Anorexi - ingen mens - inga barn - inget liv!

ingen som känner igen sig eller har erfarenheter från liknande problem?????????+

faaan känner mig som ensammast i världen och INGET som kan hjälpa mig...

Vet du säkert att din infertilitet beror på anorexin? Det kan ju vara så att du kanske hade haft svårt att få barn oavsett vad som hänt tidigare. Gällande abort så ska ju det inte påverka framtida möjligheter att bli gravid.

Det jag vill säga är att det inte är säkert att det finns fog för dina skuldkänslor. Har man svårt att få barn så är det vanligt att man går igenom sitt förflutna och letar efter fel och misstag man gjort. Mår man dåligt söker man ibland efter fel på sig själv.

Jag hoppas att du kan ta dig genom denna kris när det har gått så bra med din anorexi.
Många kramar

Skuldbelägg inte dig själv och tappa INTE tåladmodet. Många många blir gravida tillslut trots att de haft problem. Men se till nu att få bukt med dina ätstörningar o depressionen...

Jag tycker snarare att du ska se dina tidigare aborter som bevis på att du KAN bli gravid - men din kropp behöver fortfarande mer tid på sig att återhämta sig från din ätstörning. Ett halvår är ju i medicinsk mening inte särskilt länge, tänk på att även om man är fullt frisk så tar det i genomsnitt 8 månaders försök innan man blir gravid - så ge kroppen lite tid till.

Det är såklart sorgligt att vara tvungen att göra abort, men man blir inte straffad av ödet med barnlöshet sedan! Anorektiker brukar vara envisa, försök använda den envisheten till att kämpa vidare med vikten och medicinerna.

Lycka till och tröstkramar.

Jo nog är jag envis allt!
Men vad hjälper envisheten när kroppen kämpar emot huvudet.
Det är konstaterat att jag förlorat min hormonproduktion pga. min viktnedgång och så länge jag inte får igång något östrogen och får tillbaka min mens och ägglossning kan jag se mig i himlen efter att bli gravid igen. Det är vad läkarna har sagt.
Men det verkar inte som om kroppen vill... har gått två år nu och trots två kurer med hormonbehandling svarar kroppen med att bara gå tillbaks på noll-läge igen så fort tabletterna är slut.

Vad jag förstått brukar de flesta anorektiker få tillbaka mensen redan efter ca 6 månander men för mig har det ju gått två år nu... Tänk om den aldrig kommer igen? Om kroppen bara gett upp.

Och att jag är på väg neråt i vikt nu igen (BMI 16,5) gör väl knappast saken bättre men det kan inte hjälpar när jag mår så dåligt över det här.

Vill du leva så äter du.
Vill du en dag föda ett liv så äter du!

Det finns inga andra lösningar, kroppen vill inte bli gravid om den är undernärd, naturen arbetar mot det. Det är därför som t ex antiloper på savannen i Afrika kan helt tillbakabilda och tom suga ur näringen ur ett helt friskt foster om de har för lite mat, det är naturens skyddsmekanism som slår till.

Om du inte kan hålla en normal vikt så kan din kropp heller inte bära fram ett liv. Det är vad den säger till dig och du måste börja lyssna bättre, för naturen kan man inte kontrollera fullt ut.

Har du vilja nog att kämpa vidare för att nå ditt mål eller vill du fortsätta svälta dig-det finns ingen läkare i världen som kan göra mer än du själv kan i detta, det är ditt val.

Min bästa vän hade anorexia i tonåren. Idag är hon frisk.

Ojoj, 16,5 i BMI är ju jättelite, så det är inte alls konstigt att inte kroppen vill frambringa de nödvändiga hormonerna av sig själv. Ifall du skulle gå upp till kring 19 i BMI så tror jag att det skulle bli stor skillnad för dej. 19 är ju det lägsta som ändå inte räknas som underviktigt.

Även om du haft högre än 16,5 i BMI under de här två åren så tar det ju ett tag innan kroppen har vant sig vid det så pass att man kan få mens igen - det tar ju även tid för flickor som just kommit in i puberteten och som väger tillräckligt mycket att få mens.

Du måste komma upp i BMI!
Bmi 19-20 har jag alltid fått höra att mensen brukar komma tillbaka.
Min mens kom dock inte tillbaka, vipps en dag var jag på smällen.. snacka om chock!

Jag hoppas de går bra för dig. Kämpa på!

Jag har inte haft något problem med mens och jag har legat kring 19 i BMI under många många år. Men mindre än så så tror jag att det kan vara svårt.

Kämpa på!!! Såklart att du kan bli frisk, det väljer du själv - välj livet!! Ta stöd från alla runt i kring dig och förvänta dig inga mirakel förrän du blivit frisk - och du kommer att bli frisk - visualiser det, så händer det också! Det kanske dröjer ett tag framöver men ta den tiden och se på den positivt, det kommer att komma gott ur detta också! Bästa lycka till och krya på dig, många kramar från Pia.