Fördelar/Nackdelar med att vara hemmaförälder?

Nä det tycker jag absolut inte det är! Visst, barnen behöver träffa andra barn men det kan man ju se till att de får göra ändå. Öppna förskolor finns ju och förhoppningsvis finns det väl alltid någon mamma som är hemma med sina barn som man kan umgås med. Vill själv vara hemma med min guldklimp så länge det bara går men eftersom jag är ensamstående kommer det inte funka så länge ekonomiskt. När föräldrapenningen är slut har jag dock tänkt börja jobba vissa kvällar och helger medans min dotter är hos mormor för att på så vis kunna undvika dagis tills hon blir lite äldre.

Jag tror det är viktigt för barnen att träffa andra barn, men det måste ju som Månblomma säger inte nödvändigtvis vara på ett dagis.

jag vill vara hemmafru fast men en egen utbildning att luta mig tillbaka på om saker inte fungerar med min sambo..

Positivt är väl att jag får spendera mycket mer tid med min son (och om fallet blir så syskonen såklart)
Man kan fortfarande sätta barnet på dagis (femton timmar i veckan tror jag det är)
där hon/han kan leka med andra barnen.

Många reagerar när jag säger att jag vill vara hammafru också.
De säger att det är kvinnofälla ect.
Men om man vill och väljer själv att vara hemmafru så tycker iaf jag det är toppen.
Sen ska också ekonomin tillåta (som den just nu inte gör direkt)

jag är utbildad barnskötare, å även utbildad till andra "högre" tjänster, som jag sagt upp mig ifrån å blivit hemmafru.
Funkar suveränt! det finns inget barn under 2½ år som behöver dagis (föutsatt då att föräldrarna är "normala aktiva" med "normala" sociala kontakter).
Däremot kan många barn från ca 2½-4 års ålder (individuelt) må bäst å utveklas socialt bäst av att få vara på dagis/dagmamma några timmar i veckan. Men fortfarande är det inget barn som behöver gå fulla dagar på "sitt arbete=dagis" i den åldern.

Själv gick jag på dagis från det att jag var 1 år tills skolan började. Mina föräldrar skiljdes och därför var mamma tvungen till att ha mig på dagis så mycket det bara gick. Hon hade tidigare varit hemmafru med mina två systrar och hade ingen utbildning så hon fick börja som lokalvårdare. När jag börjat skolan gick jag hos dagmamma varje dag tills jag gick i 4:an. Inget jag rekommenderar, men min mamma var ju tvungen. Detta var 1986 och framåt, och då var det ju mycket mer ovanligt både med skilda föräldrar och dagis.