags behov hos sin mamma.

    Jag tycker att varken sambon eller hans mamma respekterar mig, och varför är det så viktigt att hans mamma ska passa vår bebis just nu?? Det kan väl vänta lite tills tiden är inne? Är det någon annan som har varit med om något liknande och hur tacklade ni/skulle ni tackla problemet?

  • Svar på tråden Sambon tjatar om att farmor ska passa vår bebis
  • Mysans18
    Anonym (E) skrev 2018-10-08 17:59:59 följande:

    Tycker att du har helt fel. Det är upp till TS att avgöra vad hon känner sig bekväm med. Självklart tar man inte bara någons bebis utan att fråga och man går inte undan till ett annat rum. Säg ifrån till din sambo på skarpen och tala om för svärmor att hon får gärna hålla sitt barnbarn men hon får stanna i samma rum.

    Nästa gång din sambo tar upp barnvakt inför farmor säger du bara "vi behöver ingen barnvakt än på länge. Slutdiskuterat." Och vad är det för snack om egentid? Med en liten bebis är det mycket viktigare att knyta an och känna sig trygg än att kunna gå och gymma utan sitt barn. Stå på dig TS!


    Håller med om det du skriver och jag begriper inte heller vad det är för grej om egentid. Jag och sambon har inte skaffat ett barn för att vi behöver (iaf inte jag) egentid just i nuläget. Vi behöver få landa i allt som är så nytt. Tack för svar och pepp! :)
  • Mysans18
    Glinda från Oz skrev 2018-10-08 22:01:04 följande:

    Det är inte att dra till sin spets att du endast vill att farmor tittar på barnet och bara när du är i samma rum, du kan låta barnet sova själv (utgår jag ifrån) men inte låta barnet vara själv i ett annat rum med farmor.

    Farmors umgås ju med barnet och vill barnet inte plockas upp kommer hon att berätta det klart och tydligt.

    Jag frågar återigen, hur gör du med amningen när du jobbar? För du och din man delar ju lika på barnet.


    Jisses, det har väl inte du med att göra? Du gör många antaganden men jag tror inte att du riktigt själv förstår vad du pratar om.
  • Mysans18
    Anonym (Okej) skrev 2018-10-08 22:01:07 följande:

    Sen tycker jag att du ska känna efter hur det känns för dig. Förstår inte varför folk ska hetsa så mycket hela tiden att mor och farföräldrar ska vara barnvakt till höger och vänster. Visst det är jättebra. Men en helammande bebis behöver ha dig i närheten. Sen om du dessutom inte känner dig redo själv så är det så! Försök att stå på dig och prata med din sambo. Farmor kommer hinna vara barnvakt. Be henne lugna sig. Lycka till


    Tack! Jag ska tänka på det :)
  • Mysans18
    Anonym (Enbarnsmamma) skrev 2018-10-08 21:55:49 följande:

    Stackare. Jag förstår att det måste kännas otroligt jobbigt att bli överkörd av sina närmaste i din situation. Vissa föräldrar har en väldigt stark anknytning till sina bebisar och är inte bekväma med det din sambo föreslår eller sättet som farmor beter sig. De tar ju ingen som helst hänsyn till dina känslor eller önskemål och det är såklart inte okej. Ingen vill väl lämna ifrån sin 3 månaders bebis till någon som inte respekterar eller lyssnar på en?

    Din sambo låter som mitt ex. Han kunde aldrig sätta sig in i andras känslor eller situationer, så han skyllde också alltid på mig om jag bad om hans stöd. Att jag var överkänslig, att jag skulle skärpa mig, att jag fick föra min egen talan med hans mamma, osv. Till slut blev våra olikheter och slitningar för mycket så vi gjorde slut.

    Kanske kan du be om tips vid BVC, för att få ett mer objektivt perspektiv och konkreta råd? Kanske skulle du och din sambo testa parterapi om er kommunikation brister även i andra situationer?


    Jag tycker du har helt rätt i det du skriver. Både min sambo och hans mamma, men särskilt sambon som det ju handlar om har svårt att sätta sig in i andras känslor. Du som har upplevt det här själv förstår ju hur det känns!

    Tack för att du delade med dig av din personliga erfarenhet. Jag hoppas det blir bättre, i annat fall blir det ju det när barnet blir lite äldre. Det här är ju en övergående period då jag och sambon bara skulle behöva landa lite.
  • Mysans18
    hammarhajen skrev 2018-10-08 20:12:14 följande:

    Jag tänker att ett tryggt barn med stabila föräldrar klarar av att ha barnvakt någon timme om det skulle vara så. En tryggt barn med normala relationer kan gott gosa med någon annan en 1,5 h av veckans 168 utan att fara illa av det.


    Ja, du har väl din bild kring vad trygghet innebär. Men det betyder inte att det är så för alla. Jag avgör väl själv vad som känns tryggt för mig och inte.
  • SI12344

    Min svärmor tjatade de första månaderna så om att det vore bra om vi använde vagn för då kunde hon eller nån annan av mor/farföräldrarna gå en promenad med bebisen så vi fick vila. Ungen skulle mest troligt bara ha skrikit och farmor gått vilse så jag fick lov att säga tack men nej tack. I hemmet har hon fått ha babyn så mycket hon vill även om hon också haft dålig respekt för amningen, och nu senast också sovstunden. Jag har sagt till några gånger när hon kört sitt race. Vi gör typ det mesta fel om man frågar henne, haha.

    Man får ta det i sin egen takt. Jag föredrar att min man har hand om bebisen om inte jag har honom. Min egen mamma (vi bor i samma stad) har fått små stunder och fick lov att vara barnvakt efter ett halvår, då kände jag mig tillräckligt bekväm. Jag har inga problem att lämna bebisen (är nog iväg mer än många och var det tidigt) men våra föräldrar är så gamla och virriga.

    Säg ifrån. Låt det bli obekvämt. Det reder sig ändå. I min mans familj grälar man inte så jag får liv att göra det istället.

  • Mysans18
    Anonym (E) skrev 2018-10-08 20:28:55 följande:

    TS, tycker att du fått en massa konstiga kommentarer om att du är överbeskyddande. Ditt barn är tre månader, självklart avgör du och ingen annan om du är bekväm med att andra går runt med ditt barn. Ett nej är ett nej.

    När min dotter föddes var min mans släkt som iglar på barnet, det skulle lyftas och gå runt och jag såg knappt röken av henne när vi var på släktkalas för att alla ville gosa med henne. Vad jag tyckte var helt oviktigt. De ryckte henne bokstavligen ur min famn och vägrade lämna tillbaka henne. Då var hon inte ens en månad. Detta var jättejobbigt och har lett till att jag helt avslutat kontakten med vissa av hans släktingar (mer avlägsna än svärmor dock). Jag känner mig bara ledsen och besviken över hur de betedde sig.

    Det jag vill ha sagt är att vi alla reagerar olika när vi får barn och vi vet ingenting om TS relation med svärmor. Men om du inte är bekväm med hur hon beter sig är det bättre att sätta gränser direkt innan det blir för stor grej. Ta den tid du behöver för att knyta an till ditt barn. Farmor kan bygga sin relation med barnet senare, det behöver inte göras nu när du är nybliven orolig förälder! Annars riskerar du bara att bli ännu argare på svärmor och det är inte en bra grund för framtiden.


    Usch, blir jätteledsen när jag läser sånt här :( Jag förstår verkligen hur det fick dig att känna! Jag fattar inte varför anhöriga och släkt inte kan öppna truten och fråga om det är ok? En annan sak som jag också funderat på många gånger är varför vissa (nu syftar jag inte på svärmor, för hon får hålla i bebis!), men liksom att andra, som man ibland knappt känner prompt MÅSTE hålla i ens bebis. Bebisen blir ju bara stressad av att flyga runt från famn till famn. Det finns dessutom tusen andra sätt att hälsa på ett barn. Jag håller med, ett nej måste få vara ett nej.
  • SI12344
    Anonym (E) skrev 2018-10-08 20:28:55 följande:

    TS, tycker att du fått en massa konstiga kommentarer om att du är överbeskyddande. Ditt barn är tre månader, självklart avgör du och ingen annan om du är bekväm med att andra går runt med ditt barn. Ett nej är ett nej.

    När min dotter föddes var min mans släkt som iglar på barnet, det skulle lyftas och gå runt och jag såg knappt röken av henne när vi var på släktkalas för att alla ville gosa med henne. Vad jag tyckte var helt oviktigt. De ryckte henne bokstavligen ur min famn och vägrade lämna tillbaka henne. Då var hon inte ens en månad. Detta var jättejobbigt och har lett till att jag helt avslutat kontakten med vissa av hans släktingar (mer avlägsna än svärmor dock). Jag känner mig bara ledsen och besviken över hur de betedde sig.

    Det jag vill ha sagt är att vi alla reagerar olika när vi får barn och vi vet ingenting om TS relation med svärmor. Men om du inte är bekväm med hur hon beter sig är det bättre att sätta gränser direkt innan det blir för stor grej. Ta den tid du behöver för att knyta an till ditt barn. Farmor kan bygga sin relation med barnet senare, det behöver inte göras nu när du är nybliven orolig förälder! Annars riskerar du bara att bli ännu argare på svärmor och det är inte en bra grund för framtiden.


    Jag får ångest när jag läser hur folk beter sig! När bebisen är så liten vill man ha koll på den jämt... Inte för att man är överbeskyddande men för att man behöver tolka varenda liten signal.
  • lövet2

    Mina barns far höll på så där i bland, men främst var det släktingar och bekanta som gjorde det. Mitt svar var alltid samma: "H*n är för liten för att ha barnvakt än!". Jag gav inte utrymme för några diskussioner om saken, utan jag talade bara om vad som gällde.
    Däremot lät jag de mest ivriga sköta mina småttingar här hemma, medan jag gick i duschen och så. Det tjänade alla på. De fick vara barnvakter som de ville, och jag fick duscha som jag ville.

  • nernu

    Gud vad allt ska polariseras jämt. Ni har väl lite rätt båda två? Bebisen är bara tre månader och gå iväg och träna ligger kanske inte särskilt högt upp på din lista. Ni har förmodligen inget behov av barnvakt på det viset just nu. Men vad är det som är så hemskt med att hon går en promenad med bebisen i vagnen i tjugo minuter när du tar en tupplur bara för att det är mysigt och trevligt? Det skadar ju ingen? Och varför ska hon be om lov och övervakas varje sekund hon håller i barnet? Det låter väldigt överdrivet. Kan ni inte mötas lite på mitten?

Svar på tråden Sambon tjatar om att farmor ska passa vår bebis