Allmänt
Den benämning som idag används inom sjukvården när det gäller colon irritabile är IBS (Irritable bowel syndrome). IBS är ett syndrom (grupp av olika symtom) där karakteristiska symtom är buksmärtor, förändringar i avföringsvanorna och buksvullnad. Syndromet räknas till de funktionella mag-tarmrubbningarna. Det mycket vanligt att en person också drabbas av andra syndrom samtidigt, t ex funktionell dyspepsi (magkatarr) ? detta sker uppskattningsvis i 85-90% av fallen.
IBS och funktionell dyspesi är den vanligaste mag-tarmrubbningen i västvärlden och man beräknar att cirka 15% av befolkningen är lider av det fullt utvecklade syndromet. Betydligt fler personer har ett eller flera av de symtom som ingår i sjukdomen.
Man vet att dessa patienter har en ökad känslighet i tarmen och upplever t ex smärta vid olika tarmrörelser. Ofta har också tjocktarmen en ökad benägenhet att ?dra ihop sig? när man har ätit. Man vet också att det finns ett tydligt samband mellan psykisk stress och ökade symtom från tarmen.
Definitioner
För att uppfylla kriteriet på IBS skall personen ha haft kontinuerliga eller återkommande symtom i minst tre månader på:
Buksmärta i som kan relateras till tjocktarmens rörelser, t ex att smärtan avtar efter defekation (avföring).
Buksmärtan kan också vara kopplad till att avföringen har ändrats vad avser frekvens eller konsistens.
Dessutom skall minst tre av följande tarmstörningar ingå:
Ändrade avföringsvanor.
Ändrad konsistens på avföringen (hård och/eller lös).
Problem i samband med tarmtömningen t ex en känsla av ofullständig tömning.
Ökad slem i avföringen.
Buksvullnad.
Hur vet man att det är colon irritabile?
Sjukdomen brukar debutera mellan 15 och 40 års ålder. Man vet att den är vanligare hos kvinnor än hos män. Ofta är det också så att den drabbade redan som barn har haft besvär med magen.
Buksmärtan, som brukar vara dov eller av knipkaraktär, är ofta lokaliserad ner till vänster i magen men kan ibland också finnas i bukens övre del. Ofta ökar besvären en stund efter en måltid samtidigt som den avtar efter toalettbesöket eller när man släpper gaser. Hos en del personer kan smärtan likna ett gallstensanfall eller blindtarmsinflammation men då med en annan lokalisation än vid dessa åkommor. Smärtan kommer sällan nattetid.
Omväxlande hård och lös avföring är ytterligare ett vanligt symtom. Ibland förekommer dock endast den ena formen. Ofta klagar den drabbade också på en känsla av ofullständig tarmtömning och att det ?bullrar och kör? i magen. Ofta kan magen också ?svullna upp? under dagens och detta är särskilt vanlig efter intag av rå frukt och vissa grönsaker.
Förutom ovanstående kardinalsymtom är det också vanligt att den som drabbats även har andra, både psykiska och kroppsliga, symtom. Vanligt är t ex illamående, sväljningssvårigheter, ospecifik bröstsmärta och trötthet. Även migrän och annan huvudvärk är vanligt förkommande liksom fibromyalgi.
Vid besök hos läkaren kan diagnosen ofta ställas genom en enkel undersökning i kombination med patientens berättelse om de olika symtomen. För att utesluta andra sjukdomar genomförs också ofta en s k rektoskopiundersökning. Denna innebär att man med ett rörformat instrument, som är utrustat med en ljuskälla, undersöker slemhinnan i ändtarmen och nedersta delen av tjocktarmen. Man brukar också kontrollera både blodvärdet och sänkan (SR).
Kan det vara något annat?
Oftast brukar ovanstående undersökningar och utredningar vara tillräckliga för att säkerställa diagnosen. I undantagsfall kan man dock behöva göra ytterligare utredningar för att utesluta t ex gluten- eller laktosintolerans, infektion, inflammatorisk tarmsjukdom (t ex Ulcerös colit) eller besvär från urinvägarna. Kom ihåg att IBS är en mycket vanlig åkomma!
Hur behandlas colon irritabile?
Om man som patient erhåller diagnosen IBS är det viktigt att få svar på de frågor och funderingar man har om sina besvär. IBS är inte en sjukdom som skall jämställas med att ?man inte hittade något?. Om personen är orolig över att besvären beror på t ex en cancersjukdom är det mycket viktigt att detta tas upp till diskussion. Likaså är det angläget att berätta om man känner sig nedstämd och deprimerad. Svårigheten för den som drabbats är att få höra att besvären ibland kan ta lång tid att komma tillrätta med. Dessa allmänna råd gäller även för andra funktionella tarmsjukdomar.
Om symtomen är besvärande är de viktigaste åtgärderna för att minska besvären att försöka lägga om sin kost och ibland också försöka öka den fysiska aktiviteten. Detta gäller särskilt om förstoppning är ett av delsymtomen.
Vid kostomläggning är det bra att känna till att många personer med IBS inte tål gasframkallande livsmedel som lök, vitlök, purjolök, paprika, kål av olika slag, bönor, linser, ärtor, rädisor, äpplen, omogna päron och bananer, selleri och livsmedel som innehåller sorbitol och xylitol. Många har också stor glädje av att öka fiberinnehållet i kosten, spannmålsfibrer är att föredra eftersom de inte är särskilt gasbildande.
Läkemedel har en tveksam effekt vid IPS. Vid stora besvär som inte förbättras vid kostomläggning kan viss symtomlindring ske med bulkmedel när förstoppning är det dominerande symtomet. Både Lunelax® och Fiberform®är receptfria läkemedel. Om det dominerande symtomet är uppkördhet kan man eventuellt pröva Dimetikon® eller Minifom®under kortare perioder. Även dessa läkemedel är receptfria.
