Vaddå för mycket intryck????

Tycker nog också att det är lite överdrivet. Tindra (3mån) älskar att sitta framåtvänd i bärselen,men blir jättearg när jag vänder henne mot mig. Hon vill vara med och se....som du säger man vet ju bäst vad ens bebis gillar och inte

Jag tycker det mesta är klart överdrivet ibland.
Själv så har jag haft en sån där speldosa med snurrande djur (som man brukar ha över spjälsängen) fastsatt på en stol och ställt den så bebis har den över sig redan då de varit en vecka gamla. De har älskat den och ofta blivit ledsna då den slutat snurra.

Jag tycker inte alls att det låter så otroligt. Tänk på hur många bilder per sekund som TV förmedlar, bilder som vi alla ska sortera och värdera. Tänk då på en liten bebis som bara tar emot utan att kunna göra någon som helst värdering av det som den ser.

Det sägas ju att vi är mottagliga för ett visst antal människor genom livet och som vi lever nu hinner vi träffa det antalet redan när vi är mycket små. Inte alls konstigt att vi blir stressade.

Nu har jag ju inga egna barn och vet ej hur vi kommer att agera, det beror säkert lite på hur barnet är till sin personlighet. Även om många barn är jättesociala och tycker om att titta på omvärlden tror jag att det är bra att ha i bakhuvudet att deras hjärna även behöver tid för att samla intryck och vila.

Isåfall skulle ju barn som bor i städer inte kunna vara ute mer än nån minut per dag medan vi lantisar kan ha barnen ute flera timmar! ;) För på landet finns inte lika mycket att se... eller? Jag tycker också att mycket är väldigt överdrivet, samtidigt tycker jag väldigt synd om förstagångsföräldrar... Det är inte lätt att veta vad som gäller i denna djungel av "råd och rön", törs man äta si, törs man äta så, törs man bada, törs man åka nånstans osv osv.

Just med att bära så att barnet är vänd utåt tycker jag är stor skillnad på att vända i vagnen, när du bär så känner bebisen dig, känner din lukt och får trygghet på så vis. I vagnen så varken känner eller ser bebisen dig.

Min åsikt är att det handlar mycket om att barnet ska kunna hitta sin trygghet snabbt om det blir mycket intryck, och även söka kontakten själv med mamma eller pappa om det blir otryggt eller det händer något dom blir rädd för.

Lynley: Ja... men de ser ju många människor och saker när man går i affärer eller på stora gallerior och det flimmrar ju förbi en massa träd när man är ute och åker bil. Hur ska man göra då?? Jag tror i allafall inte att det är farligt eller skadligt för bebisar att se på tv:n en liten stund.

Fast när det gäller tv-tittande för små barn så sa min bvc att bebisarna kan verka mycket intresserade och roade av tv:n, men att det istället är så att de blir paralyserade av alla intryck och därför "stirrar" på tv:n. Ökade visst risken för adhd senare i livet oxå. Men om det stämmer eller inte det vet jag inte. Som förälder gör man ju som man vill, fast jag tycker inte att ursäkten att man gör på ett visst sätt för att barnet vill. Det är väl inte barnet som bestämmer vad den får och inte får göra, när det gäller saker som kan vara farliga.

Men det är ju så. Det kan bli för mycket intryck för dem. Däremot så är allt överdrivet här på FL och lite skrämselproppaganda.
Samma sak gäller när de tex börjar gå, det händer så mycket helt plötsligt att de kan sova sämre för att dt blir mycket att ta till sig. Samma sak kan hända när de börjar dagis. Massa nya ansikten osv. Vår dotter sov sämre en period precis när hon börjat dagis, precis som de sa åt oss att hon med största säkerhet kommer göra