Skära sig....
Jag har mått himla dåligt de sista månaderna.. Har haft mkt jobbigt med mig själv och med sambon. Vi håller på att flytta isär nu efter ett långt förhållande. Det som har blivit mitt stora problem är, att ja inte ser nån annan utväg i mitt liv när jag mår som sämst, än att skära mig.
Skär så mkt jag bara orkar med en rakhyvel över hela underarmen. Tills de blir så mkt blod att den bara glider och det inte tar mer. Först då inser jag att ja faktiskt lever, jag ser ju blodet rinna... O samtidigt gör det så fruktansvärt ont, så jag hinner inte tänka på allt jobbigt som är i mitt liv nu.
Känner bara att de börjar kännas som att rakhyveln inte räcker längre, vill göra mig mer illa. Fast i samma stund vet jag att ja måste sluta. Alla ser ju, alla vet. Har ju stora plåster o bandage på armen rätt ofta. Mamma o pappa frågar ofta. Säger bara: "Jag har gjort mig illa".... Vilket stämmer. Men så frågar dom inge mer. Men dom vet. O dom mår dåligt av det. Måste få hjälp, är det nån som suttit i samma sits? Som skär sig eller har gjort det? Hur kom ni ur det? Ja ser de som att ja inte kan det, de blir som en dråg. När ja inte orkar mera. Snälla ni hjälp mig.