Tillhör inte Åland Sverige?

Haha, nej Åland är väl ändå en del av Finland.

Nej, Åland tillhör Finland!

Hahaha, OK.. Vad gjorde jag på geografilektionerna då`????

Crispie

Haha, du kanske var kär eller nåt - funderade på nåt HELT annat??? ;)

Hihi..tro det eller ej men Åland tillhör faktiskt Finland

Åland tillhör väl Finland. Eller har jag sovit på mina geografilektioner.

Crispie: Kanske var geografiläraren snygg?

Nej, Åland är finskt! Du kanske tänker på Öland? Äsch, jag retas bara.

MEN; på Åland har de svenska som språk, alla skyltar finns alltid på både finska och svenska. Deras flagga är den svenska med ett rött kors i.

åland tillhör finland och när jag var där första gången så trodde jag att de lärt sig svenska i skolan som finnarna gör så jag pratade långsamt för att de skulle förstå. hmm... de pratar ju svenska om modersmål! pinsamt.

Haha, *gapskrattar*, sorry, men ibland blir jag så förvånad! Är själv från Åland och har haft geografilektioner för svenskar säkert 1000 gånger på krogen , haha! Hoppas som sagt att den enda orsaken till er dåliga kunskap är att ni ha mååååånga snygga geografi-lärare i Sverige!

Inget illa menat!

Bifogar lite texter, helt kopierade från nätet! Läs och lär hörrni !

ÅLAND
Åland är ett självstyrt demilitariserat och enspråkigt svenskt landskap i Finland. Landskapet består av mer än 6.500 öar och skär av vilka 6.400 är större än 3.000 m2. Den största ön är fasta Åland vars areal utgör ca 70 procent av den totala landarealen och på vilken 90 procent av befolkningen är bosatt. Fasta Ålands största avstånd från norr till söder är 50 km och från öster till väster 45 km. Trots den begränsade arealen ryms det ändå 912 km allmän väg på Åland.

INVÅNARNA
Åland har idag det största invånarantalet någonsin. Enligt en resebeskrivning av F.W. Radloff bodde det drygt 11.000 personer på sammanlagt 80 öar under 1700- talet. År 1905 bodde 22.000 personer på sammanlagt 150 öar. Med tiden har många öar förenats med varandra eller med fasta Åland genom broar och bankar medan andra åter avfolkats så att de nuvarande 26.200 invånarna är bosatta på endast 65 öar. Drygt 40 procent av befolkningen bor numera i landskapets enda stad Mariehamn

SJÄLVSTYRELSEN
Ålands lagting ? ett parlament
Självstyrelsen ger ålänningarna rätt att stifta lagar om sina inre angelägenheter och att utöva budgetmakt. Ålands lagstiftande församling eller "riksdag" benämns lagting. Lagtinget tillsätter landskapsregeringen, Ålands regering.

Ålands självstyrelse regleras i självstyrelselagen för Åland. Den kan ändras av Finlands riksdag i grundlagsenlig ordning och endast med Ålands lagtings samtycke. Ändringar i maktfördelningen mellan Åland och landet i övrigt kräver alltså att båda parter är överens. Nu gällande självstyrelselag, som är den tredje i ordningen, trädde i kraft den 1 januari 1993.

INOM VILKA OMRÅDEN FÅR LAGTINGET STIFTA LAGAR?
Självstyrelselagen räknar upp de områden där Ålands lagting har lagstiftningsrätt. De viktigaste sektorerna är:

? undervisning, kultur- och fornminnesvård
? hälso- och sjukvård, miljö
? näringslivets främjande
? intern trafik
? kommunalförvaltning
? polis
? post
? radio och TV

Åland fungerar i det närmaste som en självständig stat med egen lagstiftning och förvaltning på de här områdena.

VILKA OMRÅDEN HÖR TILL RIKSMYNDIGHETERNA?
På de områden där lagtinget inte har lagstiftningsbehörighet gäller de finländska lagarna på samma sätt som i landet i övrigt.
Exempel på sådana områden är:
? utrikesförvaltningen
? större delen av civil- och straffrätten
? domstolarna
? tullväsendet
? statsbeskattningen

För att Ålands intressen skall kunna tillvaratas också på de här områdena har Åland en representant i Finlands riksdag. Ålands riksdagsledamot väljs på samma sätt som övriga riksdagsledamöter i Finland.

HUR KOMMER DET SIG ATT ETT SÅ LITET FOLK HAR EN SÅ OMFATTANDE SJÄLVSTYRELSE?
Så länge man vet har ålänningarna talat svenska och haft en kultur som varit snarlik den svenska. Åland tillhörde också det svenska riket, tidvis med en rätt självständig förvaltning, ända till kriget 1808?1809 då Sverige tvingades avstå Finland och Åland till Ryssland. Åland blev därigenom en del av storfurstendömet Finland.

När det ryska tsardömet började falla i spillror hölls i augusti 1917 en hemlig överläggning mellan företrädare för samtliga åländska kommuner på Ålands folkhögskola. Där beslöt man att begära återförening med det gamla moderlandet Sverige. Denna önskan framfördes av åländska representanter till den svenska kungen och regeringen och stöddes bl.a. av en massadress som hade undertecknats av en överväldigande majoritet av den vuxna hemmavarande be folkning en.

I december 1917 utropade sig Finland till självständig republik med stöd av samma princip om folkens själv bestämman de rätt som ålänningarna åberopade till stöd för återföreningen med Sverige. Från finländsk sida var man dock inte beredd att tillmötesgå ålänningarnas återföreningsanspråk utan ville i stället ge dem en viss form av inre självstyrelse. Finlands riksdag antog därför år 1920 en självstyrelselag som ålänningarna dock inte accepterade. På grund av Ålandsfrågans internationella karaktär hänsköts den till det nybildade Nationernas förbund (NF). NF:s råd fattade i juni 1921 beslut om en kompromiss där ingen av de tre parterna i konflikten, Finland, Sverige och Åland blev helt lottlös.
Finland fick suveräniteten över Ålandsöarna men måste förbinda sig att garantera Ålandsöarnas befolkning dess svenska språk, kultur, lokala sedvänjor och det självstyrelsesystem som Finland år 1920 erbjudit Åland. Beslutet kompletterades med ett avtal mellan Finland och Sverige om hur garantierna skulle förverkligas. Samtidigt beslöt NF att ett avtal om Ålands demilitarisering och neutralisering skulle uppgöras för att Åland inte i framtiden skulle utgöra ett militärt hot mot Sverige.

Efter det att självstyrelselagen från år 1920 hade kompletterats med bestämmelser om jordförvärv och rösträtt förrättades år 1922 det första landstingsvalet. Landstinget, som lagtinget tidigare hette, sammanträdde till sitt första plenum den 9 juni, den dag som numera firas som Ålands självstyrelsedag. Självstyrelselagen har därefter totalreviderats två gånger, 1951 och 1993.

DEMILITARISERINGEN
Åland är demilitariserat, vilket innebär att militär inte får uppehålla sig här och att Åland inte får befästas. Åland är även neutraliserat och skall därmed hållas utanför krigshändelser.

När Åland år 1809 införlivades med det ryska kejsardömet påbörjades byggandet av en stor fästning i Bomarsund på fasta Ålands östra sida. Under Krimkriget angreps och intogs fästningen av trupper från Frankrike och England. Vid den efterföljande freden i Paris 1856 demilitariserades Åland genom en ensidig förpliktelse från rysk sida.

När Nationernas förbund år 1921 fattade beslut om Ålands statstillhörighet bestämdes också att en internationell konvention skulle upprättas. Genom konventionen bekräftades demilitariseringen från år 1856 och samtidigt neutraliserades Åland.

Konventionen undertecknades av tio stater. Ryssland är inte part i 1921 års konvention men i Moskvafördraget om Ålandsöarna 1940 och fredsfördraget i Paris 1947 finns bestämmelser om Ålands demilitarisering, däremot nämns inte neutraliseringen.

Den som har hembygdsrätt och flyttat till Åland före 12 års ålder är befriad från värnplik

HEMBYGDSRÄTTEN
Åländsk hembygdsrätt utgör en förutsättning för:
? rösträtt och valbarhet i lagtingsval
? rätt att äga och besitta fast egendom i landskapet
? rätt att i landskapet bedriva näring.

Inskränkningarna i rätten att äga och besitta fast egendom har tillkommit i syfte att bevara jorden i den åländska befolkningens ägo. Hembygdsrätten utgör alltså inget hinder för inflyttning till landskapet.

Hembygdsrätten erhålls vid födseln om någondera föräldern har hembygdsrätt. Inflyttade som har bott på Åland i fem år och som har tillfredsställande kunskaper i svenska får på ansökan åländsk hembygdsrätt. Endast finska medborgare kan förvärva hembygdsrätt.

Landskapsregeringen kan bevilja undantag från kravet på hembygdsrätt för att äga fast egendom och idka näring.

Den som varit bosatt utanför Åland längre tid än fem år förlorar hembygdsrätten.

Kommunikationer och IT
Genom sitt geografiska läge är ålänningarna och det åländska näringslivet starkt beroende av goda kommunikationer. Under vinterhalvåret finns ca 20 färjavgångar per dygn och under sommarsäsongen nästan det dubbla antalet till Sverige och övriga Finland. Från och med våren 2004 finns också färjförbindelse med Estland. Även om färjtrafiken är dominerande trafikeras Mariehamn också av flyg från både Sverige och övriga Finland. Internt på Åland trafikeras skärgårdskommunerna av de landskapsägda färjorna flera gånger per dag.

Åland har alltid legat långt fram inom informationsteknologin och ett bredbandsnät som är tillgängligt för så gott som alla ålänningar har byggts ut. Mobiltelefonnätet täcker både fasta Åland och skärgårdskommunerna.

Nilla2005: bra inlägg! :)

jo man har hört det x antal gånger, att svenskar tror vi tillhör sverige...eller pratar finska...sa folk har sagt till mej "men vad duktig du är,du pratar ju jättebra svenska"

tilläggas bör att åland är otroligt vackert och nära till stockholm för oss stadsråttor!

Oj, vad mycket info Nilla2005! Bra med info men jag är så himla lat så jag orkar inte läsa så långa inlägg

Om någon är intresserad av en väldigt kortfattad information om Åland har jag en i min presentation.

"alla skyltar finns alltid på både finska och svenska."

Hmm... jag har under mina 33 år som ålänning ännu inte hittat en "dubbelskylt"... de är på svenska och endast på svenska. Sommartid kan man i vissa butiker hitta info på finska.

Förlåt, jag minns väl fel, det var länge sen jag var där!

Hahaha, att min okunskap kunde göra så att så många här inne fick något att prata om..

Min geografilärare var en gammal gubbe, så snygg tycker jag inte att han var.. Men jag var nog kär i en annan gentleman då så det får skyllas på honom att jag inte lärde mej något..