Jag tappade vårt barn i marken!!!

Det är ingen tröst, men en olycka händer så lätt. Du får gosa extra mycket med tösen ikväll. Inte ditt fel, kan hända alla.

Stackare! Men vad skönt att det gick bra ändå, mår hon bra nu?Sånt är faktiskt jätte lätt hänt! Titta bara på Britney son;)

Men snälla, det var ju en olyckshändelse. Klart att du inte är en dålig mamma. Det kan hända den bästa. Vi kan ju tyvärr inte skydda våra barn från allt.

Skönt att allt gick bra iaf.

Det där kan hända alla, men så klart är det inte kul.
Tur att det verkat gå bra för dottern.
Och du är absolut ingen dålig mamma för det, alla kan ramla, man behöver inte vara oförsiktig för det.

Kram!

Inte behöver du skämmas längre & som sagt---gosa extra mycket med dottern din nu;)

Man kan inte styra över sånt. Allt gick bra och det är absolut inte ditt fel och nej, du prioriterade inte. Det skedde ju reflexmässigt kanske hade du landat PÅ henne om du inte slappt och din kropp visste det och släppte därför.

OM man står med ett glas vatten i varje hand och man ser barnet snubbla. man ser att barnet kommer trilla på rumpan så skulle man inte bara slappa vattenglasen för att ta emot. man skulle förmodligen stå kvar som ett fån med vattenglasen.

Varför? Tja inte är det för att man tycker det är viktigare att inte blöta ner golvet nej, det är inget man väljer ju man reagerar märkligt ibland.

Jag tappade min dotter när hon var 4 månader ner för en halv trappa, rakt ner med huvudet före, jag trampade på en napp,

Jag fick en chock, bara skrek , hon är död hon är död, och vrålade, min man kom in och hjälpte mig, han kramade mig och sa, hon lever hon skriker ju. *Phu, det var hemskt, men hon fick inte ens ett blåmärke i huvudet,

Mitt tips till föräldrar som går i trappor, håll i räcket, och bär bara barnet

Prillan skönt att det gick bra, och jag håller med, hade jag bestämmt och inte kroppen hade jag tappat böckerna som jag bar i andra handen,

sånt händer!! Klandra inte dig själv.

Becka,  precis så sa läkaren och bvc när de skulle trösta mig, efteråt, hade jag ramlat på henne så hade det antagligen gått mycket sämre

Hon slog sig säkert inte så mycket utan blev nog mest rädd!! Hur gick det med din vrist?! Om det kraschade så måste du ju ha stukat dig?!

Anklaga dig inte för det som hände, allas skräck, men en olycka händer så lätt och så snabbt...

*kramar om*

Ta det lugnt! Ha bara lite extra koll på henne nu under dygnet. Och om du är orolig så ring sjukvårdsupplysningen så lugnar de ner dig.

Olyckor händer så lätt.

När min dotter var 1 månad så var jag i badrummet och skulle plocka upp en sak från golvet med henne i famnen. Och då råkade jag slå i hennes huvud i vasken!!! Hon tittade alldeles chockad på mig...och jag blev helt panikslagen!

Men ingenting hände. Hon mår jätte bra idag!

Tack... Men usch vad hemskt att det kan bli sådär. Att kroppen liksom bara lever sitt eget liv. Hon måste ju fundera vad jag höll på med, plötsligt slänger bara morsan henne i marken! Stackars liten.

Men ja, det gick ju bra i alla fall. Men jag kan inte släppa tanken på allt som HADE kunnat hända. Och min kille fick ett break när jag kom linkandes med henne och berättade vad som hänt.

"Men hur kunde du släppa henne? När man ramlar ska man ju landa på ryggen och ta smällen själv. Du kan ju inte bara släppa henne! Har hon brutit nacken nu?"

Detvar ju stor tröst.

Men han blev säkert också rädd och orolig, och minuten efter tröstade han både mig och lillan.

Uch inte till mycket tröst precis, hoppas att du släpper det snart, och att foten blir bra,

Nja med vristen är det väl sådär. Jag tror jag stukade den. Men jag kan stödja på den, så det är nog ingen större fara. På sätt och vis hade det känts mer rättfärdigat att tappa henne om jag typ brutit den eller nåt ...

Jag var hos en kiropraktor en gång som förklarade att smärtimpulsen alltid går före alla andra tankar och viljor i kroppen, så det var på så sätt hon hittade de ömma punkterna. Förmodligen var det väl så kroppen reagerade nu också. Eller som ni skrev, att jag skulle ha landat på henne om jag inte släppt henne och att kroppens automatfunktion slog till på nåt vis.

Nåja, skitsamma med vristen och kroppens funktioner hit eller dit. Hon lever och mår bra! Tack och lov! Nu kommer jag aldrig mer missa den där avsatsen.

Även om det inte har någon betydelse för din dotter kommer du nog aldrig att glömma det ändå,

Synd bara att din man blev så avig, det är taskigt tycker jag,

Det är sådant som kan hända. Och känner du dig osäker så håll ett öga på henne under natten eller kvällens gång iaf. Du märker ju om hon bli sämre.

Soms sagt, kroppens reflexer kan man inte styra över. Nu har detta inte med saken att göra övh, men jag ville bara berätta om en del konstiga prioriteingar kroppen gör.

Crusing i Ystad, jag satt bak på ett flak, ung o dum som man var I ena handen håller jag en ölburk. Personen som kör blien får för sig att han ska burna och skiter i att medela oss därbak. Ja, vad händer? Jo, vi trillar av så klart. Nu till saken: Jag tar inte för mig i fallet med händerna, utan jag räddar ölburken istället! Hallå, den är ju abslolut inte viktig för 5 öre, min hälsa är ju viktigare.