Anonym (helt sluut) skrev 2014-10-29 23:27:08 följande:
Ellie: har läst att tidig träning hjälper till massor för att fungera så normalt som möjligt längre fram i livet. Vad riktigt jag ska träna vet jag inte.
Chilla lite. Min son, med en skvätt Aspergers (enbart diagnostiserad av sin mamma än så länge), har några tydliga tecken på aspergers, men saknar totalt andra typiska drag. Han är 8 år, och jag har ännu inte sett behov av diagnosställande eller speciell aspergershjälp. Ett par drag, plus andra orsaker, har gjort att jag satt honom i lekterapi hos en barnpsykolog en gång i veckan. Det är ett bra extra stöd för honom (också eftersom hans pappa är lite säregen, så får inte mycket hjälp där), och detta ger gott resultat, är roligt och utvecklande för honom, och ger mig någon att bolla med. Men, detta är inget som revolutionerat min sons eller mitt liv, bara lite bra stöd, och det räcker. Jag tror inte att en ställd diagnos skulle tillföra sonen eller mig något. Jag ser vad och när lite stöd behövs, och gör då en extra insats och pratar med psykologen om just detta. Min son hade f.ö. väldig ögonkontakt med alla omkring från första början. Han ögonflörtade med kända och okända helt ohämmat från späd ålder. Men ändå, han har några tydliga aspergersdrag. Avvakta och se vad som händer, se hur ditt barn är, och om det verkligen behöver något speciellt stöd. Och, ingen kommer med ett trollspö och tar bort det avvikande, du måste ändå se det individuella behovet som eventuellt finns. Eller kanske inte finns.