• BEJA

    Så orolig..

    Jag vet inte men jag pendlar hela tiden mellan hopp, förtvivlan (om ngt går snett), oro o glädje över att vara gravid. Ena stunden fantiserar man i väg o är överlycklig men stunden senare sitter man med gråten i halsen o rädslan att det ska bli missfall är enorm. Gör allt för att slappna av, tänka på annat, tänka positivt..men hela tiden finns den där oron i bakhuvudet. Jag vet inte hur jag ska bete mig, på vilket ben jag ska stå riktigt. Vill bara att tiden ska gå fort..o att denna efterlängtade lilla bebis ska få se dagens ljus. För mig gäller inte "12-veckors gränsen". Jag fick för 3 år sedan missfall i vecka 20...o nu är jag i v 6. Lååååång väntan! Någon som befinner sig i samma situation..hur hanterar ni situationen på bästa sätt? Tacksam för alla svar!

  • Svar på tråden Så orolig..
  • BEJA

    Glömde tilläga att jag överhuvutaget inte känner ngr symtom alls.. Då jag väntade min son (första o enda barn..än så länge) så hade jag ömmande bröst o illamående på engång..Men nu är det nada :-/

  • Pippil8

    Hej du! Jag har inte varit med om missfall så sent som i v 20 (måste vara vidrigt) men oron här enorm här oxå!! Har just varit på gyn-akuten pga en blödning i morse. Det såg ok ut och det lugnade mig för en stund i alla fall. Men ändå. Det är en riktigt orolig tid och jag kommer inte kunna tänka på annat på väldigt länge.

    Jag känner heller ingenting - pyttelite ömma bröst - det är allt. Är också i vecka 6 (5+0).

    Inga bra tips på hur man ska hantera oron, vill mest säga att du inte är ensam...

    Kram!

  • Amatea

    Jag kände likadant; hade två mf med mig i bagaget när vi sedan äntligen blev gravida med hjälp av ivf. Jag tror jag kopplade av lite först efter stora UL i v.19, sedan lite mer runt v.25 och ännu lite till efter v.28. Det var faktiskt mer oro än glädje i början och jag ville också att tiden skulle gå fort.
    Med båda mina barn har jag runt v.32 fått åka in akut pga uteblivna fosterrörelser (dock aldrig någon fara visade det sig) och då kände jag att OM något skulle hända, så skulle jag verkligen ångra att jag inte njöt av graviditeten när allt ändå var bra.
    Inga bra tips har jag alltså egentligen, mer än att du inte är ensam.
    Grattis förresten!

  • GBG Tjej

    Hej!!
    1 till här som är gravid i v 7 efter 4 missfall-3 tidiga och 1 sent i v20! Jag befinner mig i samma situtaion,är livrädd att det ska gå fel igen! Svårt att inte tänka på något annat just nu.
    Har inte gjort vul än men ska försöka ringa och få ett nästa vecka,jag har inte heller så ömma bröst som jag har haft vid tidigare graviditeter men är väldigt trött!!!
    Jag försöker att ta varje dag som den kommer,vet att det kan gå fel igen,jag är 43 i år så chancen är större vid min ålder att det går fel,men ändå kan jag tycka och jag ber att någon gång måste det vara våran tur!!! Vi får hålla tumamrna och stötta varandra

Svar på tråden Så orolig..